Hur hjälpa någon med autism med känsloreglering?

Sisa frågar

Jobbar som terapeut inom psykiatrin och möter vuxna autister som har svårigheter med känsloreglering och interoception. Hur kan jag hjälpa dem att utveckla dessa färdigheter? Hoppas du kan svara trots generell och otydlig frågeställning.

Paula svarar

Svårigheter med känsloreglering kan, men måste inte, vara ett stort problem. Att ha lätt till gråt måste nödvändigtvis inte ställa till större svårigheter om autisten själv och hens omgivning accepterar känsligheten, men däremot kan verbal och fysisk aggressivitet utgöra ett stort problem. Vid aggressivt beteende kan autisten stöttas i att hitta adaptiva sätt att frigöra den emotionella energin. Ett konstruktivt sätt kan exempelvis vara att uppmuntra autisten att sysselsätta sig med sina specialintressen eller att gå ut och ta en joggningstur. Ibland kan det hjälpa att be autisten att skriva om känslor eftersom det kan vara lättare för en autist att skriva än att prata.

KBT kan hjälpa

Något som är viktigt att känna till är att många med autism också har samtidig adhd. Det kan hända att adhd:n förblivit odiagnostiserad, särskilt hos vuxna kvinnor. I adhd (men också ibland i ren autism) kan svårigheter med emotionsreglering ingå vilket kan bero på bristande exekutiva funktioner. Vissa autister bli hjälpta av att få stöd med att hantera sin adhd, i vissa fall med hjälp av adhd-medicin. Tony Attwood skriver i sin bok Den Kompletta Guiden till Aspergers syndrom att även KBT kan hjälpa en autist med känsloreglering, men det är i så fall viktigt att terapeuten vet vad autism innebär.

Viktigt att autisten mår bra

Vidare är det viktigt att se till att autisten lever det sociala liv hen önskar. På grund av dålig förmåga till interoception kan en autist vara omedveten om att hen inte mår helt bra i sina vänskaps- eller kärleksrelationer. Sådant kan påverka en autists humör väldigt negativt! Man bör aldrig lägga skulden på andra, men samtidigt är det också viktigt att bryta relationer när personkemin inte stämmer. Jag kan själv vara på väldigt dåligt humör efter att jag träffat vissa boendestödjare (även om jag inte visar det), och därför har jag märkt hur viktigt det är med någorlunda fungerande boendestöd. Intressant är att jag aldrig känner mig på dåligt humör när personkemin stämmer 100%. Exempelvis har min pojkvän aldrig fått mig på dåligt humör trots att vi redan varit tillsammans i över 7 år, och jag känner mig också glad efter att ha träffat ”rätt” boendestödjare! Att vara omgiven med rätt människor är alltså väldigt viktigt för att autisten ska känna positiva emotioner. Sedan är det såklart också viktigt att autisten lever det liv som passar hen (sysselsättning, boende, fritid o s v)!

Viktigt med lågaffektivt bemötande

Även om autisten skulle må bra i sina relationer och sitt övriga liv är det av stor vikt att omgivningen har kunskap om autism och lågaffektivt bemötande samt att de lär sig att stötta autisten i att minska på stressen och sänka kraven. Jag har ibland fått höra att det saknas vetenskaplig evidens för att lågaffektivt bemötande verkligen fungerar på personer med autism, men själv tror jag stenhårt på metoden! Tony Attwood skriver även att vissa autister använder aggressivitet som ett medel för att få vara ensamma. Kanske behöver en aggressiv autist vara ensam men klarar inte av att uttrycka det och därför tar till ett aggressivt beteende? Observera att detta kan vara helt omedvetet från autistens sida!

Vissa använder skalor

Vad gäller interoception så kan autistiska barn och vuxna ha lättare att använda sig av numeriska skalor som beskriver känslomässiga upplevelser än att beskriva känslorna i ord. Autisten kan öva på att analysera sina känslor med hjälp av kort som beskriver olika känslor. Om autisten märker att hen känner sig utmattad och skattar utmattningskänslan på 8 på en 10-gradig skala kan det vara läge för autisten att ta det lugnt och bara göra det som verkligen måste göras. Om autisten känner sig utmattad och stressad är det kanske inte läge för hen att städa och diska just då.

Ibland hittar man inte rätt känsla

Det är vidare centralt att autisten inte känner ett tvång att hitta rätt känsla. Ibland kan en autist känna sig konstig i kroppen utan att förstå varför, och i sådana situationer kan autisten fundera på om det kan ha hänt något särskilt som kan ha gett upphov till denna känsla. Om så inte är fallet är det viktigt att autisten accepterar att hen inte förstår sina känslor just då, men samtidigt kan det också vara läge för autisten att vara på sin vakt ifall känslan känns negativ. Ibland kan det nämligen ta några dagar tills autisten förstår vad hen egentligen känner. Det är därför bra om autisten ber om betänketid när någon frågar autisten om hen exempelvis vill följa med på aktivitet X. Detta alltså ifall autisten inte är helt säker på om hen vill följa med eller inte.

Kurser i psykologi kan hjälpa

Slutligen kan kunskap om psykologi hjälpa en autist att förstå sina egna känslor. Om autisten är intresserad kan du uppmuntra hen att läsa kurser i psykologi alternativt låna böcker om ämnet. Att läsa självbiografiska böcker kan också hjälpa. När autisten läser vilka känslor andra känner i olika situationer kan det hjälpa autisten att fundera på om hen också känner på samma sätt när hen befinner sig i motsvarande situation. Viktigt är att autisten inte förutsätter att hen automatiskt känner på samma sätt som författaren. Det är viktigt att autisten kommer ihåg att alla människor kan känna olika känslor trots att de befinner sig i samma situation!

Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som är utan betydelse för ämnet eller som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn