Ahmed säger: ”Jag ringer dig imorgon. Vi hörs!” Mohammed svarar: ”Om du ringer inte, jag kan ringer dig.”
Vem kan bäst svenska?
Vem kan bäst svenska, Ahmed eller Mohammed? ”Ahmed”, tänker förmodligen många med ett otränat öga. Men sanningen är att vi inte vet. Det kan lika gärna vara Mohammed som kan bäst svenska och Ahmeds svenska skulle kunna vara på en mycket elementär nivå. Mohammed använder ju komplicerade satsstrukturer i form av en bisats med påföljande huvudsats som kräver en omvänd ordföljd. Han använder även det modala hjälpverbet ”kunna” vilket medför att huvudverbet borde stå i infinitivform.
Inga slutsatser kan dras
Ahmed å sin sida använder mycket enkel svenska med endast korta huvudsatser och inga komplicerade satsstrukturer där det behövs kunskap om ordföljd, huvudverbens böjning i kongruens med modala hjälpverb och negotiationens placering. ”Vi hörs” kan vara en utantillinlärd fras vilket innebär att han inte måste ha någon kunskap om reciproka verb eller ha någon susning om vad det avslutande S:et i verbet ”höra” har för funktion. Det kan mycket väl vara så att Ahmed kan mycket sämre svenska än Mohamed men medvetet använder enkel svenska i rädsla för att göra fel. Mohammed kanske har en bättre självkänsla än Ahmed och vågar testa sig fram även om han vet om att han riskerar att säga fel. Ingen vet!
Anna smälter in
Ett annat exempel: Anna och Johan har båda diagnosen autism och är bjudna på samma fest. Anna har på sig en svart klänning som lämpar sig bra för tillställningen. När hon anländer skakar hon hand med de andra gästerna och presenterar sig, sedan sätter hon sig ner. Hon är väldigt tyst under kvällen och säger knappt ett ord till någon. När någon berättar en rolig historia och alla skrattar skrattar hon med, men annars är hon tyst. När maten serveras äter hon väldigt lite: hon tar bara en liten bit potatis utan att smaka på något annat. Efter ett par timmar säger hon artigt hejdå till alla och går hem. De andra gästerna drar slutsatsen att hon är precis som vilken tjej som helst men däremot väldigt blyg och osäker och möjligen har en ätstörning, men annars uppfattar de inte henne som avvikande på något sätt förutom att hon talar tyst. De utgår ifrån att hennes autism måste vara väldigt mild.
Johan sticker ut
Johan då? Alla märker med en gång att hans klädsel sticker ut. Han har en ytterst märklig färgkombination vilket säkert skulle passa bra på en maskerad men inte på en fest. Han hälsar inte på någon förrän värden hintar om att han borde göra det. När han skakar hand uppmärksammar de andra gästerna direkt att han har ett mycket slappt handtag, en väldigt stel blick och en gäll och hög röst. Han avbryter ofta de andra gästerna, klagar på maten som serveras och pratar mycket om sitt specialintresse litteraturhistoria utan att ta notis om att de andra gästerna finkänsligt försöker signalera att de vill byta ämne. Först tror de att Johan bara är egocentrisk och konstig men när de sedan får förklarat för sig att han har autism blir de inte ett dugg förvånade.
Vi vet inte mycket om Anna
Vem är mest autistisk, Johan eller Anna? ”Johan”, skulle de flesta troligen svara men sanningen är återigen att vi inte vet. Anna var ju väldigt passiv vilket gör att vi inte vet något om hennes kunskap om sociala koder. Att skratta när alla andra skrattar kan vara en adaptiv strategi, men förstår hon verkligen varför de andra skrattar? Varför åt hon knappt något? Beror det verkligen på en ätstörning eller kan det handla om ett känsligt smaksinne p.g.a. perceptionsstörningar? Varför gick hon hem tidigt? Kan det bero på att hon inte orkade kamouflera sin autism något mer? Varför var hon tyst? Är det för att hon är blyg eller beror det på att hon har svårt att avgöra vad man förväntas säga och göra i olika situationer och inte vågar riskera att göra fel? Har hon kunskap om klädkoder eller kan det vara någon annan, t.ex. hennes mamma eller boendestödjare som har valt ut klädseln?
Kvinnlig autism kan förbli oupptäckt
Sanningen är att man inte kan dra några slutsatser om ifall det är Anna eller Johan som är mest autistisk. Det kan vara Johan som är mest autistisk eller så är det Anna som är det. Det vi däremot vet är att personer som Anna löper en betydligt större risk än Johan att förbli utan diagnos: Anna riskerar att få felaktiga diagnoser såsom ätstörning och social ångest och autismen kan förbli odiagnostiserad. Socialstyrelsen konstaterar i sin rapport från 2010 att diagnoskriterierna för autism grundar sig i hur diagnosen tenderar att manifestera sig hos män vilket leder till att kvinnlig autism inte alltid upptäcks.
Vi kan vara väldigt autistiska
Kvinnlig autism måste inte alls vara mildare än manlig autism! Vi kvinnliga autister tenderar att anpassa oss efter omgivningens förväntningar och kamouflera våra svårigheter. Ibland är vi överförsiktiga och tar det säkra före det osäkra i rädsla för att göra fel vilket gör att vi uppfattas som blyga och passiva, inte som autistiska. Men sanningen är att vi kan vara mycket mer autistiska än vad du tror!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Tack detsamma Cindy! 🙂
Tack detsamma Dr Blom! Jag trodde att man sade god fortsättning först närmare nyår, men där ser man 🙂
God jul Paula🌲🌲🌲
God fortsättning Paula! https://sverigesradio.se/artikel/6597539
God jul, Susanna! 🙂
God Jul till dig Paula!
Bra skrivet! När spelarna samarbetar kring spelet blir reglerna tydliga och autisten slipper förhoppningsvis känna sig osäker på vad som…
Detta är något jag har funderat ganska mycket över! Särskilt i relationen till spelet world of warcraft som jag spelade…
Det här med samtalsämnen blir ofta aktuellt om man har en stor social krets och förväntas mingla (vilket ofta är…
Faktiskt borde habiliteringar börja använda sig av autister /mer/ i sin psykoedukation av speciellt nydiagnostiserade. Några som egna erfarenheter kan…
14 svar på ”Nej, kvinnlig autism är inte mild autism”
Tänker att det mer kanske är,
personen ifråga, inte han eller hon indelning, hur man
” tenderar att anpassa oss efter omgivningens förväntningar och kamouflera våra svårigheter ”
Sant! Anledningen till att jag gjorde ett blogginlägg om autism hos kvinnor är att forskningen har visat att kamouflering är vanligare bland kvinnliga än manliga autister. Forskarna konstaterar visserligen att det även finns vissa autistiska män som kamouflerar, men faktum är att beteendet är vanligare bland kvinnor än män och att kvinnliga autister får sin diagnos senare än manliga autister.
Forskarna påstår att gruppen manliga autister och gruppen kvinnliga autister har olika lätt för att kamouflera autistiska svårigheter:
”Det finns många skäl till att många kvinnor inte upptäcks. En av nyckelförklaringarna är att kvinnor med AST oftare vidtar fler åtgärder för att dölja sina begränsningar, då de i regel har högre självmedvetenhet och bättre expressiva beteenden (t.ex. ömsesidig konversation, att dela intressen), och uppvisar mindre repetitiv användning av föremål och olika typer av begränsade intressen jämfört med män med AST.”
Forskarna påstår också att det finns en manlig och en kvinnlig variant av autism:
”Studier har även visat att tillståndets fenotyp kan vara annorlunda bland kvinnor med AST jämfört med män med AST. En del forskning pekar mot att kvinnor med AST uppvisar mindre begränsade, repetitiva beteenden och intressen (BRBI, på engelska RRBI).”
https://www.gu.se/gnc/akut-behov-av-ett-autismscreening-verktyg-som-inte-ar-orienterat-mot-pojkar-och-man
Forskning talar för medfödda skillnader i systematisering och empatisering där den manliga hjärnan har lättare för systematisering och den kvinnliga hjärnan har lättare för empatisering:
”Sexual dimorphism in sociability has been documented in humans. The present study aimed toascertain whether the sexual dimorphism is a result of biological or socio-cultural differences betweenthe two sexes. 102 human neonates, who by definition have not yet been influenced by social andcultural factors, were tested to see if there was a difference in looking time at a face (social object)and a mobile (physical-mechanical object). Results showed that the male infants showed a strongerinterest in the physical-mechanical mobile while the female infants showed a stronger interest in theface. The results of this research clearly demonstrate that sex differences are in part biological inorigin.”
https://www.math.kth.se/matstat/gru/5b1501/F/sex.pdf
Jag anser att man gör kvinnor med autism en björntjänst om man försöker förklara bort neurologiska skillnader mellan autistiska män och autistiska kvinnor med sociala strukturer. Man måste acceptera att det finns avgörande biologiska skillnader mellan gruppen pojkar/män och gruppen flickor/kvinnor för att inte riskera att missa autism hos flickor/kvinnor. Det är viktigt att forskarna förhåller sig neutrala till politiska trender om manligt och kvinnligt.
Jag håller med om att det finns avgörande biologiska skillnader mellan män och kvinnor vilket ofta förnekas idag. Jag tror iofs också att sociala strukturer har betydelse, men samtidigt tror jag också att biologiska förklaringsmodeller har en minst lika stor om inte en ännu större betydelse!
”Vem kan bäst svenska, Ahmed eller Mohammed? “Ahmed”, tänker förmodligen många med ett otränat öga.”
Ahmed kan bäst svenska eftersom de flesta uppfattar att Ahmed kan bäst svenska. Är det inte ytterst majoriteten som bestämmer vad som är rätt och fel i svenskan?
Jag tror att du missade min poäng. Om man använder väldigt enkla meningsstrukturer och kamouflerar sina svårigheter kan man på ett enkelt sätt dölja vad man inte kan! Kamouflerar man sina svårigheter kan omgivningen få den felaktiga bilden att man kan mer än vad man kan. Skulle Ahmed och Mohammed testa sina språkkunskaper enligt den europeiska nivåskalan mellan A1 och C2 skulle Mohammed mycket väl kunna få betydligt bättre poäng och kunna bättre svenska än Ahmed. Ingen vet! Vet Ahmed hur bisatserna formas i svenskan? Vet han negotionens placering? Det är omöjligt att värdera någons språkkunskaper baserad på några få meningar ifall den ena personen använder enkla och den andra använder komplicerade meningsstrukturer. För att jämföra Ahmeds nivå med Mohammeds skulle det krävas att de båda använder likvärdiga meningsstrukturer, dvs huvudsatser, bisatser med negotiationer osv.
På motsvarande sätt kan man inte bedöma vem som är mest autistisk/har bäst koll på sociala koder om den ena är väldigt försiktig och den andra tar risker och är orädd för att göra bort sig. Man kan kamouflera sin autism precis på samma sätt som man kan kamouflera sina dåliga språkkunskaper. Ahmeds och Mohammeds situation är exakt samma som Annas och Johans, dvs att Anna kan ha kamouflerat sin autism precis på samma sätt som Ahmed kan ha kamouflerat sina dåliga språkkunskaper genom att endast använda enkla meningsstrukturer. Det blir ett problem när omgivningen tror att de kan bedöma vilken av två som är mest autistisk vilket leder till den olyckliga konsekvensen att många tjejer/kvinnor förblir utan diagnos. Det är just därför autism diagnostiseras hos kunniga utredningsteam istället för att låta random privatpersoner göra en bedömning. Det var det som var poängen med jämförelsen!
Tack för ett mycket bra inlägg!
Vad roligt att du gillar inlägget!
Tack för ett bra inlägg med klockrena exempel!
Kul att du gillar inlägget! 🙂
Nä går inte att veta omständigheterna kring Anna. Festen är en så pass ”isolerad” situation.
Jag kan inte låta bli att fundera över t ex:
Har Anna behövt vila helt från att träffa andra människor i dagar eller veckor före för att orka skådespela/kamouflera på festen? Och/eller fanns det andra saker hon behövt ställa in t ex veckan före och/eller veckan efter festen t ex att tvätta, städa, ordna måltider, prata i telefonen, betala räkningar, motionera, hälsa på faster, d v s alla saker som hon normalt gör?
Har deltagandet varit möjligt för att Anna förberett sig som hon gjort och inte tröttat ut sig veckan före samt vilat veckan efter?
Vilka konsekvenser skulle det få för Anna om hon regelbundet tvingades in i liknande sammanhang en eller flera gånger i veckan?
Precis, det är ytterst viktiga frågor! Att kamouflera kan ha tagit så mycket energi av Anna att hon varit tvungen att ställa in andra viktiga åtaganden. Och det är ofta just kamouflagebeteendet som gör att många autistiska flickor och kvinnor uppfattas som ”blyga” och ”osäkra”. Problemet är att många utgår ifrån att man inte kan ha autism och man klarar av att kamouflera sina svårigheter, men faktum är att fenomenet även nämns i diagnoskriterierna för autism i vår nuvarande diagnosmanual DSM-5.
Program om flickor kvinnor med autism med ett föredrag av en autism kvinna som gått på Ågesta https://urplay.se/program/209681-ur-samtiden-flickor-och-kvinnor-med-autism-att-studera-med-asperger-och-add
Jag tror att jag känner igen klippet faktiskt! Jag har nog lyssnat på henne tidigare eller så kan jag ha lyssnat på hennes föreläsning live någon gång.