Kategorier
Autism och bemötande

Därför ska du inte kritisera en autist för bokstavlighet

När jag fick min autismdiagnos fick jag plötsligt klart för mig att jag saknade elementära kunskaper om hur samhället fungerade. Jag började plötsligt bli livrädd för att råka begå en brottslig handling utan att förstå det vilket i värsta fall skulle leda till att jag skulle hamna i fängelse. På den tiden led jag av ångest vilket gjorde att jag hängav mig åt katastroftankar, men just dessa katastroftankar grundade sig i att jag hade blivit medveten om att jag saknade vardagsvett på grund av min funktionsnedsättning och inte visste saker som jag ”borde” veta. Därför var jag rädd för att jag skulle råka begå en brottslig handling i god tro.

Bröt mot lagen

Min ångest kunde härledas till att det hade plötsligt blivit klart för mig att jag hade råkat begå en brottslig handling på 1990-talet. Två minderåriga tjejer hade bett mig köpa ut alkohol till dem vilket jag hade gått med på. Jag hade inte tjänat en spänn på detta utan hade gjort det, så som jag hade sett det, som en ”medmänsklig handling”.

Förstod inte skillnaden

Det hade aldrig fallit mig in att det fanns en anledning till att minderåriga inte fick köpa alkohol. Visst, jag visste att det egentligen var ”förbjudet” att köpa ut alkohol till minderåriga, men jag förstod inte skillnaden mellan ”förbjudet” och ”olagligt”. Att köpa ut alkohol till minderåriga var i min värld lika ”förbjudet” som att gå mot en röd gubbe, dvs absolut inte farligt. Jag förstod helt enkelt inte bättre och visste inte att det jag gjorde var fel. Jag ville bara hjälpa två medmänniskor.

Hade kritiserats för bokstavlighet

En av anledningarna till att det var viktigt för mig att göra ”förbjudna” saker ibland är att jag alltid hade fått kritik för att vara väldigt bokstavlig och vilja hålla mig till alla regler. I skolan hade jag kommenterat mina klasskamraters ovana att komma försent till lektionerna eftersom det stod i skolans ordningsregler att lektionstiderna skulle respekteras. Då hade läraren tagit mig åt sidan och förklarat att det var bra att bryta mot reglerna ibland och att reglerna inte var huggna i sten.

Hade försökt förändra mig själv

Av ovanstående anledningar hade jag jobbat med mig själv och försökt förändra mig själv. Att jag inte var så stenhård med alkohollagstiftningen tänkte bara var en ”bra grej” så att jag kunde bevisa för alla att jag inte tänkte alltför bokstavligt! Det var dåligt att tänka bokstavligt om reglerna hade jag ju lärt mig. Så hade jag resonerat när jag hade köpt ut alkohol till flickorna!

Ångesten minskade

Det blev en chock för mig att inse att jag hade begått en brottslig handling som faktiskt hade kunnat skada flickorna vilket bara ökade min ångest. Men när jag började må psykiskt bättre minskade min ångest. Trots att jag inte längre oroade mig förstod jag fortfarande inte riktigt skillnaden mellan ”förbjudet” och ”olagligt”. Jag utgick fortfarande ifrån att det var bra att göra ”förbjudna” saker ibland så att jag inte skulle vara för bokstavlig och fyrkantig för jag ville absolut inte få kritik. Det är verkligen tur att jag inte råkade illa ut för jag hade kunnat hamna i dåligt sällskap och blivit övertalad att begå fler brottsliga handlingar.

Hade kunnat råka illa ut

För att tydliggöra vad jag menar hade jag absolut inte gått med på att råna en bank eller att ens stjäla något, men däremot fanns det andra saker som jag bara trodde var ”förbjudna” och inte olagliga. Vid ett tillfälle blev jag övertalad att lämna ett falskt vittnesmål till rätten. I min värld var det ungefär lika allvarligt att avge falska vittnesmål som det var att komma försent till lektioner i skolan. Nu var det verkligen tur att jag i slutändan aldrig behövde vittna och lämna ett falskt vittnesmål, men tänk om jag hade gjort det och åkt fast? På den tiden förstod jag nämligen inte fullt ut varför vissa handlingar var olagliga. Jag hade ju lärt mig att det var bra att dra vita lögner ibland, och i min värld var ett falskt vittnesmål ungefär samma som en vit lögn.

Har bättre koll idag

Det var inte förrän nyligen som jag började intressera mig för juridiska frågor, och nu har jag mycket bättre förståelse för vad olagligt egentligen innebär och varför det är viktigt att följa lagen. Visst, jag bryr mig inte om vad andra gör så länge det handlar om något harmlöst och ingen tar skada. Jag skulle inte lägga mig i om jag fick veta att en granne arbetar svart ibland eller går mot en röd gubbe, men däremot förstår jag numera varför vissa saker är olagliga. Förut hade jag exempelvis kunnat lurats till att låna ut mitt bankkonto i penningtvättssyfte, men idag finns det inte en chans att jag hade gått med på något sådant!

Du ska vara glad

Om du kritiserar din autistiske närstående för att vara alltför fyrkantig och bokstavlig i fråga om reglerna ska du tänka på att risken finns att vederbörande tar till sig kritiken och börjar bryta mot regler och lagar i syfte att vara dig till lags! Förstår man inte skillnaden mellan ”olagligt” och ”förbjudet” är det bäst att vara noga med att alltid följa varenda regel även om det kan verka överdrivet att vara petnoga med att aldrig komma en sekund försent. Om ditt autistiska barn tänker bokstavligt och håller fast vid varenda regel ska du vara glad!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…

16 svar på ”Därför ska du inte kritisera en autist för bokstavlighet”

Haha, jag har aldrig ens tänkt på att man skulle kunna ta lunchpaus 5 minuter extra 😉 För mig betyder en timme en timme och inte 1 timme och 3 minuter 🙂 Kram tillbaka!

Svara

Det är ett bra råd du ger. Jag har också blivit ombedd att köpa alkohol men gjorde det inte. Jag fick beröm och komplimanger av dem som bad mig köpa, men jag stod på mig. Jag läste om kille med Aspergers som blev lurad att tömma sitt konto. Han klarade inte att säga nej till en person som han blev bekant med när åkte tåg och som fick honom att tro att han skulle ta livet av sig om han inte hjälpte honom ekonomiskt. Jag har också svårt att säga nej, så när jag hör att det är en telefonförsäljare som ringer lägger jag på direkt eftersom jag vet med mig att jag annars kan bli övertalad till ett abonnemang på något som jag inte behöver eller har råd med. Jag tror att med Aspergers kanske man har varit mycket ensam och inte varit välkommen i – eller ställt sig utanför – kamratgrupper . Om man då träffar en ”vänner” som ger en mycket uppskattning och sedan ber en att begå brott kanske man gör det. Det är tur att regler är jätteviktiga för många med autism.

Vad bra att du inte köpte alkohol! Det skulle jag inte heller göra idag när jag vet bättre. Jag tycker att det är bra att jag blivit medveten om lagen och om skillnaden mellan att bryta mot lagen och att bryta mot andra ”regler”, t.ex bli några minuter försenad till jobbet. Sedan behöver ju inte jag lägga mig i om andra går mot röd gubbe eller jobbar svart någon gång, men samtidigt vet jag numera att det t.ex. är allvarligt att avge ett falskt vittnesmål eller att köpa ut alkohol till minderåriga.

Det gör mig arg att det finns folk som ekonomiskt utnyttjar personer med Aspergers syndrom på det där sättet! 🙁 Samtidigt tror jag att de som söker någon att utnyttja t.ex. ekonomiskt söker sig till närheten av oss då vi kan vara lätta offer. På samma sätt som pedofiler kan söka jobb på ställen där det finns barn kan sådana personer söka jobb där vi finns alternativt försöka lära känna oss i privatlivet!

Svara

Det gör att man får en kall och cynisk syn på mänskligheten också, tyvärr, allt mer ju mer man får uppleva… Nästan varje gång någon visat mig godhet har det varit för att lura eller utnyttja mig. Och jag har gått på det varje gång, eftersom det alltid låg i min natur och uppfostran att tro det bästa om alla. Men inte nu längre. Nu utgår jag nästan från motsatsen istället, med de allra flesta. Och liksom med mobbning och alla andra sorters övergrepp, så letar sig folk med den personligheten just till folk som de ser är snälla, naiva eller godtrogna och lätta offer.

Det är tyvärr sant! 🙁 Personer som är ute efter att utnyttja någon söker sig nästan alltid till en snäll, naiv och godtrogen person. I tidningar står det ofta att läsa att bedragare ringt till gamla personer i syfte att lura dem på pengar. Det finns goda människor, men däremot tycker jag att det är klokt att vara försiktig och ytterst selektiv avseende vilka man litar på. Även när man har stödinsatser (boendestöd, hemtjänst osv) kan det vara klokt att gömma sin plånbok och värdesaker för man vet aldrig.

Svara

Jag håller med Kane. Man blir cynisk efter alltför många gånger då andra vill lura en. När någon söker upp mig är det för att jag ska göra någon tjänst- inte för att hen vill njuta av mitt sällskap. (även om de först får mig att tro det och jag då blir så glad) . Jag får höra snälla saker men det är för att utnyttja mig på något sätt. Bra att ni tycks kunna sätta gränser. Livet lär en mycket och det ska man väl vara tacksam för. Jag får rådet att ha mer självdistans, men det känns lite grann som att ge upp. Jag vet inte… Kanske många är med om att andra försöker utnyttja, men de flesta klarar att hantera det smidigt och ta sig ut situationen på ett sätt som gör att den andra personen respekterar att man säger nej. Ha det så bra och keep smiling!

Vad tråkigt! 🙁 Och det är precis så många utnyttjare gör tyvärr. De är väldigt manipulerande och får det antingen att låta som en självklarhet att man ska hjälpa dem /ge dem pengar eller så ger de offret beröm. Vi som har funktionsnedsättningar tillhör tyvärr en särskilt utsatt grupp för att falla offer. Jag tror att de som klarar av att hantera dessa situationer smidigt inte blir utnyttjade lika ofta som vi då utnyttjare märker att dessa människor inte är lika lätta offer. Utnyttjare testar troligen att utnyttja väldigt många, och märker de att någon är ett lätt offer slår de till flera gånger. Sätter man inga gränser blir man av med alla sina pengar och måste ägna hela sin fritid åt att hjälpa andra tyvärr 🙁 Därför är det väldigt viktigt att autistiska barn lär sig tidigt att sätta gränser.

Svara

Ett tips, eller egentligen det bästa man kan göra, är att titta på hur folk behandlar andra. Och uppmärksamma de små varningar man får emellanåt i ett tidigt skede. Folk som inte är snälla egentligen utan låtsas av något annat syfte som de senare kommer att visa, kommer inte orka vara det i längden. Det rinner igenom allt mer. Och det är då man bör bryta i tid. För folk ändrar sig inte. Ens natur är oftast något man föds och dör med. Numera har jag börjat undvika och ta avstånd från folk utifrån hur jag vet att de har behandlat andra också. Även om de har varit trevliga mot mig. För kan de göra det mot andra, så vet jag att det bara är tur att det inte ännu gått ut över mig. Man får aldrig tro att man är ett undantag.

Sant! Förut tog jag inte hänsyn till hur folk behandlade andra men gör det däremot numera. Det finns folk som behandlar andra dåligt men är snälla mot mig, och numera tar jag avstånd från dessa människor. Jag tar numera också avstånd från människor som t.ex. talar om invandrare med negativt tonfall vilket jag inte heller gjorde förut. Även om dessa människor skulle vara hur snälla som helst mot mig vill jag på fritiden endast umgås med människor som jag delar grundläggande värderingar med. Däremot är jag alltid trevlig mot alla i offentliga sammanhang och pratar och samarbetar med alla oavsett vilka åsikter de har, men däremot vill jag inte längre bli nära vän med alla i privatlivet.

Svara

Det roligaste med att vara ung och liten, var just att man kunde vara naiv och lyckligt ovetandes då man ännu inte hade insett hur människor och världen är. Man kände sig aldrig arg eller ledsen då och tänkte varje kväll på allt ont folk har utsatt en för så att det inte går att sova, som nu. Jag önskar att jag kunde vrida tillbaka tiden c.a. 25 år. Helst ännu mer, innan jag ens började skolan. För det var där allt började. Första mötet med världen, liksom.

Ja, när man var liten var allt väldigt enkelt! Det är många som längtar tillbaka till barndomen av den anledningen. Mellan jag var 4 och 6 år var allt hur enkelt som helst!

Svara

Tack för detta inlägg! För mig illustrerar det så himla fint vad regelstyrdheten har för funktion och pekar samtidigt på hur komplicerat det kan bli med den i en värld som fungerar så annorlunda och oregelbundet! Jag får alltid så många nya infallsvinklar och tankar när jag läser dina inlägg! Tack!

Vad roligt att du gillade inlägget och att min blogg ger dig nya infallsvinklar. Vad glad jag blir av positiv feedback! 🙂

Svara

Ska man bryta mot regler måste man veta vad man gör! Och annars är det bäst att låta bli. Sedan är det väl lite tvärtom vad gäller att kommentera/anmäla andras regelbrott – det är bäst att man vet vad man gör om man ska hålla på med det också.

Jag håller med om att man måste veta vad man gör! Problemet är att när man har autism kan man ha svårt att bedöma sådant. Man kanske tror att man vet vad man gör trots att man inte alls vet.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *