För många människor innebär semestertider tid för att umgås med släkt och vänner och att göra utlandsresor. Jag har hört många neurotypiker klaga över semesterstress i och med att det finns så många sociala förväntningar kring vad man förväntas göra på semestern, men vi som har Aspergers syndrom eller autism behöver ofta ännu mer vila och återhämtning än andra människor. Och därför måste vi ofta ta oss en ordentlig funderare över vad vi verkligen orkar och vill göra när vi har semester.
Ni kanske minns att jag firade mina vänners födelsedagar i lördags. Men utöver det har jag valt att spendera semestern under mycket lugna former. Vissa veckor är jag med mina föräldrar, andra veckor med min pojkvän, men de flesta semesterveckor spenderar jag helt själv även om det finns en massa saker jag skulle kunna göra. Jag känner väldigt många personer som jag inte träffat på några år och som jag ”borde” träffa nu när jag har tid. Men jag orkar inte för jag känner att jag behöver semestern för att vila. Och som den introverte person jag är behöver jag mycket ensamtid för att få äkta återhämtning.
Förut var mitt liv annorlunda. Då hade jag inget jobb, föreläste inte och bloggade inte. På den tiden orkade jag därför göra någon nöjeskryssning ibland eller vissa enstaka resor till ställen jag inte brukar besöka så som Berlin och Rom. På den tiden gjorde jag inte mycket på vardagarna, och därför utgjorde semestrarna mitt ”jobb” eftersom det blev många intryck och avvikelser från rutiner. Dessa resor innebar därmed ingen vila och återhämtning för mig utan de medförde snarare utmaningar som jag behövde vila ifrån efteråt. Men på den tiden levde jag ju ett annorlunda liv, vilket gjorde att jag kunde använda hela året till att vila från semestern. Och därför blir det inga utlandssemestrar och sociala resor för mig numera längre utan endast återhämtning och vila när jag har semester.
Nu kanske du undrar: ”Men Paula har ju semester, varför postar hon nya blogginlägg varje dag när hon säger sig behöva återhämtning?” Vilket är en väldigt legitim undring. Men sanningen är att det tar betydligt mer energi av mig att planera in träffar med folk, umgås med många människor och göra en charterresa än att skriva ett blogginlägg liggandes i min säng. Bloggandet är en ganska ensam och vilsam aktivitet och jag har inte känt att jag behövt överanstränga min hjärna när jag bloggar. Och ironiskt nog har jag upptäckt att det tar mindre energi av mig att blogga på semestern än vad det tar att blogga på vardagarna: på vardagarna är det ett måste för mig att blogga för det har jag kommit överens med Misa Kompetens om, så det innebär lite mer press. Nu på semestern har bloggandet blivit mer spontant för jag har gjort det bara när jag haft lust. Och hittills har ju lusten infunnit sig på varenda av min semesterdag under denna sommar 🙂
Om du har ett autistiskt barn hemma, förklara gärna för ditt barn att det är okej att ta det lugnt på semestern utan några måsten om det är det man vill. Fundera gärna också på om det är läge att barnet ska träffa släktingar under semestern eller om det gör barnet trött. Och mår barnet verkligen bra av utlandsresor? Om inte, finns det kanske möjlighet för barnet att stanna hemma med mor- eller farföräldrar under tiden? Vissa autistiska barn älskar aktiviteter i form av utlandsresor och släktträffar medan andra blir stressade och trötta av det. Alla är olika på den punkten, men det centrala är att ett autistiskt barn har ett mycket stort behov av att få göra det barnet mår bra av för återhämtningens skull.
Din egen inställning gör mycket mer än vad du tror: om du förmedlar för barnet att det är lika coolt och häftigt att vila ut hemma som det är att besöka Venedig, New York och Paris, kommer barnet kanske våga lyssna på sig självt. Om barnet däremot har fått höra att en semester utan resor och aktiviteter inte är en äkta semester och att man borde vara tacksam för att man har råd med semesterresor, finns det risk för utbrändhet om barnet tillhör den skaran som behöver ta det lugnt under sommarlovet. Arbetar du som lärare, se gärna därför till att även visa intresse för de barn som spenderat hela sommaren hemma när det är dags för barnen att berätta för klassen vad de gjort under sommarlovet. För även ett autistiskt barn kan bli mer påverkat av normen än vad du tror!
10 svar på ”Tips för en autismvänlig semester”
Du är så bra Paula! Jag läser allt du skriver för att utöka min kunskap om min autistiska son.
Tack så mycket Lisa! ♥ Kul att du gillar inlägget!
Hej Paolo jag vill gärna tips och råd om hur man kan planera en resa med en person som är autism syndrom. Vad är det viktigt att tänka på?
Hej Mouhamed!
Egentligen finns det inga generella svar, men det som många autister tycker är viktigt är att det mesta är noga planerat då många ogillar spontanitet. P.g.a. känslighet för sinnesintryck uppskattar många lugna semesterorter. Det kan också vara bra att planera tid för vila och återhämtning. Har autisten ett känsligt smaksinne kan det vara uppskattat att försöka äta på bufféer där man kan välja och vraka. Men som sagt är alla autister olika och har olika behov så det finns inga generella svar tyvärr!
Skulle min mamma lämnat bort mig när de rest hade jag aldrig velat se dem. Jag var tvärtom en som älskade och älskar att resa. Att resa bort låta andra syskon åka med är elakt , tycker har man barn ska alla inkluderas .
Självklart ska en autist som vill följa med på en semesterresa inte lämnas bort vilket jag inte heller skrev i blogginlägget. Däremot har jag varit med om att vissa autistiska barn hatar att resa bort men föräldrarna tvingar barnen att vara med på semesterresorna mot sin vilja. Jag tycker att det är lika elakt att tvinga en familjemedlem att vara med på semesterresor mot sin vilja som att neka personen att vara med trots att hen skulle vilja det.
Jag tycker inte att alla automatiskt ska inkluderas eftersom alla inte vill bli inkluderade. Om ett barn hatar att resa men skulle älska att stanna hemma hos sina älskade mor- och farföräldrar ser jag inte varför barnet ska tvingas följa med på resan bara för principens skull.
Reser utomlands så fort möjlighet ges. Men tror att Sydafrika slog allt med hästlängder och även Israel men tyvärr avråder ju ud resor dit. Israel speciellt Jerusalem i den judiska delen var autismvänligt. Sen träffade jag ett par med samma diagnos där
Jag hoppas att du hittar andra trevliga resmål istället för Israel! Och förhoppningsvis kan du resa till Israel i framtiden igen.
Men som sagt även Sydafrika är mycket bra. Sen ha lite ett program vad man ska göra på resan.
Var på safariresa och då var saker liksom färdigt . Kroatien är också bra
Vad bra att det finns fler resmål du kan åka till!