Kategorier
Paulas blogg

En funktionalistisk eller en humanistisk människosyn?

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Humanistisk människosyn innebär att vi alla har samma värde oavsett vilka vi är. För att man ska tilldelas ett obestridligt människovärde räcker det med att man existerar. Funktionalistisk människosyn innebär däremot att människan bedöms efter sina prestationer. Enligt den funktionalistiska människosynen är en frisk person mer värd än en sjuk och funktionsvarierad. På samma sätt tilldelas en arbetande person ett högre människovärde än en sjukpensionär i och med att den arbetande personen bidrar till samhällets tillväxt genom att arbeta.

Samhället har blivit bättre

Det demokratiska samhället och därmed även Sverige ska ha en humanistisk människosyn. Och den humanistiska tankesättet tillämpas faktiskt numera i många situationer! En sjukpensionär som aldrig har arbetat i hela sitt liv får ändå cancervård bekostad av allmänna medel. 40- och 50-talens Vipeholmsexperiment som gick ut på att personer med intellektuell funktionsnedsättning tvångsmatades med kola i syfte att forskarna skulle kunna undersöka kariesangrepp ses med avsky och förskräckelse idag.

Vilken människosyn har vi idag?

Ändå undrar jag om vi verkligen har en helt humanistisk människosyn i Sverige. Även om det inte erkänns öppet upplever jag dagens människosyn som en blandning mellan den humanistiska och den funktionalistiska. Visst, beslutsfattarna i vår tid skulle aldrig tillåta att funktionsvarierades tandhälsa förstördes utan samtycke. Men jag tycker ändå att den funktionalistiska människosynen fortfarande spökar i många situationer om än mer subtilt än förr.

Friska ska få A-kassa

Utförsäkringar av sjuka och funktionsvarierade har pågått i Sverige sedan 2008 vilket i praktiken innebär att en person utan arbetsförmåga kan tvingas sälja allt den äger för att kunna erhålla ekonomiskt bistånd, och detta trots giltigt läkarutlåtande på arbetsoförmågan. Detta har inte alls setts som orimligt. Samtidigt ändrade regeringen A-kassereglerna nyss så att friska människor som frivilligt valt att avstå från A-kassemedlemskap kan få A-kassa ifall de skulle bli arbetslösa till följd av Covid-19. För inte ska väl friska människor tvingas in i total fattigdom?!

Nu är jag plötsligt någon

Själv levde jag förut på aktivitetsersättning i flera år, och numera arbetar jag hos utbildare och föreläsare om autism. Jag har alltså testat båda sidorna så att säga! Och jag kan lugnt säga att jag verkar ha tilldelats ett högre människovärde nu när jag jobbar jämfört med när jag inte gjorde det. Nu är jag plötsligt någon! ”Tänk att du jobbar och har gett ut böcker, vad häftigt! Tänk på alla andra stackars autister som inte åstadkommer något i livet?!”, får jag höra ibland. Det irriterar mig sjukt mycket för jag är precis samma människa nu som jag var för 15 år sedan!

Funktionsvarierade och sjuka ska inte klaga

Förra året träffade jag en person som var uppriktigt arg över att ha en så låg lön (ändå var personens lön lite högre än min trots att hen inte har högre utbildning än jag och är betydligt yngre). När jag kontrade med att många funktionsvarierade och sjuka i fas 3 får städa toaletter i princip gratis svarade hen: ”Men många som hamnar i fas 3 har ju ofta diverse diagnoser, det har inte jag. Jag har ett vanligt jobb, därför borde jag ha bättre betalt.” Jag tror att många delar den här personens syn och anser att alla funktionsvarierade självklart ska nöja sig med mindre!

Skolor kräver referenser

Om ni tror att detta endast drabbar vuxna så har ni fel: finare skolor med bra rykte kräver referenser på lågstadieelever innan de antas som elever. Det elitskolorna vill veta är om eleven som söker till deras skola behöver extrastöd, om hen har problem med kamrater och liknande. Visar det sig att eleven har en funktionsvariation eller några andra svårigheter som kräver resurser försvinner löftet om skolplatsen direkt! Därmed får många barn med funktionsvariationer aldrig en chans att bli antagen till en skola med riktigt bra undervisning.

Ja, vad säger ni? Tycker ni att vi har en humanistisk människosyn i Sverige eller är det bara något vi säger för att det låter fint och det är så det borde vara?

Gillar du inlägget? Snälla, dela i så fall det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

8 svar på ”En funktionalistisk eller en humanistisk människosyn?”

De flesta har en väldigt funktionalistisk människosyn. De verkar inte förstå det själva dock och hur den slår hårt mot vissa. Jag blir mörkrädd då och då faktiskt. Samhället vill integrera oss med osynliga funktionsnedsättningar men snälla samhället: Fråga oss: ”Hur vill vi/ni bli integrerade?”
Starta inga projekt bakom våra ryggar, låt oss vara medskapare!

Jag håller med dig! Jag tror inte heller många förstår själva vad de har för människosyn egentligen. Vissa med en funktionalistisk människosyn tycker till och med att både sjukersättningen och socialbidraget ska minskas kraftigt så att det inte blir ekonomiskt lönsamt att gå på ersättning. Så att man skulle kunna välja ifall man vill födas sjuk eller frisk!

Moderaternas arbetslinje tycker jag var ett exempel på ett projekt som startades bakom våra ryggar. Regeringen tyckte att bidragssystemet var exkluderande, men jag har aldrig i hela mitt liv varit så exkluderad som jag var när jag blev utförsäkrad!

Svara

Jag har också upplevt att när jag gjort (dvs presterat) något som NT sett som ”stort” har de plötsligt börjat intressera sig för mig och signalerat att ”Du har VERKLIGEN ett värde”. Vi kan säga att jag tog en examen t ex. Själv upplevde jag bara en förvirrande tomhet: jag var ju fortfarande samma människa. Jag hade en stor prestation bakom mig, ja, men det var och är väldigt sorgligt att de inte kunde uppskatta mig som människa tidigare. Jag vill inte bli respekterad, omtyckt, värdefull utifrån det jag en gång lyckats prestera.

Ja, sånt är jätteirriterande! Jag reagerade på att det inte var så många som har reagerat nämnvärt när jag exempelvis fick min diagnos eller aktivitetsersättning (vilket var jätteviktigt för mig!) och boendestöd som fungerade. Men däremot var det jättemånga som reagerade när jag gav ut min debutbok. Då var allt plötsligt bara ”wow, så häftigt”. Jag tyckte iofs själv att det var kul att jag fick mina böcker publicerade för jag ville sprida information om autism, men jag tycker ändå inte att det var en så anmärkningsvärd grej att man behöver prata om det eller lyfta fram det på det här sättet. Att få en diagnos och boendestöd var mycket häftigare!

Jag tycker som du, och jag kan till och med lite irriterad när folk lyfter mina styrkor genom att lyfta fram vad jag har presterat för sånt bryr jag mig inte så jättemycket om. Precis som du vill jag bli omtyckt för den jag är, inte vad jag lyckats prestera.

Svara

Många NT har ju inte något infrånperspektiv på hur det kan vara att sakna hjälpen boendestöd. De har oftast inte varit i liknande livssituationer där de haft ett stort behov av boendestöd (mer än möjligen tillfälligt vid t ex egen sjukdom och/eller kris). Så de kan ha svårt att relatera till hur mycket det kan betyda för livskvaliten att få ett bra boendestöd som passar en själv. Samma med aktivitetsersättning: de har vanligen inget inifrånperspektiv på hur ett sådant stöd kan hjälpa.

Att ge ut en egen bok är däremot en dröm som många NT har och kan relatera till. Kan det vara därför du fått mycket mer uppmärksamhet efter att du givit ut böcker än när du fick diagnos, beviljades boendestöd och aktivitetsersättning?

Ja, så är det! Att ge ut en bok är definitivt något som många kan relatera till. Samtidigt är det lite märkligt att jag beskylls för att ha empatibrist när jag saknar inifrånperspektiv på ett ”NT-liv” (det finns ju såklart inget som heter ett NT-liv men du kanske förstår hur jag menar) och därmed förståelse för varför vissa saker betyder jättemycket för många andra människor, men andra människor beskylls sällan för empatibrist när de inte kan relatera till mig och mitt liv. Så du har helt rätt i att det är därför jag har fått så mycket uppmärksamhet för min bok, men det irriterar mig ändå att det är så.

Svara

Tack för ditt kloka inlägg om den humanistiska/funktionalistiska synen på människor. Jag känner igen mig i så mycket av det du skriver. Samhället och lagarna eftersträvar säkert egentligen med humanistisk syn men som du skriver så har det inte fungerat full ut, som i fallet med Försäkringskassan. Man känner sig inte vatten värd om man blir sjukskriven. På arbetsmarknaden är den funktionalistiska synen helt självklar. Tyvärr är det likadant i skolan. Dvs de lär ut att man är värd ngti sig själv, men samtidigt är det prestationerna som bedöms.

Vad roligt att du gillar inlägget! Precis så är det, tyvärr! Det känns som att samhället försöker intala oss att det är den humanistiska människosynen som råder, men tyvärr funkar det precis som du skriver inte alltid i praktiken 🙁

Svara

Lämna ett svar till kritan Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *