Inte sällan påstås yoga och mindfulness vara bra avslappningsmetoder som ska hjälpa oss med npf. Dessutom påstås de hjälpa mot allt möjligt så som stress, depression, ångest och oro. Just nu pågår en studie på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg där forskarna håller på att undersöka om trauma-anpassad yoga kan hjälpa ungdomar med adhd. Anledningen till att forskarna fick upp ögonen för yoga är att tidigare studier har indikerat att yoga kan hjälpa rastlösa och impulsiva personer.
Blev hjärntrött
Jag har ingenting emot mindfulness och yoga som metoder och ifrågasätter inte att de kan hjälpa vissa med npf. Däremot gillar jag inte att metoderna ibland påstås funka på alla oss npf:are för så är det absolut inte! Jag har själv testat yoga vid några tillfällen och tyckte bara att det var jobbigt och tog massor av energi. När jag har vägrat testa yoga igen har jag fått höra att jag inte ska ge upp och att man ska ge yoga många chanser innan man kan säga att yoga inte funkar. Men det tog bara energi av mig att träna yoga och jag var hjärntrött efteråt. Jag är inte villig att gång på gång testa en metod som får mig att må dåligt, och dessutom tvivlar jag starkt på att människor som älskar yoga någonsin har mått lika dåligt av yoga som jag har gjort!
Gjorde övningar varje vecka
Jag har liknande erfarenheter av mindfulness. För nästan 20 år sedan deltog jag i en autismgrupp som leddes av mottagningens läkare och psykologer på Sankt Görans sjukhus neuropsykiatriska enhet. Vi träffades en gång i veckan i ett års tid, och vi gjorde bland annat mindfulnessövningar varje gång. På Ågesta Folkhögskola var det samma sak: när jag pluggade där hade vi mindfulness-övningar varje fredag i ett års tid! Jag har alltså testat mindfulness väldigt mycket i mina dar.
Fick till slut nog
Först tvingade jag mig själv att delta i dessa mindfulness-övningar där vi skulle ligga stilla och försöka slappna av. Vi skulle inte tänka på något särskilt utan bara uppmärksamma vår andning och fokusera på en kroppsdel åt gången. Och redan från första början blev jag stressad av övningarna eftersom det tog alldeles för mycket energi av mig att lyssna på instruktionerna och bara vara. Efter övningarna mådde jag sämre och var mer stressad än vad jag hade varit innan, men jag förstod inte det själv. Men till slut fick jag nog och vägrade vara med vilket visade sig vara rätt beslut! Jag mådde mycket bättre när jag slapp övningarna.
Gillar att ligga stilla
Jag gillar absolut att ligga stilla och gör det ofta hemma, men då vill jag absolut inte lyssna på ett band utan antingen vill jag bara dagdrömma eller exempelvis planera vad jag ska göra dagen efter. Då blir jag avstressad! Jag vill kunna tänka på vad jag vill istället för att fokusera på andningen, och jag vill låta min hjärna gå på högvarv och tänka. För att kunna ligga stilla och vila behöver jag absolut inga instruktioner utan jag gör det helt naturligt. Jag vill bara ligga på en madrass utan några krav på att lyssna på ett band och ”slappna av”.
Trodde att felet låg hos mig
I början förstod jag inte att det var mindfulness som fick mig att må dåligt eftersom alla menade att det inte var så (kom ihåg att autism kan innebära svårigheter att tolka och förstå ens egna känslor). Därför kan det vara farligt att propagera för att dessa metoder funkar för alla för det kan få en autist att må dåligt utan att hen förstår varför. När jag sedan förstod hur det låg till trodde jag ett tag att felet låg hos mig eftersom yoga och mindfulness påstods vara mirakelmetoder som fick alla att må bra. Men idag har jag förstått att jag har rätt att ogilla mindfulness och yoga. Jag behöver inte förändras och tvinga mig själv att göra något jag inte vill utan jag har rätt att avstå från alla metoder som inte funkar på mig!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Jag har velat prova hypnos för att se om jag skulle vara person som accepterar att släppa kontrollen som krävs!…
Ja! det känns forcerade!
Precis, det blir verkligen motsatt effekt! Det skulle inte förvåna mig om det i framtiden kom nya studier som visar…
Eller hur!! Märkligt!! Jag spänner mig nästan mer för jag känner att jag måste prestera och ”nu ska jag slappna…
De som gillar meditation brukar säga att det är en vanesak och att när man väl har vant sig vid…
Jag har också svårt att visualisera. Jag har testat hypnos vid två olika tillfällen helt oberoende av varandra och då…
Jag har också läst detta om psykos men jag har varit osäker på om det är vetenskapligt bekräftat att det…
Skönt att veta att jag inte är ensam! Det är lite märkligt att människor ofta förväntar sig att alla ska…
Jag tycker också det finns en motsättning att meditera för att bli lugn. Lite som att en försöker prestera för…
Ofta när jag har försökt med någon typ av mindfullness begär det att en ska visualisera en ”inre” bild, av…
12 svar på ”Yoga och mindfulness funkar inte på alla”
Haha, förlåt, men nu kom jag på att en musiker sa i kyrkan att jag skulle testa just något sånt här. Då sa jag att jag bara blir stressad och känner att jag måste ta mig tid och slappna av också… dvs gå igenom varje kroppsdel och hålla på!! Då skrattade ML och ba ”hahaha, fan nu måste jag ta tid och slappna av”…. Men det är ju så det känns!!! Även om det lät roligt… Och det tar energi också…. Slappna av med en bok som många föreslår funkar inte heller, för mig är det snarare en bestraffning… det tar energi att läsa alla ord! Haha, jag känner mig verkligen annorlunda!
Skönt att veta att jag inte är ensam! Det är lite märkligt att människor ofta förväntar sig att alla ska slappna av på samma sätt. Många vet att vi med autism/npf fungerar annorlunda, men ändå antas det ofta att vi ÄNDÅ ska fungera som en genomsnittlig neurotypiker när det gäller avslappning (och det finns säkert även neurotypiker som ogillar mindfulnesss). Jag förstår inte varför det är så himla viktigt att alla ska gilla mindfulness.
Eller hur!! Märkligt!! Jag spänner mig nästan mer för jag känner att jag måste prestera och ”nu ska jag slappna av”! Blir motsatt effekt! Dessutom är det jobbigt när man gör det i grupp, då blir jag ännu mer spänd.
Precis, det blir verkligen motsatt effekt! Det skulle inte förvåna mig om det i framtiden kom nya studier som visar att långt ifrån alla gillar mindfulness.
Jag har läst att meditation och yoga kan utlösa psykos hos de som har anlag för det, så det är verkligen inget som passar alla.
För mig har det fungerat med vissa avslappningsövningar, men inte alla. Det var en övning där man skulle hitta sitt trygga ställe, men mitte sinne växlade mellan två ställen och kunde inte fokusera på en plats.
Jag har också läst detta om psykos men jag har varit osäker på om det är vetenskapligt bekräftat att det finns ett orsakssamband mellan psykos och meditation/yoga. Men det skulle inte förvåna mig om det var så! Om människor som har anlag för psykos blir stressade har de säkert lättare att få psykos.
Ofta när jag har försökt med någon typ av mindfullness begär det att en ska visualisera en ”inre” bild, av exempelvis en bil i trafiken, som ska representera något. Jag kan inte göra en sådan visualisering och ofta känns det väldigt vagt. Är det mycket trafik? Är min bil röd? Är det en motor- eller landsväg? Så det går inte att genomföra.
Sen tycker jag det är lite konstigt att ta en religiös praktik som grundas på en viss spiritualitet, religiös åskådning och social kontext och medikalisera den. Som om det vore ett lyckopiller. Det skapar en typ av målrationalitet (att dämpa ångest/bli lugn) som går emot den större anledning varför en mediterar. Tex vem tycker att be hemma, utan att tro eller religiösa ikoner ger något? Vad jag försöker säga att för mig upplevs det som konsumtionsgrej.
Överlag är samhället väldigt kreativt att komma med hundratals olika lösningar där det i vardagen finns minst lika effektiva lösningar. Som paula säger, som att bara ligga att vila. Eller ta en promenad, snacka med en kompis eller ha någon typ av hobby som ger ett större livsvärde på sikt än att prova ”den nya metoden”, vad det nu är. Jag tror inte människans behov egentligen är så komplicerade att det krävs invecklade teorier för att ha ett bra liv! Jag kände en autistik tjej som var nästan stum och som hade nog en intellektuell funktionsnedsättning. Men hon var superglad och nöjd med att gå på daglig verksamhet, hänga med människor, skaffa massa pojkvänner 🙂 och göra vardagssysslor. Verkligen ett föredöme!
Jag tycker också det finns en motsättning att meditera för att bli lugn. Lite som att en försöker prestera för att slappna av…
De som gillar meditation brukar säga att det är en vanesak och att när man väl har vant sig vid meditation så behöver man inte prestera för att bli lugn. Men jag håller inte med! För mig kommer det alltid vara en prestation oavsett hur mycket jag övar på det.
Ja! det känns forcerade!
Jag har också svårt att visualisera. Jag har testat hypnos vid två olika tillfällen helt oberoende av varandra och då skulle man också försöka visualisera, men det gick inte. Jag gick aldrig in i hypnos! Det skulle inte förvåna mig om det fanns ett samband mellan att ogilla mindfulness och en oförmåga att bli hypnotiserad.
Jag håller med dig om att det är lite märkligt att ta religiösa praktiker från vissa världsreligioner och anta att dessa praktiker funkar på alla. De som gillar meditation/mindfulness gillar det, men jag har svårt att tro att vi som VERKLIGEN ogillar det kan lära oss att tycka om det.
Jag håller också med dig om att det är tröttsamt när samhället försöker göra livet mer komplicerat än vad det är även om man inte är den typen av människa som gillar variation. Under de år jag styrketränade på gymmet fick jag höra att jag borde testa gruppträning. När jag har cyklat på motionscykel har jag förväntats anmäla mig till spinning-pass o s v, men jag var helt nöjd med att styrketräna för mig själv och cykla på motionscykeln som vanligt. Jag gillar att styra mitt liv själv. Det finns självklart ekonomiska intressen för olika aktörer tjänar ju inga pengar på människor som inte behöver konsumera utan bara tar skogspromenader, typ.
Vad fint att höra att tjejen med autism och IF var så nöjd med sitt liv. Det visar att man kan vara lycklig även om man inte är som samhället förväntar sig att man ska vara.
Jag har velat prova hypnos för att se om jag skulle vara person som accepterar att släppa kontrollen som krävs! Men om det kräver visualisering är jag väl immun 🙂
Jag tror att jag är ganska nöjd också med ett repetivt vardagsrutin! Dom saker jag gillar tröttnar jag nästan aldrig på, och eftersom jag tycker om dom så mycket finns det kanske inte ett jättestort behov att göra nya saker?