Så här kan en person med autism påverkas av stress

Professorn och autismforskaren Christopher Gillberg skriver i sin bok Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom att stark psykisk belastning kan orsaka förvirringstillstånd, starka stressreaktioner och sammanbrott hos oss med autism. Den psykiska belastningen kan även uppstå när vi autister utsätts för mindre stressmoment samtidigt, skriver Gillberg. Jag har själv erfarenheter av det. Under de senaste dagarna har jag utsatts för fler stressorer än vanligt vilket har gjort mig förvirrad och fått mig att göra misstag jag inte skulle göra i vanliga fall, inte minst ett ytterst udda misstag jag gjorde i går morse.

Har en ärftlig sjukdom

För att ni ska förstå vad misstaget handlar om ger jag er lite bakgrundsinformation. Jag har en medfödd och ärftlig öronsjukdom som ger symptom som balanssvårigheter, yrsel och en hörselnedsättning som kommer att försämras successivt med åren. Kanske kommer jag bli döv nästa år, kanske om tio år eller kanske hinner jag bli gammal och dö innan min hörsel hunnit försvinna helt. Prognosen är alltså väldigt osäker! En släkting till mig blev döv redan i unga år, men så har det inte blivit för mig. Min öronläkare konstaterade dock tidigare i veckan att jag nu är i medelåldern (45 år) och kan med tanke på min ålder eventuellt förvänta mig en försämring inom de kommande åren.

Kan leva ett vanligt liv

Men det är ingen fara: än så länge lever jag ett helt vanligt liv, dock med hjälp av (diskreta) hörapparater som sitter inne i örat. Jag behöver inte ens nämna för människor att jag har en hörselnedsättning och bär hörapparater eftersom den inte påverkar den sociala interaktionen på något sätt (nja, förutom de gånger då de vaxfyllda vaxfiltren till hörapparaterna blockerar ljudet eller om batterierna börjar pipa mitt i en föreläsning då de håller på att ta slut). Men annars lever jag nästan precis som vem som helst och berättar inte om min sjukdom (observera att jag varken kommer att svara på frågor om den på bloggen eller på andra forum eftersom jag skriver om autism, inte om min öronsjukdom och jag tycker inte om att prata om sjukdomar).

Fick panik

Igår tog jag min sedvanliga morgonpromenad och upptäckte plötsligt att världen var helt tyst! Även om jag är medveten om risken att bli döv fick jag fullständig panik då jag hade förväntat mig att få en liten förvarning istället för att bara förlora hörseln i båda öronen över en natt! Jag hade räknat med att kunna förbereda mig för denna dag och ha tid för att hitta strategier och anpassningar. Hur skulle jag nu kunna genomföra min nästa föreläsning, kommunicera med min boendestödjare och andra människor när jag inte hade hunnit förbereda mig alls? Jag visste att vaxfiltren var nybytta så problemet kunde inte vara det.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Kändes långsökt

Tiden då tankarna for runt i mitt huvud kändes som en halvtimme men varade nog i själva verket bara i en halv minut. Jag förstod att jag skulle behöva kontrollera om det var något fel på hörapparaterna även om det kändes väldigt långsökt att hörapparaterna i båda öronen skulle ha gått sönder samtidigt. Sedan är jag ju inte döv utan hörapparaterna utan hör fortfarande särskilt med det högra örat så världen borde definitivt inte vara tyst även om hörapparaterna mot förmodan hade varit trasiga, resonerade jag.

Tog mod till mig

Jag funderade lite på om jag verkligen skulle våga kontrollera hörapparaterna. Tanken på att bli bekräftad i mina misstankar att ha blivit döv kändes läskig. Men jag visste att jag förr eller senare skulle behöva ta reda på svaret så jag tog mod till mig och drog ut hörapparaterna. Eller snarare ”hörapparaterna”: till min förvåning hade jag inte alls hörapparater i handen utan silikonöronproppar!! Det var öronpropparna (tillsammans med hörselnedsättningen såklart) som hade gjort mig ”döv”!

Hade inte märkt skillnaden

Förklaringen var att jag hade varit så utmattad och stressad att jag hade glömt att ta ut öronpropparna på morgonen och byta ut dem till hörapparater (jag sover med silikonproppar eftersom jag trots hörselnedsättning vaknar av ljud…jag bor i ett lyhört loftgångshus där folk passerar precis utanför mitt sovrumsfönster). Och eftersom jag hade varit så stressad hade jag inte känt skillnaden mellan hörapparater och öronproppar även om de känns väldigt annorlunda! Jag hade bara känt att det satt något i båda öronen, men denna ”något” hade alltså varit öronproppar och inte alls hörapparater!

Känner mig disträ

Det är just den här typen av misstag jag kan göra när jag är utmattad. Det var första gången jag gjorde just detta misstag, men jag har tidigare råkat gå in i grannhuset i tron att jag bor där, glömt att sätta på mig en kjol och gått ut i bara strumpbyxor, behövt be min boendestödjare upprepa sig flera gånger för min hjärna har inte lyckats ta in vad hon har sagt o s v. Jag har hört orden men hjärnan har inte orkat analysera innehållet. Gillberg skriver att vissa autister kan bli så förvirrade av stress att de nästan beter sig psykotiskt. Så illa är det inte för mig nu, men jag känner mig alltså ändå extremt disträ.

Bagateller för neurotypiker

Och det som gjort mig utmattad hade troligen bara varit bagateller för en neurotypiker. Det jag gjort under den senaste tiden är balansutredningar på Huddinge sjukhus, deltagit i ett halvdags jobbmöte samt besökt IKEA och rensat tillsammans med min boendestödjare. Alltså helt vanliga saker som neurotypiker gör hela tiden (okej, vem som helst gör kanske inte just balansutredningar men de flesta har nog andra läkartider), men jag blir extremt stressad av allt som händer. Och tyvärr blir det bara värre och värre med åren!

Dags att öka kunskap

Kunskapen om stressreaktioner vid autism borde öka. När vi autister blir förvirrade av stress behöver vi ta det lugnt och undvika stressoren om det går. Att välja rätt tidpunkt för aktiviteter kan också göra stor skillnad för oss autister! Det är inte alltid rimligt att vi tvättar dagen efter vi har deltagit i en social aktivitet för det blir två stora stressorer för tätt inpå varandra.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.