Därför bör autism ses som en riktig funktionsnedsättning

Ibland stöter jag på människor som vägrar betrakta autism som en ”riktig funktionsnedsättning”. Det som brukar vara gemensamt för dessa människor är att de visserligen medger att autister som har autism nivå 3, möjligtvis med samtidig intellektuell funktionsnedsättning, har en ”riktig funktionsnedsättning”. Men vi som har autism nivå 1/Aspergers syndrom utan samtidig IF eller språkstörning betraktas ofta som vilka neurotypiker som helst, det vill säga som människor utan autism.

Inte ett dugg positivt

”Är inte det positivt att man inte blir sedd som sin diagnos?”, undrar du kanske. Och mitt svar är nej, för mig är det inte ett dugg positivt i detta fall! Människor som inte ser min autism som en riktig funktionsnedsättning brukar ha krav och förväntningar på mig som jag inte kan uppfylla. När jag inte kan uppfylla dessa heter det att jag bara larvar mig, har dåligt självförtroende och inte tror på min förmåga eller så är jag bara lat och omotiverad. Jag är ju precis som vem som helst, tycker dessa människor. Om min autism skulle ses som en riktig funktionsnedsättning så är jag säker på att andra skulle ställa lägre (läs: mer rimliga) krav på mig.

Vissa blir chockade

De som inte ser min autism som en riktig funktionsnedsättning kan bli chockade när de får höra om min språkresa i Rom där jag som 20-åring spenderade en månad. Jag åkte bara till språkskolan varje dag, åt på samma McDonalds efter skolan och sedan åkte jag hem till den italienska damen som jag bodde hos. Jag såg ingen sevärdhet och testade inte italienska maträtter. De som vägrar inse att autism påverkar vem jag är brukar bara tycka att ”jag är rolig” och förstår inte att jag p g a autism har rutiner och specialintressen. Även när jag var i Rom behövde jag ha rutiner som jag inte ville avvika från!

Blir ledsen

En boendestödjare som inte anser att jag har en ”riktig funktionsnedsättning” kan exempelvis ha svårt att förstå varför jag inte har orkat sopa köksgolvet innan hon kommer så att hon slipper bära tofflor. Dessa boendestödjare har ofta andra brukare som har vad de kallar för ”riktiga funktionsnedsättningar” så som synnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning och så vidare. Och när brukare med ”riktiga funktionsnedsättningar” klarar av att sopa köksgolvet borde jag också klara detsamma om jag bara jobbade med min motivation, kan jag få höra. Jag blir ledsen över sådana kommentarer.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Föräldrarna får skulden

Att autism inte ses som en riktig funktionsnedsättning bidrar vidare till att föräldrar till autistiska barn beskylls för att sakna en förmåga att uppfostra sina barn. Om barnet på utsidan ses som vilket neurotypiskt barn som helst, hur kommer det sig att föräldern ber om att få köföreträde på Liseberg eller Gröna Lund? Nej, en sådan förälder daltar med sitt barn och använder diagnosen som en ursäkt, påstår vissa. Därför är det riktigt farligt att autism inte ses som en riktig funktionsnedsättning!

En bra förebild

En bloggläsare berättade nyligen att bussarna i södra Spanien liksom väldigt många andra städer världen över har reserverat vissa sittplatser för äldre, gravida och personer med funktionsnedsättning. Men vad som är speciellt med Spanien är att de tydliggjort att även autism ingår i funktionsnedsättningsbegreppet. Jag blev jätteglad när jag såg bilden på skylten och ännu gladare när jag fick tillstånd att publicera den på bloggen (tack, fina Susanna)! Visst är Spanien en häftig förebild?

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.