En autistisk hjärna har synaptiska avvikelser

Forskare har länge förlitat sig på djurmodeller och post-mortem-studier (=studier på avlidna personer) för att ta reda på hur en autistisk hjärna funkar. Men nu har forskarna gjort en ny studie på levande individer med autism och lyckats hitta en intressant molekylär avvikelse i den autistiska hjärnan. Studien leddes av professor James McPartland vid Yale Child Study Center och publicerades i den vetenskapliga tidskriften Molecular Psychiatry.

12 autister och 20 neurotypiker deltog

I studien deltog 12 autistiska och 20 neurotypiska vuxna. Deltagarna genomgick omfattande kliniska utvärderingar och hjärnskanningar med hjälp av MRI och PET. De deltog i kliniska intervjuer och besvarade enkäter där de fick uppge hur de upplevde sociala och sensoriska utmaningar. Slutligen uteslöt forskarna andra eventuella medicinska tillstånd som skulle kunna förklara deltagarnas sociala och sensoriska utmaningar. Detta för att säkerställa att deltagarnas utmaningar verkligen berodde på autism och inte på något annat medicinskt tillstånd.

En skillnad kunde påvisas

Resultatet visade att deltagarna med autism hade 17% lägre synaptisk densitet i hjärnan jämfört med de neurotypiska deltagarna (synapsernas uppgift är ju att överföra signaler mellan nervcellerna). Det intressanta var att ju lägre synaptisk densitet en autistisk hjärna hade desto fler avvikelser i kommunikation (t.ex. utebliven ögonkontakt) och socialt samspel samt repetitiva beteenden uppvisade den autistiska försökspersonen.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Kan ha många orsaker

I framtiden vill forskarteamet ta reda på om de synaptiska avvikelserna korrelerar med psykisk ohälsa. Här är min spontana tanke att det är jätteviktigt att ta reda på vad den eventuella psykiska ohälsan i så fall beror på. Det skulle mycket väl kunna vara så att autister med färre synapser i hjärnan insjuknar i psykisk ohälsa oftare än andra autister, men hur vet vi i så fall vad det beror på? Beror det på hjärnavvikelserna? Eller beror det på att ju mer avvikande man är, desto sämre bemött blir man och desto mer diskriminering får man utstå? Det hoppas jag att forskarna kommer att ta hänsyn till när de genomför den nya studien!

En autist kan inte skärpa sig

Jag är väldigt glad att det forskas på den autistiska hjärnan! Vi autister får ju ofta höra att det bara är att tro på sig själv/träna på svårigheterna/utsätta sig för fler utmaningar o s v så kommer våra utmaningar att försvinna, och jag mår i alla fall mycket dåligt av sådana kommentarer. När forskarna lyckas bevisa att de autistiska särdragen varken beror på inbillning eller fel attityd utan på hjärnavvikelser har vi motargument för varför vi inte orkar träna på exempelvis ögonkontakt. Det är ju liksom inte helt lätt för oss med tanke på att den autistiska hjärnan måste anstränga sig betydligt mer än den neurotypiska hjärnan!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.