När man misstänker att en närstående har asperger

Jag får ibland frågor om hur man skulle kunna ta upp sina misstankar med en vuxen person om att denne skulle kunna ha Aspergers syndrom eller autism. I dagens blogginlägg kommer jag besvara frågan.

Ibland är det okej att vara rak

För det första anser jag att det är viktigt att du tar hänsyn till vilken typ av person du har att göra med. Är personen känslig? Om inte, anser jag att du kort och gott kan fråga personen rakt ut: “Har du någonsin hört talas om Aspergers syndrom eller autism?” Svarar personen jakande, kan du fråga personen om hen funderat på att hen själv skulle kunna ha det. Men den här metoden passar som sagt endast på de som inte är speciellt känsliga av sig. Jag är själv inte känslig när det gäller diagnoser, och jag skulle bara ha blivit glad om någon förut skulle ha sagt till mig att jag skulle kunna ha Asperges syndrom och rekommenderat mig att göra en utredning. Då hade jag troligen kunnat få en diagnos betydligt tidigare!

Ibland behövs ingen diagnos

Om du däremot har med en känslig person att göra, är det viktigt att du går försiktigt fram. Då kan du i första hand ställa dig frågan varför du anser att personen skulle behöva en diagnos. Är hen lycklig med sitt liv? Har hen ett fungerande arbete? Hur fungerar det i hemmet? Lider personen själv av sitt annorlundaskap? Om vederbörandes liv fungerar som det ska och allt bara handlar om att hen bara framstår som udda och annorlunda så finns det nödvändigtvis inget behov av att skaffa någon diagnos. Vissa aspergare har turen att kunna nyttja sina specialtalanger i yrkeslivet, och de har lyckats skapa sig ett hyfsat liv utan diagnos, anpassningar och samhällets stödinsatser.

Bra att lyfta fram styrkorna

Om personens liv inte fungerar som det ska och du har med en känslig person att göra, kan du börja med att ta upp kända personer som kan ha haft Aspergers syndrom samt berätta vilka styrkor autism kan innebära. Samtidigt kan du förklara varför du tror att personen skulle kunna ha nytta av en diagnos. Förslagsvis kan du säga: ”Med en diagnos skulle du kunna ha lättare för att få sjukersättning eller boendestöd ifall du skulle anse dig behöva det någon gång.”

Inte rätt väg att gå

Ibland får jag mejl från partners till personer med misstänkt Aspergers syndrom och som skriver till mig: “om min partner bara skulle skaffa en diagnos, skulle hen kanske kunna ändra på sig själv”. Men det är viktigt att känna till att ingen bör ändra på sin personlighet för någon annans skull. En diagnos får aldrig ens personlighetsdrag att försvinna. Att skaffa en diagnos bara för att försöka förändra någon annan eller sig själv är ingen rätt väg att gå! 

Vad tycker du? 

Ni som har Aspergers syndrom eller autism, hur hade ni velat bli bemötta innan ni fick era diagnoser? Hade ni velat att någon närstående hade tagit upp sina eventuella misstankar om att ni kanske skulle kunna ha Asperger, och isåfall på vilket sätt?

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.