Vi som har Aspergers syndrom och autism kan ibland ha svårt för att tolka våra egna känslor. När jag var yngre kunde jag lätt förväxla mina känslor med andras. Ibland om någon annan kände eller ville någonting blev jag starkt påverkad av detta och fick för mig att jag också ville samma sak trots att jag inte alls ville det. När jag senare kom fram till att jag bara hade förväxlat mina egna känslor, kunde andra människor tycka att jag var labil som ändrade mig hela tiden. ”Men du var ju helt säker på att du ville förra veckan, hur kommer det sig att du har ändrat dig nu?” Då var det svårt för mig att förklara att jag bara hade trott att jag velat samma sak men när jag sedan tänkt efter hade jag inte alls velat det.
Ibland kunde jag förväxla mina känslor kraftigt. Det kunde hända att jag mådde konstigt en hel vecka och trodde att jag höll på att bli sjuk. Sedan kom jag helt plötsligt på att jag inte alls var sjuk utan jag var arg på en person denne gjort eller sagt mig veckan innan! När jag sedan ringde upp personen och talade om för denne att jag var arg kunde personen i fråga undra varför jag inte sagt något tidigare. ”Men det är först nu jag har förstått att jag är arg, och därför talar jag om det först nu.” Men då möttes jag ofta av oförståelse då personerna i fråga oftast hade gömt bort händelsen helt och hållet eftersom det i deras ögon hade gått lång tid.
När jag var liten, lekte jag ibland med grannbarnen men tyvärr mobbade dessa grannbarn ofta mig i lekarna vilket gjorde att jag inte mådde bra. Då började jag må konstigt och trodde att jag var sjuk när grannbarnen ringde på dörren och ville leka med mig. Det tog mig tid innan jag förstod att jag inte alls var sjuk utan jag hade insett att jag var mobbad och inte mådde bra i leken! Och det var därför jag inte mådde bra av att leka med grannbarnen, och inte för att jag skulle ha varit sjuk. Då började jag tacka nej till leken med grannbarnen och började genast må bättre.
Idag kan jag fortfarande i vissa situationer ha svårt för att bedöma hur jag mår och hur jag känner mig, men problemet har blivit bättre sedan jag förstod att jag har den här svårigheten. Då kan jag försöka analysera mina känslor på egen hand för att komma fram till svaret. Ibland vet jag fortfarande inte, men då har jag bara låtit saken vara och accepterat det faktum att jag inte vet.
8 svar på ”När man inte kan analysera sina egna känslor”
Ingenting har gett mig en så god förståelse av Aspergers som din blogg. Du är jättebra på att beskriva så att man förstår på djupet. Det är enormt värdefullt!
Håller med.
Tack Eva! 🙂
Tack Jessica, vad glad jag blir ❤❤❤
Tack för ännu en givande text! ❤
Tack! ❤
Jag håller med ovanstående om att jag lär mig jättemycket genom din blogg. Tusen tack för det.
Just idag funderar jag på vad som får dig att koppla dessa beteenden till Aspergers? För mig är det du beskriver ett typiskt beteende hos just barn. I och för sig säger du att du fortfarande kan ha svårt att veta vilka som är dina känslor så det är säkert som du säger kopplat till Aspergers. Jag tror att vi är många som skulle behöva bli bättre på att analysera vad det är vi faktiskt känner. Jag tror också att det är jättebra att kunna sätta ord på sina känslor och det försöker jag lära mina barn. Jag tror det är lättare att undvika ilska och frustration om man kan identifiera sin känsla och sätta ord på den. Rent generellt, hur vet man vad som är Asberger och vad som är ett ”personlighetsdrag”? Ha en bra dag!
Hej Eva!
Förut hade jag faktiskt ingen aning om att min svårighet att analysera mina egna känslor hade med Aspergers syndrom att göra men jag lärde mig det av utredningsteamet när jag deltog i en diagnosgrupp om Aspergers syndrom på Sankt Görans neuropsykiatriska mottagning. Där fick vi göra övningar för att förklara med ord hur det t ex känns att ha ångest i kroppen för tydligen har många aspergare svårt att identifiera samt att sätta ord på sina egna känslor. Förut trodde jag att bara det som stod i diagnoskriterierna hade med Aspergeres syndrom att göra men jag lärde mig av utredningsteamet det även fanns många drag som var typiska för oss men som inte nämndes i diagnoskriterierna. Jag minns även att ha läst om svårigheten att identifiera känslorna i någon bok men tyvärr kan jag inte ge dig källan då jag inte minns om det var Tony Attwood, Lena Nylander eller någon annan som skrivit om detta. Men jag kan annars rekommendera Tony Attwoods ”den kompletta guiden till Aspergers syndrom” för han beskriver Aspergers syndrom väldigt bra!
Jag brukar säga att det är omöjligt att säga vad som är Aspergers syndrom och vad som är ett personlighetsdrag. Det är exempelvis mycket möjligt att jag skulle älska att plocka blåbär även om jag inte hade Aspergers syndrom och jag har även träffat neurotypiker som älskar att spendera flera timmar i blåbärsskogen. Men i mitt fall kopplade utredningsteamet mitt blåbärsplockande till Aspergers syndrom eftersom det är typiskt för aspergare att man fastnar för ett enda intresse och orkar syssla med det dag ut och dag in. På samma sätt har jag träffat neurotypiker som har ett känsligt smaksinne men i mitt fall kopplade utredningsteamet mitt selektiva ätande till Aspergers syndrom även om känsliga sinnen inte nämndes i DSM IV som utredningsteamet använde som diagnosmanual när de satte diagnosen på mig. När man har tillräckligt många ”personlighetsdrag” som är typiska för Aspergers syndrom och dessa drag blir en funktionsnedsättning i vardagen får man en Asperger-diagnos. Men självklart kan olika läkare bedöma en på olika sätt och gränsen mellan neurotypiker och Aspergers syndrom kan i vissa fall vara flytande!
Ha en bra dag du också! 🙂