Kategorier
Arbete och sjukersättning

En autists arbetsförmåga kan vara svår att bedöma

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Duschade du i morse? Toppen, eftersom du vet hur du duschar dig själv indikerar det att du har outnyttjade resurser. Du skulle också kunna duscha andra, och därför skulle du trivas som personlig assistent! Kokade du sedan havregrynsgröt efter duschen? Utmärkt, i så fall skulle du passa galant som kock eftersom du är bra på att använda en spis. Tog du därefter dina barn till förskolan? Då du uppenbarligen vet hur man interagerar med barn skulle du passa utmärkt som förskollärare. Efter att du lämnat dina barn på förskolan, tog du sedan bussen till jobbet? I så fall skulle jobbet som busschaufför passa dig som handen i handsken. Du är ju van vid att vistas på en buss och ingenting har någonsin gått fel när du har åkt buss.

Inga logiska jämförelser

Tycker du att jag bedömde dina färdigheter och din lämplighet korrekt? Om du ansåg att mina resonemang haltade förstår du kanske varför den enskildes arbetsförmåga och lämplighet för olika arbeten inte alltid kan bedömas efter dennes vardagliga aktiviteter. Visst, den enskildes intressen och aktiviteter kan ibland ge en viss fingervisning, men det är samtidigt viktigt att hålla något viktigt i minnet: Att göra en aktivitet för sin egen skull är inte samma som att utföra aktiviteten som tjänst åt andra! Att jobba som busschaufför kan dessutom under inga som helst omständigheter jämföras med att vara resenär på en buss. En resenär kan till skillnad från en busschaufför sova på bussen och kan hoppa av när hen vill.

Är inga resurser

Jag är fruktansvärt trött på att mina vardagliga aktiviteter ibland ses som ”resurser” som skulle kunna utvecklas! Faktum är att bara för att jag klarar av att koka havregrynsgröt och (ibland) diska kastrullen efteråt så betyder det inte att jag inte blir trött av det och innerst inne önskar att jag hade varit miljonär så att jag hade kunnat anlita ett hembiträde som gör allt åt mig. Jag är alltså inte villig att utveckla dessa färdigheter och sträva efter att bli mer självständig så att jag kan minska på mina boendestödstimmar. Inte heller är jag villig att inom ramen för daglig verksamhet testa att jobba som frukostvärd på ett café och utveckla mina ”frukostlagningsfärdigheter” ytterligare. Numera har jag ju ett heltidsjobb, men när jag var yngre hade jag aktivitetsersättning, och då blev frågan om daglig verksamhet titt som tätt aktuell.

Hade varit olämpligt för mig

Efter att jag hade blivit utförsäkrad från Försäkringskassan ville Arbetsförmedlingen veta vad jag sysslade med på dagarna. När jag berättade att jag satt mycket vid datorn drog de slutsatsen att jag var duktig på datorer och skulle kunna jobba med IT-tjänster. Men bara för att jag vet hur man googlar och läser kvällstidningar på nätet betyder det inte att jag har de grundläggande datafärdigheter som de flesta andra människor har. Exempelvis tog det mig väldigt lång tid att lära mig hur man kopierar och klistrar in en text (copy paste). För de allra flesta är det ett enkelt kommando, men det var väldigt energikrävande för mig att lära mig detta. Att jobba med IT hade alltså varit extremt olämpligt för mig även om jag sitter mycket vid datorn!

Inte samma som översättning

Bara för att grammatik är mitt stora specialintresse, jag läste 7 språk på gymnasiet med toppbetyg och fortfarande utan problem kan läsa för mig intressanta texter på de flesta av dessa språk så betyder det inte heller att jag skulle kunna översätta. Även om finska är mitt modersmål och jag numera även kan tala och skriva svenska rätt obehindrat betyder det inte att ens kombinationen svenska-finska hade funkat för mig. Att kunna tala och skriva grammatiskt relativt korrekt och förklara hur syntaxen och morfologin fungerar i de respektive språken betyder inte samma som att ha en förmåga att översätta olika typer av texter! Översättning kräver helt andra färdigheter och redskap. Det vet alla som har universitetsutbildning inom språk och/eller lingvistik, men det hade inte Arbetsförmedlingen det minsta koll på.

Viktigt att tänka kritiskt

Du som arbetar som arbetskonsulent, arbetsförmedlare eller varför inte som handläggare på Försäkringskassan ska tänka på att den enskildes vardagliga aktiviteter inte måste betyda samma som arbetsförmåga. Särskilt uppmärksam ska du vara när vederbörande har autism då vi autister kan vara väldigt ojämna. Bara för att vi klarar av att utföra en aktivitet ibland måste det inte betyda att vi klarar av att utföra den åtta timmar om dagen. Bara för att vi klarar av att utföra en aktivitet i en invand miljö (=hemmet) så är det inte ett bevis på att vi skulle klara av att utföra den i en annan miljö. Och bara för att vi har kunskap om delar i ett ämne (t.ex. syntax och morfologi i grammatik) så betyder det inte per automatik att vi också har kunskap om närliggande ämnen (t.ex. översättning). Var kritisk när du bedömer autistens arbetsförmåga!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Adlibris och Bokus.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

15 svar på ”En autists arbetsförmåga kan vara svår att bedöma”

Fantastiskt bra skrivet Paula!
Detta borde läsas av alla läkare, arbetsförmedlare, SIUS-konsulenter, handläggare på försäkringskassan med flera!

Ja, det där känner man ju igen. Det kan också vara extremt viktigt för en autist att det sociala fungerar på ett tillfredsställande sätt för att ett arbete ska nunna utföras; att dagligen visats i en miljö där vi blir totalt utmattade av det sociala kan göra oss oförmögna att göra ett bra jobb och jag tror många utav oss också behöver extra mycket uppmärksamhet, bekräftelse, stöd och feedback för att motorn ska rulla på. Vi är utsatta och sårbara i den sociala interaktionen med andra.

Vad roligt att du är intresserad av grammatik! Jag kan låna avancerade grammatikböcker på biblioteken i språk jag knappt kan bilda en enkel mening på ibland för att skapa mig en uppfattning om hur ett visst språk är uppbyggt. Jag förstår en del italienska och vet en del om lite olika språk – jag kan t.ex. bilda enkla meningar på turkiska – men det är endast engelska, grekiska och spanska som jag kan läsa böcker på eller ha en konversation på (även om jag är extremt otränad just nu.) Jag har även studerat lite latin och förstår en del även av talat latin (jepp,det finns de som ägnar sig åt att tala antika språk).

Detaljer som att turkiska inte kombinerar pluralformer med räkneord finner jag intressant och jag jämför ofta meningskonstruktioner på olika språk som sättet det går att göra satsförkortningar t.ex. Jag försöker även hålla reda på antalet kasus på olika språk och deras funktioner. Till och med på mitt eget modersmål – svenska – så finns det grammatiska egenheter och möjligheter som sällan tas upp när man pratar med folk om språk, tycker jag – ett exempel: Du är irriterad på att dina krukväxter aldrig tycks klara sig och utbrister: ”Det är hemskt vad det ska dös!” – någon motsvarande konstruktion finns åtminstone inte på engelska.

Jag håller med om att det sociala ska fungera för de autister som arbetar. Om autisten verkligen trivs med att arbeta för sig själv men hatar jobbmöten och andra sociala evenemang är det viktigt att arbetsgivaren respekterar detta.

Vad kul att du också är intresserad av grammatik och att du kan grekiska! Jag kan varken modern eller antik grekiska och har aldrig heller studerat latin (även om jag faktiskt förstår en del latin tack vare de moderna språk jag kan). Turkiska kan jag inte heller, men jag vet att turkiskan har en del gemensamt med finskan även om de enligt de flera språkforskare inte är besläktade.

Svara

Ja, om turkiskan och finskan – eller snarare turkspråk och finsk-ugriska språk – är besläktade är det i så fall mycket långt tillbaka och den hypotesen är högst omtvistad. Båda språken är agglutinerande och har ett liknande kasussystem och – åtminstone delvis – snarlik strukturell uppbyggnad. Även latinets och en del slaviska språks såsom ryskans och tjeckiskans kasussystem påminner en del om finskans, trots att dessa kategoriseras som flekterande indoeuropeiska språk. Finskan är ju också i hög grad påverkat av indoeuropeiska språk – i modern tid inte minst av svenskan och på senare tid engelskan, men längre tillbaka även av antika språk som latin och antagligen också av slavobaltiska språk, även om jag inte känner till något om det sistnämnda. Ett exempel på likheter mellan turkiska och finska är avsaknaden av genus. (Turkiska har dock obestämd artikel.) ”hän” motsvarar ”o” på turkiska. Ett annat språk som jag är så gott som säker på är genuslöst är Tagalog, men det finns en lång rad sådana språk.

Vad jag inte känner till är dock graden av agglutination vid lång invecklad syntax – vilket av de två språken har starkast tendens att bilda långa ord med påbyggda ändelser med olika grammatiska funktioner?

Det är nog ovanligt att ett språk är 100% agglutinerande eller 100% analytiskt, men man skulle nog kunna säga att svenskan har fler analytiska än agglutinerande drag och finskan betydligt fler agglutinerande än analytiska drag. Därför betraktas svenskan av många som ett analytiskt och finskan som ett agglutinerande språk.

Grönländskan är ett exempel på ett polysyntetiskt språk (d v s språk som är extremt agglutinerande, väldigt mycket mer så än finskan) och kinesiska ett exempel på motsatsen, d v s ett exempel på ett väldigt analytiskt språk (väldigt mycket mer så än svenskan). Därför säger språkvetarna ibland att mandarin och grönländska är varandras motsatser på den punkten!

Könsneutrala språk finns även bland indoeuropeiska språk faktiskt även om det inte är så jättevanligt! Persiskan är ett exempel på ett indoeuropeiskt språk som använder samma pronomen för ”han” och ”hon”.

Svara

Ja, precis! Men indoeuropeiska språk brukar även vara mer eller mindre flekterande. Klassisk grekiska eller polska är det i betydligt högre grad än svenska, men även om ”säl” även finns i former som ”sälar”, ”sälarna” och ”sälarnas” så har väl dessa former betraktats som en integrerad del av ett system som tillåter en hel del inre böjning- t.ex. ”Igår gick en gås över vägen, men idag går det många gäss över samma väg”. Det är i alla fall så jag har uppfattat indelningen, men det du säger är kanske att språk inte brukar indelas så strikt på generella kriterier som jag tror. Detta är knappast kännetecknande för finska eller turkiska, tänker jag, även om sådana deskriptioner, som du säger sällan gäller till 100% alltid.

Här kommer jag även till att tänka på att engelska har fler sammansatta verbformer än svenskan, men svenskan är något morfologiskt rikare än engelskan.

Thailändska brukar också räknas bland de allra mest analytiska språken, tror jag.

Jag hade nog hört det du säger om persiskan, men det var ingenting som inpräntat sig särskilt starkt i mitt minne.

Jag tror att jag hört det du skrev om thailändskan och har för mig att även vietnamesiskan hör dit! Jag kan tänka mig att många asiatiska språk är analytiska.

Turkiskans och finskans släktingar möts i Ryssland! Där finns små statslösa uraliska och altaiska språk som ligger granne med varandra.

Turkiskan skiljer inte heller på han och hon, precis som de uraliska språken inte heller gör. Turkiska i text kan påminna om ungerska i text. Mycket ö, k och z och ü. Jag är bra på att känna igen de flesta soråk i europa och några till, framför allt i text. Jag kan ofta se på namnet om en person är från till exempel Vietnam eller Iran.

Väldigt bra inlägg måste jag säga!🙂Tycker själv det är knepigt när arbetsförmedlingen förutsätter olika saker på det sätt som du beskriver. Så är det ju med neurotypiska personer också,bara för att de har kunskaper om en del saker som hör till datakunskap så behöver det inte betyda att de kan allt om det. Neurotypiska personer brukar dock ha en mer jämn begåvningsprofil,så då kan man kanske anta att om en neurotypiker säger att hen kan det mesta om datorer så kan hen antagligen det. Och bara för att tex jag personligen har kunskaper och färdigheter inom vissa områden,så betyder inte det att jag skulle orka arbeta eller studera hela dagarna då jag utöver min autism även har ADHD,OCD och GAD. Dessutom ser jag mig själv även som en högkänslig person.

Precis så är det! Precis som du skriver kan Arbetsförmedlingen kanske i vissa fall göra mer korrekta bedömningar i neurotypikers fall då de ofta är mer jämna i sin begåvningsprofil än vad vi är. Men vi autister kan sakna arbetsförmåga även om det kanske ser ut som om vi hade massor av resurser som kan nyttjas i arbetslivet.

Svara

Vill då igen komma tillbaka till min bror.
Han är högfungerande autist, han har ett tag bott på satellitboende, alltså mellanting mellan service och vanlig lägenhet, han trivdes inte . Nu har han numera en god man.
Han har utsatts för olika åtgärder men i stället däckat. Alltså när de gäller arbete. Han är bra på Hebreiska, ryska, engelska och romani . Då sa de han kunde bli språklärare. Men eftersom han inte är de minsta pedagogisk så hade de varit käpprätt åt skogen. Han kommer i håg födelsedagar och namn då tyckte de han skulle bli växeltelefonist , trots han inte klarar av att tala i telefon. De föreslog försäljare men han klarade inte en av att sälja bingolotter åt sin sons idrottsklubb.
Inte ett jobb har fungerat. Han är även periodare alltså dricker mycket ett tag och sen är nykter länge då sa de att de beror på att han är sysslolös. Numera har han sjukersättning. Efter många turer.

Vad bra att han har fått sjukersättning nu! Det där är ett utmärkt exempel på att en autist inte nödvändigtvis har alla de färdigheter som krävs för ett yrke även om autisten skulle vara bra på vissa saker.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *