Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Hur skiljer man autism från Borderline?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Snöfallet frågar

Hur/på vilka sätt kan det va klurigt att skilja symptom på autism respektive på symptom på EIPS (emotionell instabil personlighetsstörning/borderline) åt?

När man läser här så ser man att vissa av de typiska symptomen för EIPS lika gärna skulle kunna handla om autism. Det har fått mig att fundera kring risken för felbehandling också t ex DBT mot autistiska symptom om man fel diagnosticerat dom med EIPS.

Det verkar som om en hel del kvinnor som till slut upptäcks och får en autismdiagnos  t ex i medelåldern tidigare fått t ex EIPS/borderline-diagnos. Ibland tas då EIPS/borderline bort och kvinnorna har enbart autism. Men vissa får behålla EIPS/borderlinediagnosen även efter autismdiagnosen. Det sistnämnda undrar jag om det inte sker lite för ofta? samt p g a slarv/okunskap om vad som är vad (kan bero på tidsbrist att undersöka symptomen också)? Det förekommer även att man har båda diagnoserna parallellt såklart. Jag förstår om du kanske inte sitter inne på svaren till fullo men jag vill ändå väcka frågorna:)

Paula svarar

När ett utredningsteam ställer diagnoser utgår de från diagnoskriterierna. Och läser man diagnoskriterierna för Borderline/EIPS på länken du angav och jämför dem med diagnoskriterierna för autism kan man konstatera att Borderline och autism inte delar ett enda diagnoskriterium. Autism omfattar särdrag som svårigheter med social interaktion, annorlunda perception samt begränsade intressen och beteenden. Borderline i sin tur omfattar kännetecken som en känsla av inre tomhet, starka känslor som snabbt förändras, impulsivitet, en rädsla att bli övergiven o s v. Inget av detta nämns i diagnoskriterierna för autism.

Vissa beteenden kan sammanfalla

Men även om Borderline och autism inte har ett enda gemensamt diagnoskriterium har du helt rätt i att vissa autister kan uppvisa beteenden som är typiska för Borderline. För att nämna ett exempel skriver Tony Attwood i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att vissa autister har erfarenhet av att ständigt bli lurade på grund av sin naivitet. Detta i sin tur kan ha fått dem att bli överdrivet misstänksamma mot alla människor, enligt Attwood. Och överdriven misstänksamhet nämns faktiskt i diagnoskriterierna för Borderline!

Bristande omgivning orsakar problem

Vidare är det viktigt att komma ihåg att en mycket bristande omgivning riskerar att orsaka psykisk ohälsa, bristande självbild och stor frustration. Detta gäller såklart inte specifikt just oss med autism utan vem som helst! Om människor utan autism skulle utsättas för en extremt bristande miljö skulle de säkert också kunna utveckla ilska och aggressioner och ha en splittrad självbild. Men eftersom den här världen är anpassad efter neurotypiker är det ofta personer med autism (och såklart även andra utsatta minoritetsgrupper) som ständigt utsätts för extrema påfrestningar i det dagliga livet. Och som följd kan autisten absolut utveckla självskadebeteenden och en känsla av inre tomhet vilket lätt kan förväxlas med Borderline!

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Reklam för Paula Tillis bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom.

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt över 249 kr för privatpersoner) och Adlibris (pris 275 kr, frakt okänd).

Utredaren måste vara noggrann

Faktum är att särskilt kvinnlig autism riskerar att förväxlas med Borderline och psykisk ohälsa. Det som utredaren måste titta på är om patienten har begränsade intressen och/eller beteenden (inte alltid uppenbart vid första anblicken dock). Om patienten uppvisar beteenden som förekommer vid Borderline men samtidigt har vissa specialintressen/fixeringar och/eller har rutiner eller ritualer bör utredningsteamet undersöka om patienten egentligen har autism. Ibland kan de sociala svårigheterna vid autism döljas bakom självskadebeteenden vilket gör att utredaren kanske inte förstår att patienten i själva verket har autism.

Autism har hög komorbiditet

Med detta sagt är det viktigt att komma ihåg att det precis som du skriver är möjligt att ha både autism och en personlighetsstörning/ett personlighetssyndrom samtidigt. Faktum är att autism har hög komorbiditet. Gillberg har skrivit i sin bok Essence att autism väldigt ofta förekommer tillsammans med andra tillstånd, och det är också känt att diagnoserna autism och personlighetsstörning inte är en helt ovanlig kombo. Enligt denna studie verkar autism dock förekomma oftare med andra personlighetssyndrom än just EIPS.

Relevant att undersöka

Gillberg menar att autism överdiagnostiseras idag men att autism fortfarande är underdiagnostiserad hos kvinnor. Detta kan innebära att vissa som ”bara” har Borderline har fått felaktiga autismdiagnoser men att andra, särskilt kvinnor, egentligen har ren autism men har blivit felaktigt diagnostiserade med t.ex. Borderline. Men vissa kan som sagt ha både autism och Borderline samtidigt. För att ta reda på om båda diagnoser är korrekta är det relevant att undersöka vad som händer om autisten ges möjlighet att leva ett liv som passar hen (inte alltid möjligt dock med tanke på att samhället ofta motarbetar autisternas behov). Skulle självskadebeteenden och andra psykiska problem upphöra om autisten fick leva på ett sätt hen mår bra av?

Hoppas ingen har diagnosen i onödan

Jag har faktiskt ingen aning hur ofta det sker att en autist felaktigt behåller sin Borderline-diagnos efter att autismdiagnosen har fastställts. Autismforskaren Lorna Wing nämner i sin bok Autismspektrum att vissa kliniker som ställer autismdiagnoser helt missar att patienten utöver autism även har en annan psykiatrisk diagnos som försvårar de autistiska svårigheterna. Därmed är det viktigt att utredarna är noga med att undersöka om autisten lider av psykisk ohälsa för det är allvarligt om en autist inte får en diagnos för eventuell psykiatrisk tilläggsproblematik. Samtidigt håller jag med dig om att det är farligt att försöka behandla bort de autistiska svårigheterna med DBT varför jag verkligen hoppas att ingen har en Borderline-diagnos ”i onödan!”

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus (pris 275 kr, fri frakt) och Adlibris (pris 275 kr, frakt okänd).

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

9 svar på ”Hur skiljer man autism från Borderline?”

Intressant fråga! Och svar:)

Eips har väl likheter med andra diagnoser autister ofta får när vi reagerar på KONSEKVENSERNA av att inte få det stöd, de anpassningar och den förståelse vi/de behöver?! T ex vid depression kan autister känna en inre tomhet, och förvirrade tankar och känslor har ju en del autister. Det kan jag känna igen själv speciellt före jag fattade vilka mina egentliga behov var, hade svårt att skilja på mina egna behov versus på omgivningens behov.

Om man är en ”duktig” kamouflerare så kanske vissa autister kan känna igen sig i att ”ens självbild inte stämmer överens med omgivningens uppfattning om dig” eftersom mycket som kan förklaras med autism kan va osynligt för omgivningen. Man är missförstådd helt enkelt.

Vid plötsliga förändringar kan vissa autister stressas mycket och plötsligt bli arga och upprörda utan att någon kanske alltid förstår vad det handlar om och det beteendet kan va likt kriteriet
”Du har starka känslor som snabbt kan förändras från ett extremt känsloläge till ett annat.”

”Känslor för andra personer kan växla snabbt” är ju inte konstigt om man haft svårt att avgöra om någon vill en väl eller inte, är bra för en eller inte och så kommer man till insikt och vill inte ha den/de personer kvar i sitt liv. Detta kanske för att man haft svårt att avgöra om relationen varit bra för en eller inte. Här kommer även detta med misstänksamhet in som kan va en konsekvens av svårigheter med social interaktion och kommunikation. Samt kanske t ex dåliga erfarenheter av att andra utnyttjat en på olika sätt utan att man inte förstått det själv. Då kan det va smart att va lite extra försiktig.

Impulsiv kanske en autist är för att personen har ADHD också.

När en autist inte får det stöd personen behöver är det ju inte ovanligt att man tar till olika lösningar, ibland till och med droger, alkohol eller olika självskadebeteenden så där kommer ju även beroende resp självskada in som är symptom på Eips.

Att tänka på självmord är ju också inte helt ovanligt vid autism t ex när man inte får det stöd man behöver/utsätts för överkrav under för lång tid.

Bra skrivet, Cindy! Tack. Jag håller med om allt du skriver! Det är så sant att autism kan förväxlas med EIPS även om de egentligen inte delar ett enda diagnoskriterium när man strikt utgår från diagnoskriterierna. Men precis som du skriver kan konsekvenserna av bristande bemötande få till följd att autisten uppvisar flera särdrag som är typiska vid EIPS. Och faktum är att suicid är betydligt vanligare hos personer med autism än hos den övriga befolkningen vilket i sin tur absolut skulle kunna bero på bristande anpassningar och bemötande.

Apropå det här med att en autist kan växla från ett känsloläge till ett annat så har Lena Nylander skrivit i son bok Autismspektrumtillstånd hos vuxna: några frågor och svar att vissa autister blir så stressade av vissa situationer att de kan drabbas av ett autistiskt sammanbrott vilket till och med kan likna psykos. Detta skulle absolut också kunna misstas för EIPS.

Det här med att omgivningens uppfattning om en inte stämmer överens med ens självbild känner jag igen. När jag utreddes för autism frågade utredaren mig om det var många som kände den riktiga Paula. Och mitt svar på den frågan var ett bestämt nej. På den tiden visste jag inte att kamouflage var vanligt hos kvinnor med autism. Jag förstod först långt efteråt att det var det läkaren var ute efter.

Svara

Följande rader du skrev ovan tycker jag låter väldigt vettiga, men hur många tänker på det bland t ex vårdpersonal? De kan ofta inte så mycket om autism:

”För att ta reda på om båda diagnoser är korrekta är det relevant att undersöka vad som händer om autisten ges möjlighet att leva ett liv som passar hen (inte alltid möjligt dock med tanke på att samhället ofta motarbetar autisternas behov). Skulle självskadebeteenden och andra psykiska problem upphöra om autisten fick leva på ett sätt hen mår bra av?”

Många får ju inte ens chansen till ett ok liv/vardag med de anpassningar och den ofta livsnödvändiga djupare förståelsen idag.
Dvs det finns enbart begränsade möjligheter för en autist att bli av med sådana symptom som liknar Eips om de bottnar i omgivningens och samhällets oförståelse för funktionsnedsättningen?

Jag håller med. För vissa autister kan det iofs räcka med att se över sina prioriteringar i privatlivet, men många andra kan behöva stöd från myndigheter och samhället. En autist som verkligen vantrivs i arbetslivet och gång på gång nekas anpassningar kan sällan få ett drägligt liv om Försäkringskassan inte beviljar hen sjukersättning. Och en autist som skulle behöva stöd i hemmet kan oftast inte få en fungerande boendesituation om boendestödet inte funkar. I så fall kan det vara svårt att bli av med de EIPS-liknande symptomen, och precis som du skriver är det mycket troligt att vårdpersonalen aldrig inser det.

Svara

autism och borderline skiljer sig väsentligast i att sensoriska problem och just i att det sensoriska och kognitiva överbelastning generar det emotionell för autism medan borderline triggas av störda anknytningar och relations problem som känslan av att alltid bli lämnad och bedragen tex. och vidareutveckling av det.

Borderline är mer likt adhd än autism.

Intressant inlägg:) ja det är ju ofta osynlig kognitiv och sensorisk överbelastning som autister reagerar på med adekvata känslor. Om det är det du menar? Omgivningen kan feltolka dessa symptom som emotionell instabilitet som liknar den emotionella instabilitet vissa med Eips kan uppvisa.

Samtidigt ökar väl en autismdiagnos sannolikheten att någon vuxit upp under dysfunktionella omständigheter och reagerar på otrygg anknytning eftersom det är vanligare med psykisk ohälsa bland familjemedlemmar och i släkter där även autism finns? Inte nödvändigtvis att dessa utvecklar just Eips men någon form av psykisk ohälsa tänker jag.

Tack för en bra sammanfattning! Ja, Borderline liknar definitivt mer adhd än autism.

Svara

De med borderline är oftast manipulativa, jobbiga och ställer till de, har haft sån på halsen och hen stalkade mig och kontrollera mig. Sen bombade mig sms.

Det låter jobbigt! Jag hade inte heller klarat av en sådan person. Jag hade mått psykiskt dåligt av att bli stalkad, kontrollerad o s v.

Dock vet jag att flera av mina bloggläsare ser det som stigmatiserande när alla med en viss diagnos blir benämnda som ”jobbiga”. Jag har även träffat flera som ansett att vi med autism är jobbiga! Och jag förstår att vi med diagnoser kan framstå som jobbiga oavsett om vi har autism, personlighetsstörning eller någon annan diagnos. Samtidigt vill jag ändå tro att ingen är jobbig med mening. Vissa med Borderline får dessutom fungerande behandling och blir bra på att kontrollera sina symptom så alla beter sig inte likadant.

Jag förstår dock fullt ut varför du inte klarade av denna person. Jag hade fått total panik om jag hade råkat ut för samma sak. Jag klarar absolut inte av manipulativa personer!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *