Kategorier
Okategoriserade

Ska man tänka existentialistiskt eller deterministiskt kring autism?

Existentiell människosyn innebär att människan anses ha ett fritt val och eget ansvar. Genom att agera anses hon forma sitt eget liv. Hon sägs kunna påverka sin tillvaro genom att antingen göra ett val eller låta bli att välja varav det sistnämnda också är en form av val: låter människan bli att handla har hon nämligen medvetet valt status quo och måste följaktligen ta ansvar för de konsekvenser valet medför. En existentialist skulle t.ex. kunna hävda att en hemlös missbrukare får skylla sig själv för sin situation för det är hen själv som har valt att missbruka istället för att jobba för en förändring.

Allt anses vara förutbestämt

Deterministisk människosyn är motsatsen till det sistnämnda, dvs att människan anses vara ofri och inte kunna göra egna val då allt är förutbestämt av t.ex. Gud eller dåliga gener. Är man född med en funktionsnedsättning anses man i princip vara utdömd för att leva på ett visst sätt och människan påstås knappt kunna påverka sin situation alls. En determinist skulle t.ex. kunna hävda att ett före detta mobbningsoffer automatiskt kommer att förbli ensam och deprimerad för resten av sitt liv utan att kunna förändra sin situation eftersom det är naturligt för ett mobbningsoffer att tappa tron till mänskligheten.

Livsfarligt att tänka reduktionistiskt

Till min förskräckelse har jag uppmärksammat att vissa antingen endast tillämpar determinism eller existentialism när de ger stöd till oss med autism. Jag kan inte bestämma mig för vilket av dessa som är värst! Självklart bör man inte tänka reduktionistiskt när det gäller funktionsnedsättningar utan allt är ett samverkande växelspel. Jag är totalt emot tankesättet att ens liv är förutbestämt när man har autism, men lika emot är jag synen att man kan tänka bort sin autism och att alla kan klara allt bara man vill.

Skadligt för mig

Själv hade jag förut en existentiell syn på livet. “Om jag inte klarar av att uppnå ett mål har jag inte försökt tillräckligt” tänkte jag. Och jag försökte, försökte och försökte! När jag blev utmattad försökte jag tänka bort min utmattning. Mitt mål var t.ex. som ung att klara av att vara au pair utomlands, men jag misslyckades totalt med min au pair vistelse i Österrike: jag övade och övade på hur man strök kläder, hur man använde familjens tvättmaskin och hur man öppnade konservburkar men ändå klarade jag inte av det. Detta eftersom jag har medfödda svårigheter p.g.a. min autism. Autism yttrar sig på olika sätt hos olika människor, men min autism yttrar sig så här! Och det var totalt skadligt för mig att låtsas som om jag hade förutsättningar för att klara av exakt samma saker som genomsnittsmänniskan klarar av.

Har skapat mig ett bra liv

Däremot är jag också emot att tänka deterministiskt kring autism. Så omfattande svårigheter jag har har jag fötts med mycket dåliga förutsättningar. Jag blev också mycket grovt mobbad under hela grundskolan, och under många år var jag utfryst av hela klassen. Under många år hade jag inte en enda vän i klassen, och klasskamraterna flyttade på sig om jag vågade sätta mig vid deras bord i matsalen. Jag utsattes även för fysisk mobbning. Och vad hände? Jag har jobbat med mig själv och mår mycket bra idag. Trots dåliga grundförutsättningar har jag alltså kunnat skapa mig ett bra liv!

Viktigt att ta hänsyn till båda aspekterna

“Ska man tänka deterministiskt eller existentialistiskt då?”, tänker kanske du som anhörig till en autist. Och mitt svar är både och! Om din närstående mår dåligt psykiskt på grund av sin situation och inte klarar av att tänka positivt (utförsäkring från Försäkringskassan, ofrivillig isolering, mobbning osv) så kan det vara så att hen inte klarar av att tänka positivt för tillfället. Personen kan vara mycket hindrad av sin autism vilket kan vara något hen inte kan göra något åt. Samtidigt är det inte alls givet att vederbörande kommer att må lika dåligt för resten av sitt liv. Ingen ska skyllas för att ha “fel attityd” eller att “vara ovillig att förändra sin situation” men samtidigt är det viktigt att komma ihåg att autism inte alls måste innebära dålig livskvalitet!

Klicka här för att kommentera blogginlägget! Jag kommer att radera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Min senaste bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Min första bok På ett annat sätt finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg.

5 svar på ”Ska man tänka existentialistiskt eller deterministiskt kring autism?”

En av de mest ogenomtänkta grejer jag själv har hört någon säga, är det som en person sa till min vän en gång när vi var 20: “Alla föds med samma förutsättningar i livet.”

Han som sa det var en vän till min vän. Men även min vän säger att det ju är en helt vansinnig sak att säga och helt utan tanke bakom…Det låter fint, självklart och man önskar ju att det vore så också. Men finns så oerhört många motargument och bevis för motsatsen…Särskilt om man tänker på världen i sin helhet. Med allt från fysiska, psykiska och mentala handikapp, sjukdomar, ekonomiska faktorer, diskriminering vid jobbansökningar p.g.a. etnicitet, kön, sexuell läggning etc och likaså åt andra hållet med nepotism, arv, kvotering, favorisering, etc…Och att vissa t.ex. är infödda i en kungafamilj med ett liv i lyx på ryggen av alla andra…Och andra i den lägsta kasten i Indien, dömda till ett liv i total misär, mobbning och utstötthet.

Att då säga en sån sak som att “Alla föds med samma förutsättningar”…

Det personen i fråga sa till din vän är ett typiskt exempel på existentiell livssyn! Det finns människor som tänker existentiellt på riktigt och saknar förståelse för att människor föds med olika biologiska och psykosociala förutsättningar. De anser att människan har skapat sin egen misär. Men vissa som föds med gynnsamma förutsättningar saknar troligen förståelse för att de fått väldigt mycket gratis i livet.

Svara

En pojkvän till en vän till mig sa en gång att människor i en diktatur fick skylla sig själva. Att om de bara ville så kunde de förändra detta. Jag tappade hakan…

Ojoj! Jag hade velat se hur vederbörande hade kunnat ta sig ur en diktatur levande om han hade varit född i Nordkorea. Jag instämmer med Kane!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.