Kategorier
Okategoriserade

Därför kallas autism för ett spektrum

Det är många som vet att autism är ett spektrum men däremot är det färre som vet vad det betyder i verkligheten: det innebär bland annat att alla autister inte är lika autistiska utan vissa ligger närmare neurotypspektrat än andra. Redan Hans Asperger konstaterade att det inte finns någon skarp gräns för var autism börjar och neurotypiskhet slutar. Och eftersom en skarp gräns saknas kan vissa neurotypiska personer ha uttalade autistiska drag utan att för den skull uppfylla tillräckligt många diagnoskriterier för att en autismdiagnos ska vara aktuell. Det är vanligt att ha autistiska drag men ovanligt att ha autism.

Alla har inte lika stora svårigheter

Att autism utgör ett spektrum medför att personer som har samma nivå på sin autism, t.ex. autism nivå 1, inte alltid är lika autistiska och följaktligen inte nödvändigtvis har lika många och lika stora svårigheter. Vissa som fått diagnosen autism nivå 1 kan ligga precis vid gränsen för neurotypiskhet och med nöd och näppe ha tillräckligt omfattande svårigheter för att diagnosen autism nivå 1 har kunnat ställas. Andra med autism nivå 1 kan däremot vara betydligt mer autistiska och ha så uttalade svårigheter att det varit på nöd och näppe att de inte fått diagnosen autism nivå 2.

Vissa utgör gränsfall

Vissa personer som befinner sig i gränslandet mellan neurotypiskhet och det autistiska kan vara väldigt svåra fall för kliniker. Om ett sådant gränsfall hamnar på en klinik som ställer autismdiagnoser på lösa grunder får en sådan person en autismdiagnos utan problem medan en klinik som kräver en uttalad funktionsnedsättning inte skulle diagnostisera en sådan person med autism. Sedan finns det fall där det inte råder någon tvekan om ifall personen är autistisk eller inte. Jag var ett sådant fall i och med att jag fick diagnosen på en klinik som tillämpade strikta kriterier och vars många patienter förblev utan diagnos.

Alla är inte lika autistiska

Att autism är ett spektrum kan ibland leda till att någon med autism nivå 1 som ligger väldigt nära gränsen till neurotypiskhet kan förstå en neurotypisk person bättre än någon som också har autism nivå 1 men ligger väldigt nära gränsen till autism nivå 2, speciellt om den berörda neurotypikern också har vissa autistiska drag. Två personer med autism nivå 1 måste alltså inte vara lika autistiska och kan ha olika stora svårigheter liksom helt olika behov i fråga om stöd och anpassningar. Jag brukar jämföra detta med 95-åringar. Två 95-åringar kan ha helt olika funktionsnivåer på samma sätt som två autister kan ha det.

Två autister måste inte förstå varandra

Det är livsfarligt att tro att en person med autism nivå 1 automatiskt förstår någon annan med autism nivå 1 och utgå ifrån att båda har identiska och lika stora stödbehov. Jag får ibland frågor om i vilken omfattning en person med autism nivå 1 borde orka delta i arbetslivet, hur mycket anpassningar som behövs och om sjukersättning kan vara legitimerad. Hur ska jag liksom kunna veta det? “Du får utgå från dig själv”, får jag ibland till svar och då blir det ännu farligare! Så bara för att jag klarar av vissa saker så betyder det att alla med autism nivå 1 också klarar samma sak, eller?! Det viktiga är istället att lyssna på vederbörande!

Min enda expertis är egen diagnos

Mina upplevelser och erfarenheter ska aldrig användas för att förklara andra autisters beteenden! Visst, jag har över 12 års erfarenhet av att föreläsa så jag har hunnit samla erfarenhet och träffa väldigt många olika typer av autister. Jag har även läst mycket autismrelaterad forskning, men ändå kan jag väldigt lite om vad just din autistiske närstående mår bra av och är inte utbildad i lågaffektivt bemötande. Den enda “expertisen” jag har är egen diagnos! Inifrånperspektivet är viktigt men däremot bör autisters berättelser aldrig använda som en måttstock för att bedöma vad andra autister borde klara av!

Klicka här för att kommentera blogginlägget! Jag kommer att radera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Min senaste bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Min första bok På ett annat sätt finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg.

8 svar på ”Därför kallas autism för ett spektrum”

Så bra skrivet! 🙂 Fick svar på en hel del jag har undrat över nu. 🙂 Vet du var det finns någon klinik i Stockholm som bara sätter en autismdiagnos enligt strikta kriterier och inte på lösare grund?

Vad roligt att du gillar inlägget! Tyvärr vet jag inte riktigt vart man kan vända sig i Stockholm om man vill vända sig till en sådan klinik. Jag blev diagnostiserad på Sankt Görans neuropsykiatriska enhet där bland annat Susanne Bejerot arbetade och Bejerot har varnat för inflation av autismbegreppet men tyvärr har den kliniken lagts ner för länge sen. Ett tips är att försöka göra utredningen på någon klinik där det finns kända autismforskare som just Bejerot ifall man vill hitta en klinik som tillämpar strikta kriterier, men jag vet inte var sådana kliniker finns numera.

Svara

Ja jag googlade efter den kliniken du blev utredd på och märkte att den tyvärr inte fanns kvar. 🙁 Ja jag får försöka hitta någon klinik där det finns kända autismforskare, kanske skulle jag maila någon autismforskare om jag får tag i kontaktuppgifterna och få tips från dem…

Ja, kanske kan du få tips från någon autismforskare! Lena Nylander, Susanne Bejerot och Christopher Gillberg är kända autismforskare, kanske kan någon av dem ge dig tips! Tyvärr har jag inte deras kontaktuppgifter men kanske kan du hitta dem om du googlar.

Svara

Jag hittade Lena Nylanders kontaktuppgifter! 🙂 Så ska maila henne först! Tack för tipset angående de andra personerna också. 🙂

En annan parameter som också är med på att skapa spektrumet är kombinationen av situation och mitt aktuella energitillstånd i just den situationen. Det finns också hos neurotypiker, men utslaget i skillnaden på förmåga är så mycket större hos oss med ASD. Vi kan pendla från att en dag ex.vis fixa att åka buss på ett ok sätt till att nästa dag bli totalt utsliten av samma bussresa. Just dessa stora svängningarna har neurotypiker svårt att relatera till för dom upplever inte så stora svängningar.

Så sant! “Men du gjorde du det igår, hur kommer det sig att du inte kan göra det idag?”, får man ofta höra. Våra kognitiva förmågor kan variera otroligt mycket från dag till dag! Vissa dagar kan jag äta en äcklig maträtt (jag har ett otroligt känsligt smaksinne) men nästa dag klarar jag kanske inte det alls.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.