Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Går din autism i skov?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Under utredning frågar

Jag undrar lite kring det du skrev om att din autism inte går i skov.

Min fråga är, upplever du att vissa delar av din diagnos ibland är mer märkbar än annars? Att det går som i skov men aldrig försvinner.

Paula svarar

Intressant fråga! Min autism går definitivt inte i skov på samma sätt som t.ex. bipolär sjukdom eller MS kan göra det, men Christopher Gillberg har faktiskt skrivit i sin bok att autism verkar gå i skov hos vissa och att det kan vara årstidsrelaterat. Han misstänker att det finns en koppling till bipolär sjukdom, det vill säga att de autister vars autism går i skov ofta har en nära släkting med bipolär sjukdom. Dock har denna bok rätt många år på nacken med tanke på att den kom ut 1999. Jag har ingen aning om det kommit nya rön sedan dess, men det skulle inte förvåna mig om Gillberg hade rätt. Det är nämligen känt att bipolär sjukdom och autism ofta återfinns i samma släkter. Detta skriver Gillberg i en annan bok som kom ut 2011.

Levde ett skyddat liv

Som sagt går inte min autism i skov på det sätt som Gillberg beskriver det, men däremot är min autism definitivt mer märkbar i vissa livsperioder än i andra. Under mina år som sjukpensionär kände jag mig inte alltid särskilt autistisk, och detta eftersom jag levde ett väldigt skyddat liv. Jag var även gift på den tiden och min dåvarande man skötte allt hemma. I vissa perioder tyckte jag till och med att ”min autism var ganska mild”. Men efter skilsmässan och mitt inträde i arbetslivet p.g.a. utförsäkring kände jag mig plötsligt väldigt autistisk igen: p.g.a. den nya livssituationen exponerades jag för saker som var svåra för mig, och jag fick ansöka om boendestöd eftersom jag inte klarade av hemsysslorna.

Har numera noll tolerans

Dessutom har jag märkt att min tolerans för förändringar varierar beroende på dagsform och livssituation. Har jag sovit dåligt blir jag mer inflexibel. När jag var sjukpensionär var det under en period lite mer okej för mig att boendestödjarna var flera timmar försenade eller ställde in boendestödet på kort varsel. Min vardag var ju relativt fri från stress på den tiden! Men numera har jag noll tolerans för sådana förseningar annat än i undantagsfall, och detta eftersom mitt jobb tar så pass mycket energi av mig. Däremot är det inte alls omöjligt att jag blir mer flexibel för oväntade förändringar om jag skulle sluta jobba i framtiden.

Är kräsen om människor

Jag är även kräsen när det gäller vilka människor jag har att göra med: känner jag dålig energi kan jag bli stressad i vederbörandes sällskap och klarar då inte av alla saker som jag klarar av i andra situationer. Detta är särskilt märkbart med boendestödet: blir jag stressad i en viss boendestödjares sällskap har jag mycket svårt att få något gjort, och då blir det svårt för mig att samarbeta med boendestödjaren. Med vissa boendestödjare är jag exempelvis inte villig att rensa för jag blir helt handlingsförlamad! Därför skulle nog olika boendestödjare kunna ha olika uppfattningar kring hur autistisk jag är!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

4 svar på ”Går din autism i skov?”

Mycket intressant som alltid, är det så att vi känner oss mer trygga med saker som alltid är på samma sätt? Nya människor som man inte känner eller är trygg runt stressar mig otroligt och det gör att mer sitter i min bubbla och kopplar bort allt. Har fått min diagnos sedan snart 2 år tillbaka och fortsätter att ställa om mig, acceptera det men då man levt 31 år som vem som helst är det svårt att acceptera samtidigt mår jag absolut bäst med lugn och rutiner runt mig, förändringar särskilt plötsliga driver mig till extrem ångest och lättare burnout då min hjärna bara stänger av och behöver recharge, somnar då 15 min sedan är den aktiv igen. Hur lär man sig att acceptera sina begränsningar som högfungerande autist?

Det är vanligt vid autism att man känner sig som tryggast när saker och ting alltid är på samma sätt, men samtidigt är det väldigt individuellt! Vissa med samtidig adhd kan vara mer spontana och gilla förändringar ibland. Själv tycker jag sällan om förändringar som jag själv inte har initierat!

Det är ofta en omställning att få en diagnos och förstå att man inte kan leva som man tidigare gjort om man vill få ett bra liv. Det kan ta tid att landa i diagnosen och förstå att man kanske inte har samma förutsättningar som en neurotypiker. Mig hjälpte det att prata med en psykolog på habiliteringen! Många upplever också att det hjälper att träffa andra autister.

Svara

För del lämna småstaden till att flytta till en större stad. Att just att få vara den jag är.Är inte religiös på nått sätt , men de hade regnbågsmässa, de hade balettstudio , jag kunde äntligen ha den inredning jag älskade. Hade jag en kille kunde vi gå hand i hand utan en massa blickar. De ledde till och med till att jag numera tänker att de ändå trots allt finns en Gud.

Vad roligt att du kände dig hemma i en storstad! Tråkigt dock att du inte fick samma bemötande i en småstad! Man kan bli bemött på helt olika sätt på olika orter.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *