Inte sällan tenderar människor att döma ut oss som fungerar annorlunda och kalla oss inflexibla när vi inte vill ändra oss och leva som de vill att vi ska leva. Däremot är det få som kallar alla som tillhör majoritetsnormen för inflexibla när de vägrar anpassa sig efter våra förväntningar. Detta för att majoritetsnormen anses ha rätt och alla som har annorlunda preferenser och livsmål ha fel. När människor tänker på begrepp som ”vänskap” och ”kärleksrelation” så har många därför också en bestämd uppfattning om hur sådana relationer ska se ut och denna är starkt påverkad av normer. I dagens blogginlägg tänkte jag presentera 3 fiktiva kvinnor som har helt olika förställningar om hur en vänskapsrelation ska se ut och analysera kring om kvinnorna är flexibla eller inte.
Anna
Anna är 40 år gammal och har en sambo och heltidsarbete. Trots heltidsarbete och samborelation tycker hon att det är mycket viktigt att ha en mycket nära och tät kontakt med sina vänner och vill att bästisrelationer ska se ut på samma sätt som de gjorde i tonåren. Hon kan inte förstå varför vänskapsrelationer förväntas förändras efter att man fyllt 25 år. För Anna innebär en vänskapsrelation att man ringer varandra minst 2 gånger om dagen och utöver det SMS:ar emellanåt om det händer något särskilt man vill berätta för sin vän. Hon förstår inte att många av hennes jämnåriga känner sig kvävda av hennes förväntningar på vänskap och ser det som ett tecken på att de inte bryr sig om sina vänner tillräckligt. Om man bryr sig ska man också orka höras ofta resonerar hon, annars är man inte tillräckligt viktig för varandra. För henne är det oförståeligt att många andra kvinnor i hennes ålder tycker att det är ofta om man hörs med sina väninnor 2-3 gånger i veckan. Till skillnad från vad många tror mår Anna psykiskt bra och är nöjd med livet. Dock kan hon inte tänka sig att ha en väninna som enligt hennes tycke prioriterar bort sina vänner men däremot skulle det vara okej för henne att höras med sina väninnor ännu oftare än 2 gånger om dagen.
Beatrice
Beatrice är också 40 år och har liksom Anna ett heltidsjobb, däremot ingen sambo. Beatrice tycker att det är fullt tillräckligt att höras med sin bästa väninna 1 gång om året. I hennes värld behöver man inte ens träffas de gånger man hörs utan det kan räcka med ett mejl eller ett kortare telefonsamtal. Beatrice bryr sig mycket om sina vänner men tycker inte att tät kontakt behövs som ett ”bevis” för att man bryr sig. Beatrice har känt sig kvävd i vänskapsrelationer där de andra parterna förväntat sig att man ska höras minst ett par gånger i månaden. Hon blir utmattad av alltför tätt umgänge och ser sig själv som introvert. Trots att hon gärna hörs med sin bästa väninna 1 gång om året är det helt okej för henne om det går betydligt längre tid mellan gångerna. Hon kan anpassa sig och skulle inte klaga om den bästa väninnan bara skulle orka ses eller höras en gång vartannat eller vart tredje år. Hon blir glad om bästisen vill höras ungefär en gång om året men visar omtanke genom att ge sina vänner utrymme.
Camilla
Även Camilla är liksom Anna och Beatrice 40 år och har förutom ett heltidsjobb och en sambo en dotter på 10 år. Camilla ser sig själv som relativt social, dock orkar hon inte längre träffa sina väninnor lika ofta som när hon var 20. Hennes mål är att träffa sin närmaste väninna minst 1 gång i månaden, dock kan det någon gång gå 2-3 månader mellan gångerna vilket hon egentligen tycker är för länge. Dock skulle hon inte orka träffas varje vecka. För ett par år sedan försökte Camilla umgås med både Anna och Beatrice men dessa vänskapsrelationer dog ut väldigt snabbt. Camilla blev ärligt talat helt chockad av dem båda! I hennes värld var Anna orimlig med sina krav på vänskap och Beatrice verkade i Camillas ögon inte bry sig om sina vänner överhuvudtaget. Camilla var övertygad om att både Anna och Beatrice hade allvarliga problem och ansåg att ingen av dem förstod vad vänskap innebar. Hon kunde inte förstå varför de inte kunde anpassa sig och träffas med ”normala” intervall.
Vem är mest och minst flexibel?
Vilken av dessa kvinnor tycker du är mest och minst flexibel? Och vilken av kvinnorna har de rimligaste förväntningarna på vänskap? Enligt min erfarenhet skulle de allra flesta svara att det är Camilla som är den rimliga och flexibla här. Och eftersom varken Anna eller Beatrice klarade av hennes ”krav” så får de skulden. Men är inte Camilla lika (o)flexibel som Anna och Beatrice? Anna kan ju visst tänka sig att anpassa sig i och med att det är okej för henne att höras betydligt oftare än 2 gånger om dagen, dock helst inte mer sällan. Och Beatrice ser sig själv också som flexibel eftersom det är okej för henne att höras en gång vartannat eller vart tredje år även om hon gärna ses ungefär 1 gång om året. Varken Anna eller Beatrice kräver att få exakt som de vill och de ser sig själva som kompromissvilliga, dock kan de inte tänka sig att göra som just Camilla vill men däremot kan de tänka sig att kompromissa åt andra hållet!
Camilla utgör normen
Jag har märkt att många har svårt att se att även Camilla har väldigt höga krav på vänskap. Lägg därtill att hon är otroligt dömande eftersom hon totalt dömer ut Beatrice och Anna. Eftersom många kan relatera till Camillas förväntningar på vänskapsrelationer är det lätt att tycka att det är hon som har rätt och att personer som Anna och Beatrice som avviker från henne väldigt mycket är inflexibla när de inte orkar anpassa sig efter hennes förväntningar. Men tyvärr är det majoritetsnormen som anses ha rätten att definiera vad som är lagom och vi som befinner oss i ytterkanterna av normafördelningskurvan ses som inflexibla. Varför?
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Precis, folk är tyvärr elaka mot vissa utvalda personer, och ofta är det oss som har osynliga funktionsnedsättningar och har…
Vad läskigt.
Ja precis, jag är pessimistisk så att jag kan släppa det och slippa fundera på hur det blir. Därför händer…
Det är inte lika stor risk för fysisk mobbning, nej. Absolut! Men du skulle bara veta vad även vuxna är…
Jag skrek och kunde inte andas. Blev röd som en kokt kräfta i ansiktet. Min mamma blev jätrerädd men jag…
Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…
Det låter som en skrämmande upplevelse! Vad bra att du har bokat läkartid.
Jag tror också att miljön spelar väldigt stor roll. Och för mig som sagt var miljön det ENDA som spelade…
Intressant. Förresten jag var nära att kvävas till döds förra veckan av en stor kycklingbit som fastnade i halsen. Sedan…
Mycket kloka ord som vanligt från dig, Paula🌺 Klokt resonerat Anna! Bra att du känner in din son och att…