Kategorier
Okategoriserade

Så här hanterar jag icke-autismvänliga människor

Många autister upplever att de blir exkluderade från sociala sammanhang på grund av sin funktionsvariation vilket de tycker är jobbigt. Vidare tycker många att det är svårt att hitta vänner som respekterar ens autism med alla de begränsningar som funktionsvariationen innebär och inte dömer ut en. Vissa upplever även att alla gamla vänner försvinner när man får en diagnos. Jag kan förstå att många tycker att det är jobbigt, och själv upplevde jag också som yngre att jag blev utdömd. Dock har problemet minskat betydligt i omfattning i takt med att jag blivit äldre.

Har blivit selektiv

Många undrar hur det kommer sig att problemet blivit bättre, men det är inte andra människor som har förändrats utan jag! Det är jag som har ändrat min inställning. Jag har blivit betydligt mer selektiv vad gäller vem eller vilka jag väljer att ha kontakt med. Upplever jag att någon inte förstår min autism funderar jag på om personen är så pass viktig för mig att hen är värd min tid och energi. Inte sällan kommer jag fram till att jag inte har mycket gemensamt med personen och att jag innerst inne känt så en längre tid, och i sådana fall är det lätt för mig att veta vad jag ska göra.

Gör undantag ibland

Om jag mot förmodan skulle känna att jag ändå får något ut av relationen (händer mer sällan, men personen kan t.ex vara en släkting eller av någon annan anledning betydelsefull!) så kan jag välja att ha kontakt med personen då och då om jag känner för det. Eftersom det i sådana fall är mitt val att hålla kontakten är jag okej med situationen i och med att jag själv har valt att stå ut med att personen har svårt för att förstå min autism. Dock är min utgångspunkt att undvika att ha med människor att göra som har svårt att relatera till mig och därför brukar sådana människor falla bort ur mitt liv.

Dessa personer betyder ingenting

Upplever jag att jag blir behandlad annorlunda av dömande och otrevliga människor på grund av min autism så resonerar jag att det inte är någon förlust eftersom jag ändå känner att jag inte har något gemensamt med sådana personer. Jag tänker så här: Vilka människor tror jag att jag kommer att tänka tillbaka på med värme den dagen jag ligger i dödsbädden? Kommer jag att ångra för att jag inte ansträngt mig för att umgås med dessa personer mer och upprätthålla kontakten med dem? Jag är alldeles säker på att jag inte kommer att ägna dessa människor en tanke den dagen jag ligger i dödsbädden utan endast de som verkligen har betytt mig något.

I nöden prövas vännen

Nu kommer säkert någon invända att vi autister generellt sett har färre människor att umgås med än majoritetsbefolkningen vilket gör att vi har det svårt socialt och blir exkluderade och visst, det stämmer säkert! Men här tänker jag på ordspråket: ”I nöden prövas vännen.” Gör man som jag och väljer bort de personer som inte respekterar en, vilka har man då kvar? Jo, de äkta vännerna! Även om många friska utan funktionsvariationer säkert har många fler att umgås med än många autister när det gäller kvantitet, men hur är det med kvaliteten? Bara för att någon har flera personer att umgås med behöver det inte betyda att dessa människor är personens riktiga vänner. Personen kan mycket väl ha lika få äkta vänner som vi med funktionsvariationer!

Har förstående kollegor

Av ovanstående anledningar känner jag numera att det är relativt lätt att hantera mina specialbehov i sociala sammanhang i och med att jag är selektiv vad gäller umgänget. Dock har jag iofs turen att arbeta hos Misa Kompetens där alla är ovanligt förstående. Skolkamrater och kollegor är ju trots allt sällan lätta att undvika. Min situation skulle vara betydligt knepigare om jag skulle ha oförstående kollegor eller en otrevlig arbetsgivare. Men tack och lov så har jag inte det!

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism.

Dela:

2 svar på ”Så här hanterar jag icke-autismvänliga människor”

Bra skrivet! Vet så väl själv hur det är att vara med människor som behandlar en illa och inte är snälla…Troligen för att jag inte hade större respekt för mig själv. Tänker precis lika själv idag och mår mycket bättre också! 🙂

Vad bra att du också har börjat ha större respekt för dig själv och välja bort vissa människor ur ditt liv. Visst mår man mycket bättre då 🙂

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *