Kategorier
Att få diagnosen

Jo, även vuxna behöver en diagnos

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Ibland får jag frågan hur det kommer sig att många känner ett behov av att skaffa en diagnos i vuxen ålder. ”Om man har överlevt i 40-50 år utan diagnos, varför söka en autismutredning som vuxen? Hur kommer det sig att det inte räcker att läsa litteratur om autism och utgå från att man själv eventuellt har det?”, är det många som undrar. Och mitt svar är att det finns många anledningar för vuxna att skaffa en diagnos.

Tar mycket energi

För det första är det viktigt att känna till att det är skillnad på att leva och överleva. Självklart går det att överleva utan diagnos, men det som glöms bort i sammanhanget är livskvaliteten. Väldigt många vuxna odiagnostiserade autister har blivit utbrända, insjuknat i psykisk ohälsa och har haft svårt att få arbetslivet och sociala relationer att funka. Många har förvisso hunnit skaffa kompenserade strategier så som undvikande av vissa situationer och kamouflage, men sådant tar väldigt mycket energi!

Var en aha-upplevelse

Själv fick jag min diagnos i 24-årsåldern vilket inte var en dag för tidigt. Jag hade dittills härmat andra människor och sökt mig till sammanhang som fick mig att må dåligt. Detta eftersom ”alla ungdomar tycker om sociala aktiviteter”, som man brukade säga. När jag mådde dåligt och inte ville leva föll det mig aldrig in att jag levde ett liv som inte passade mig. Jag trodde att jag skulle behöva exponera mig för sammanhang som var svåra för mig, och jag förstod inte varför min psykiska ohälsa tilltog. Det var diagnosen som var en aha-upplevelse. Typ: ”Aha, så här fungerar jag!”

Vi människor vill förstå

För det andra vill vi människor naturligt söka mening och förstå oss själva och omvärlden. Vi är skapta så. Vuxna vill alltså utredas så att de får reda på om de har autism eller om det är något annat som är orsaken till de svårigheter de haft i livet. På motsvarande sätt brukar människor som mist en anhörig vilja veta vad det är som har hänt. Varför har den anhöriga försvunnit eller dött? För att kunna gå vidare i livet behöver vi förstå, och det gäller alltså även personer som misstänker sig ha autism.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Reklam för Paula Tillis bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom.

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt över 249 kr för privatpersoner) och Adlibris (pris 275 kr, frakt okänd).

Diagnosen var en bekräftelse

Innan diagnosen hade jag gått och undrat nästan hela mitt liv varför jag var annorlunda. Ibland kändes det som att det var jag som var dum och lat, ibland kändes det som att felet låg på andra människor och ibland funderade jag på om jag var född i fel land. Eller var mitt annorlundaskap bara min inbillning? Ovetskapen var svår att uthärda. Diagnosen var ett kvitto på att mitt annorlundaskap var ”på riktigt”.

Diagnos kan ge rätt till stöd

Slutligen kan det vara betydligt lättare att få stöd om man har en diagnos på papper! Mitt liv blev i alla fall mycket lättare efter diagnosen. Jag fick en lönebidragsanställning och fick även mycket bra stöd från psykologen på habiliteringen. Med en diagnos kan det också vara enklare att börja plugga för man kan ansöka om särskilt pedagogiskt stöd. Visst, en diagnos är ingen garanti för att man kommer att få fungerande stöd och alla diagnostiserade autister har inte fått stöd, men blir man nekad en utredning berövas man möjligheten att ansöka om vissa stödinsatser.

En diagnos kan förbättra livet

Tyvärr är det numera inte alls ovanligt att vuxna som misstänker sig ha autism blir nekade en utredning av vården med motiveringen att vederbörande har klarat sig hittills och att en diagnos därför inte är nödvändig. Och det tycker jag är helt fel. Faktum är att det är svårt för utomstående att bedöma om en diagnos är nödvändig eller inte! En diagnos kan förbättra och i bästa fall även förlänga livet.

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt) och Adlibris (pris 275 kr, frakt okänd).

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. De är verkligen inte lätt att läsa mellan raderna och tvärtomspråk fungerar deffinitivt inte för mig är ett ja ett…

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

9 svar på ”Jo, även vuxna behöver en diagnos”

Jag fick inte autism, men Tourette, de finns ju vissa likheter, sen brottas jag med övervikt,högt blodtryck,diabetes och migrän.
Har hört att många med npf kan även ha migrän

Jag har överlevt i +50 år och håller fortfarande fast vid vissa strategier eftersom jag har mycket dålig ”grundkunskap” i botten om ”hur jag kan leva” vilket gör mig utmattad. Likaså har jag fullt av dåliga erfarenheter med mig som jag tampas med fortfarande. Och jag vet tyvärr inte alltid vad som är vad i mig. Är det ”jag” som reagerar eller inte reagerar på något? Eller är det en strategi jag nött in genom alla år för att visa omgivningen ”I give a f**k” vad de tycker om mig. Eller skulle jag verkligen bli sårad? Säkert jättevanliga tankar och så lätt att tänka men så svårt att landa i sig själv, veta vem man är. I grunden. I alla fall efter så här många år…

Jag väntar ihärdigt på min npf-utredning!

Du gör ett fantastiskt jobb med din blogg, Paula!

Instämmer med dig Susanna, Paula gör ett fantastiskt jobb med denna bloggen🙂 Samt med föreläsningarna. Böckerna inte att förglömma🙂😉

Absolut, du har så rätt! Jag har läst ”På ett annat sätt…” och ”Att vara vuxen med Aspergers syndrom…” Jättebra böcker! Har aldrig varit på någon av hennes föreläsningar tyvärr men är övertygad om att de är bra och intressanta. I augusti ska jag dock på föreläsning med Gunilla Gerland vars bok ”En riktig människa” jag också har läst.

Hej Susanna
Ja säkert skulle du gilla även föreläsningarna🙂 Roligt att du läst böckerna!

Vad roligt att du gillar mina böcker! 🙂 Jag älskar Gunilla Gerlands bok En riktig människa. Och jag har faktiskt hört henne föreläsa för jättelänge sedan, det var nog 2005 eller 2006.

Svara

Tack Susanna, vad glad jag blir! 🙂

Jag hoppas att du får göra din npf-utredning snart. Diagnosen kommer förhoppningsvis hjälpa dig att komma underfund med vem du är och vilken typ av liv som passar dig. För mig tog det också lång tid att lära känna mig själv.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *