Kategorier
Aspergers syndrom och autism

Autism ur ett biopsykosocialt perspektiv

Handikappvetenskap (jo, det heter faktiskt så!) studerar funktionsnedsättningar ur ett biopsykosocialt perspektiv. Den biopsykosociala modellen omfattar biologiska, psykologiska och sociala aspekter. Bakgrunden är att svårigheter hos oss med funktionsnedsättning inte sällan felaktigt tolkas i ljuset av endimensionella förklaringsmodellen i stil med: ”Individens svårigheter beror på genetiska avvikelser som i sin tur beror på medfödda skador i hjärnan/kroppen” eller ”Det enda problemet som personer med funktionsnedsättning har är diskriminering/otillgänglighet/dåligt bemötande.” I handikappvetenskap tar man avstånd från denna typ av reduktionistiskt synsätt och utgår istället från att det kan vara många olika faktorer som samverkar när en funktionsnedsättning finns med i bilden. Nedan finns ett exempel på hur autism kan förklaras utifrån den biopsykosociala modellen.

Biologisk nivå

Den biologiska tillika den medicinska modellen på funktionsnedsättning intresserar sig för vilka typer av skador/brister/avvikelser personen med funktionsnedsättning har. Autism kan ju härledas till hjärnavvikelser, men däremot finns det ingenting som heter ”en autistisk hjärna” då autisternas hjärnor kan se olika ut. Vissa autister sägs exempelvis ha avvikelser i lillhjärnan vilket medför motoriska svårigheter medan andra inte har det. Den som enbart förklarar svårigheterna vid autism med biologiska faktorer skulle kunna säga saker som: ”Många autister klarar inte av att arbeta och behöver sjukersättning eftersom deras hjärnor fungerar på ett dysfunktionellt sätt” eller ”Olika autister har olika stor funktionsnedsättning eftersom de har olika stora hjärnavvikelser. Den som har mindre omfattande dysfunktioner i hjärnan har det lättare än den som har många.”

Psykologisk nivå

Den psykologiska nivån på funktionsnedsättning intresserar sig för individens kognitiva fungerande, dvs hur individen bearbetar intryck och information samt hanterar motgångar. Två olika autister kan uppleva sin autism på helt olika sätt, och den som endast förklarar omfattningen och konsekvenserna av autism utifrån psykologiska faktorer kan säga saker som: ”Anna och Bea har båda autism nivå 1, men Anna har gjort sin autism till en styrka medan Bea bara klagar och tycker att autismen förstör hennes liv. Bea skulle behöva gå i KBT för att lära sig att autism är en tillgång. Då skulle hon bli som Anna” eller ”Skärp dig, jag har också autism men ger till skillnad från dig inte upp. Om jag stöter på ett problem ser jag till att försöka lösa problemet och utveckla nya färdigheter istället för att säga att jag inte vet hur man gör detta. Du har fel inställning!”

Social nivå

På den sociala nivån riktas fokus mot de sociala aspekter som kan påverka konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Diskriminering, uteblivna anpassningar, intolerans, mobbning, otillgänglighet och utförsäkringar från Försäkringskassan är aspekter som kan betraktas vara påverkande faktorer på denna nivå. Någon som enbart förklarar konsekvenserna av autism utifrån denna förklaringsmodell kan säga saker som: ”Det är inte konstigt att Anna ser sin autism som en styrka medan Bea har en pessimistisk syn. Anna har ju jättemycket stöd från sin familj. Om Bea också hade en lika förstående omgivning som Anna har skulle Beas svårigheter försvinna och hon skulle kunna se sin autism utifrån en positiv synvinkel” eller ”Autism orsakar i sig inga svårigheter. Det är endast intolerans och fel bemötande som gör det.”

Betydligt mer komplicerat än så

Förklaringsmodellerna kan alltså se ut som ovan om man bortser från den stora helheten, men i handikappvetenskap tas alltså avstånd från denna typ av svartvita tankesätt. Istället utgår man ifrån att det kan vara betydligt mer komplicerat än så då alla ovannämnda faktorer kan förklara omfattningen och konsekvenserna av en funktionsnedsättning. Det kan ju vara så att Bea har en mycket större funktionsnedsättning än Anna och att hennes svårigheter skulle kvarstå i en förstående omgivning trots att hon troligen kunna må betydligt bättre om hon kunde slippa fel bemötande. Och det kan också vara så att Beas negativa inställning inte kan förklaras med att hon har ”fel attityd”. Visst, det är inte omöjligt att hon skulle vara i behov av KBT, men det kan också vara så att det är mycket svårt för henne att se sin autism som en styrka då hon har betydligt fler medfödda kognitiva svårigheter än Anna. Och vem vet, tänk om Bea har en genetisk sårbarhet vilket gör henne särskilt sårbar för att fara illa och utveckla ett negativt tankesätt om hon utsätts för motgångar och negativa attityder?

De olika nivåerna kan samverka

Sedan kan ju en av anledningarna till att Anna till skillnad från Bea upplever sin autism som en styrka vara att hon har en mindre omfattande funktionsnedsättning än Bea och därmed har bättre förutsättningar än Bea för att fungera i samhället vilket gör att hon får ett bättre bemötande. Att Bea har fler och mer omfattande svårigheter än Anna kan alltså göra att Bea blir utsatt för mobbning och fel bemötande vilket i sin tur har som konsekvens att hon intar en negativ livssyn. Och det dåliga psykiska måendet förändrar i sin tur hennes hjärnfunktioner varav följer att kommunikationen mellan nervcellerna i hennes hjärna störs. Detta leder sedan till att Beas får försämrade exekutiva funktioner och förlorar sin förmåga att planera och passa tider. Detta resulterar i sin tur i ett ännu sämre bemötande av omgivningen då Bea ses som omotiverad och lat vilket i sin tur gör att hennes negativa tankemönster förstärks och så vidare. Självklart måste det inte gå till så här, men min poäng är att de biopsykosociala nivåerna ibland kan samverka och påverka varandra.

Farligt att bortse från helheten

Jag anser att det är farligt för oss autister när fokuset endast riktas mot en av de ovanstående nivåerna när omfattningen och konsekvenserna av autism först på tal. Visst, ibland kan det enda problemet vara att autisten har en negativ livssyn och kan behöva psykologsamtal för att lära sig att tänka positivt och våga utveckla nya färdigheter, men det måste inte alls vara så här enkelt. Ibland har jag till och med hört påståenden att autism aldrig medför sociala svårigheter om en autist bara umgås med andra autister då autisten befinner sig i en tolerant miljö då. Och visst kan det vara så för vissa autister, men det finns samtidigt många autister som har lika stora svårigheter i att umgås i grupp oavsett om de är omgivna av autister eller neurotypiker. Det måste alltså inte alltid vara enbart sociala faktorer och fel bemötande som orsakar svårigheter för en autist. Det är viktigt att se till den stora helheten så att inte yrkesverksamma och anhöriga börjar utgå ifrån att alla autister fungerar likadant och endast se en av de ovanstående förklaringsmodellerna som den enda rätta!

Klicka här för att kommentera eller fråga om det här inlägget! Jag kommer inte publicera kommentarer/frågor som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga om ett helt annat ämne. Ni hittar tidigare läsarfrågor här.

Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

2 svar på ”Autism ur ett biopsykosocialt perspektiv”

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

paulatilli.se använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse, genom att använda paulatilli.se godkänner du det.  Information om cookies

Copy link
Powered by Social Snap