Ett reduktionistiskt synsätt på funktionsnedsättning innebär att utmaningarna vid funktionsnedsättningar endast förklaras med en förklaringsmodell istället för att erkänna att flera faktorer växelverkar med varandra. Personligen tycker jag att det är viktigt att se helheten och inte reducera förklaringarna till endast en förklaringsmodell, men låt mig först börja med att redogöra några vanliga förklaringsmodeller på funktionsnedsättning.
1. Den medicinska modellen
Den medicinska modellen på funktionsnedsättning var fram till för några decennier sedan i princip det enda synsättet för att förklara funktionsnedsättning. Anhängarna av modellen anser att hälsa/frånvaro av en funktionsnedsättning är det normala tillståndet och funktionsnedsättning en avvikelse. Uppkomsten av en funktionsnedsättning förklaras med tillkortakommanden hos individen så som avvikande hjärnfunktioner eller skador i kroppsfunktioner och det är därför avvikande individer förses med diagnoser som autism. Som åtgärder förespråkas bland annat vård, mediciner, stödinsatser eller rehabilitering.
2. Den socialkonstruktionistiska modellen
Förespråkarna av den socialkonstruktionistiska modellen anser att en funktionsnedsättning är en social konstruktion och pläderar för att det är mänskligt påhitt att lägga vikt vid de avvikelser som en funktionsnedsättning innebär. Fel bemötande och omgivningens negativa reaktioner anses leda till att den funktionshindrade individen utvecklar en låg självkänsla. Till exempel skulle en socialkonstruktionist kunna anse att man inte bör lägga vikt vid det faktum att jag så här i 41-årsåldern har svårt för att sköta hushållet utan det är bara det omgivande samhället som har fått mina svårigheter att framstå som en avvikelse.
3. Den sociala modellen
Anhängarna av den sociala modellen tar avstånd ifrån påståendet att en funktionsnedsättning beror på den berörda individen. Istället för att fokusera på bristande kroppsfunktioner hos den enskilde läggs skulden på brister i det omgivande samhället. Enligt anhängarna av modellen existerar inte en funktionsnedsättning om samhället är tillräckligt anpassat och alla samhällsstrukturer tillgängliga för alla människor. Exempelvis skulle anhängarna av den sociala modellen kunna anse att autism inte innebär perceptionsstörningar utan det är det omgivande samhället som är för högljutt/ljust/full med lukter osv.
4. Den miljörelaterade modellen
Förespråkarna av den miljörelaterade synen på funktionsnedsättning menar att en funktionsnedsättning är ett relativt begrepp. Med detta menas att trots att ”skadan” hos personen är oförändrad så kan personen vara funktionshindrad i vissa situationer men inte i andra. Ett autistiskt barn kan t.ex. klara sig hur bra som helst när det får vara tillsammans med sina föräldrar men ett funktionshinder kan uppstå när det exponeras för personer det inte känner. I sammanhanget bör nämnas att Socialstyrelsen skiljer på begreppen funktionsnedsättning och funktionshinder just av denna anledning!
Förespråkar alla synsätt
Ibland får jag frågan vilket av dessa synsätt jag förespråkar, och då brukar jag svara alla samtidigt! Som autismföreläsare vill jag förhålla mig neutral, och grejen är att vi autister har sinsemellan olika upplevelser. Jag tycker att det är sjukt tråkigt när anhängarna av den medicinska och den sociala modellen börjar tjafsa med varandra istället för att acceptera att vi alla tänker olika kring vår egen autism. Någon autist kan ju uppleva att det endast är autismen i sig som är problemet, någon annan kan anse att det endast är andra människors intolerans som orsakar alla problem osv. Min åsikt är att det varken finns rätt eller fel här!
Förespråkar ett icke-reduktionistiskt synsätt
För övrigt tycker jag att det är livsfarligt att påstå att autism alltid måste vara ett problem som beror på brister hos individen vilket en förespråkare av den medicinska modellen skulle kunna hävda eller att det bara är samhället som har hittat på att svårigheterna vid autism är anmärkningsvärda vilket en socialkonstruktionist skulle kunna påstå. Att förklara autism med endast en förklaringsmodell riskerar bara att sprida myter. Hos vissa, bland annat mig själv, kan ju alla dessa modeller vara tillämpliga samtidigt: ibland är det andra människor som är mitt enda problem (när de t.ex. inte accepterar mina annorlunda matvanor) och ibland är det själva autismen i sig som orsakar mina problem. Därför förespråkar jag ett icke-reduktionistiskt synsätt på autism!
Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.
Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker
Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.
Senaste svar på alla blogginlägg
Det stämmer att socialtjänstlagen grundar sig i den enskildes medbestämmanderätt, och detta regleras i socialtjänstlagens 1§ 1. Med detta menas…
Men är det inte så att lagen också eftersträvar medbestämmande? Jag har inte läst lagen.
Om boendestödjarna har ett fullt schema förstår jag att det inte funkar med vikarierandet! Jag har lärt mig med tiden…
Tack för svar. Jag kan absolut se den teoretiska fördelarna. Ett argument (från boendestödsgruppen) är att den ena boendestödjaren ska…
Det finns fortfarande okunskap om autism hos kvinnor, och det är inte alls ovanligt att just vi kvinnliga autister får…
En mycket bra fråga varför de bytte namn! Undrar om det kan vara så att personal med autismkompetens har slutat.…
Bra skrivet! Även för mig var tvånget ett sätt hantera ångest. Det är otroligt hur mycket bättre jag blev tack…
Hej, Jag fick min diagnos väldigt sent i livet och har fram till dess fått olika diagnoser ställda som t.ex.…
Tidigare fanns en mottagning i Stockholm som hette ”Mottagning för autism och tvångssyndrom” men som numera heter endast ”Mottagning för…
För mig var det svårt att sluta med tvångshandlingar så länge jag inte fick förståelse för min autism, anpassat bemötande…
Jag syftar på tvångshandlingar! Nu hittar jag på ett fiktivt exempel. Säg att någon hoppar varje gång efter att någon…
Kan du utveckla resonemanget kring att det skulle vara tourettes istället för ocd, vad är det som gör dem lika?…
Vad roligt att du gillar inlägget!
Intressant. Tack.
Tack för tipsen, Anonym!
2 svar på ”Faran med ett reduktionistiskt synsätt på autism”
Oktober 2003 var en speciell månad. Då fick du äntligen svar på varför du känt dig annorlunda. Du var inte lat som lärarna sa.
Ja, men nu var poängen med blogginlägget att det är bra att försöka anta ett icke-reduktionistiskt synsätt på autism!