Kategorier
Vardag med Asperger

Därför har öppenhet om diagnosen lönat sig för mig

Vissa ställer sig skeptiska till mitt val att vara öppen om min autism. Inte sällan har folk undrat om inte öppenheten riskerar att skada mig på lång sikt. Tänk om andra människor har förutfattade meningar om autism och tar avstånd från mig? Tänk om folk är rädda att jag blir jobbig att umgås med och börjar undvika mig? Tänk om ingen tar mig på allvar längre om det kommer fram att jag har autism? Tänk om jag vill hyra en bostad men hyresvärden är fundersam till att hyra ut till mig efter att ha googlat mitt namn?

Svårt att bevisa diskriminering

Jag kan inte förneka att öppenheten bär med sig vissa risker. Vill man hyra en bostad i andra hand kommer lägenhetsinnehavaren ha rätt att fritt välja vem hen vill hyra ut till, och trots att funktionsnedsättning utgör en av diskrimineringsgrunderna i diskrimineringslagen går det sällan att bevisa varför man har blivit bortvald som hyresgäst. Och självklart finns det en överhängande risk att en arbetsgivare föredrar att anställa någon utan funktionsvariation, och har min konkurrent liknande meriter som jag går det inte heller att bevisa att min autism är anledningen till att arbetet gått till någon annan. Så självklart kan det hända att jag råkar ut för fördomar.

Fördelarna överväger

Trots att jag löper en viss risk att råka ut för diskriminering och fördomar med min öppenhet anser jag att fördelarna med att berätta överväger nackdelarna! Visst, skulle jag låta bli att berätta öppet vem jag är så skulle det säkert flockas folk runt mig mer än vad som är fallet idag, men dessa personer skulle inte ha en susning om vem den riktiga Paula är. Självklart skulle jag kunna visa mitt riktiga jag utan att nämna att jag har autism, men då skulle folk mest troligtvis undra varför jag har boendestöd, och skulle jag tiga om min autism skulle jag ju behöva hitta på en bortförklaring.

Slipper vakta min tunga

Jag resonerar så här: jag ser hellre att de människor som verkligen är okej med att jag har autism flockas kring mig än att alla sorters människor gör det. Vet alla från början vem jag är slipper jag behöva hitta på bortförklaringar till varför jag inte klarar av vissa aktiviteter och sammanhang, varför jag behöver mycket tid för återhämtning och varför jag är upptagen på vissa tider mitt i veckan (dvs de tider jag har boendestöd). Jag slipper ljuga, anstränga mig att komma ihåg vad jag har sagt till vem och slipper vakta min tunga. Det är otroligt skönt!

Drar till mig rätt sorts människor

I och med att jag utger ett avslappnat intryck utstrålar jag också självkänsla och positivitet, och det är ett välkänt faktum att människor tenderar att dras till positiva och avslappnade människor istället för negativa och spända. Genom öppenhet attraherar jag även rätt sorts människor istället för alla sorters människor vilket enligt min mening aldrig kan vara något negativt. Dessutom skulle jag aldrig ha fått mitt jobb som föreläsare hos Misa Kompetens om jag inte hade berättat om min diagnos på anställningsintervjun. Därför anser jag att öppenhet definitivt betalar sig i längden!

Klicka här för att kommentera eller fråga om det här inlägget!

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga om ett helt annat ämne. Ni hittar tidigare läsarfrågor här.

Jag kommer inte publicera kommentarer/frågor som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

2 svar på ”Därför har öppenhet om diagnosen lönat sig för mig”

Jag håller med dig, i vartenda ord. Vilken befrielse att få vara -låt mig säga så här instället: att våga vara, den man är, det är svårt för många. Man vill passa in och hämmar sig själv otroligt mycket, varpå självkänslan blir nästintill noll. Usch! Men om man bara vågar stå upp lite mer för sig själv så tror jag man har många vinningar på det. Rätt sorts människor blir kvar i ens liv,andra försvinner. Till kanske, ingen nackdel. Utan istället får man en annan aura och ett lugn och en stabilitet som attraherar. Dina texter stärker mig. Du utstrålar självsäkerhet och trygghet.
Kram på dej du kloka tjej!

Vad roligt att höra att mina blogginlägg inspirerar dig! Så som jag ser det så drar man till sig helt fel människor om man gör allt för att passa in. Visst, man kanske är mer populär då, men den stora frågan är till vilken bekostnad? Jag tycker personligen inte att det är värt det! Kram

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.