Kategorier
Autism och trötthet

När en person med Asperger inte ens orkar syssla med sina specialintressen

När människor får höra hur enormt lite jag orkar, tycker de ibland att det låter konstigt att en vanlig vardag kan kosta mig så mycket energi. Ibland tror de att jag mår extremt dåligt eftersom jag inte orkar plocka upp posten från hallgolvet, borsta tänderna eller duscha varje dag. Att duscha brukar i andra människors ögon vara en uppiggande aktivitet, och därför kan de ha svårt att förstå att jag måste planera duschandet i min energi-kalender trots att jag mår bra i övrigt.

Men eftersom mina rörelser inte är automatiserade utan jag måste koncentrera mig noga på vad jag gör och tänka på vartenda steg, är det inte alls konstigt att jag blir trött av alla praktiska aktiviteter. För mig är det naturligt att bli trött av sådana här saker eftersom jag alltid blivit det så länge jag kan minnas. När jag var barn, tyckte jag att det tog energi att hoppa hopprep, spela kurragömma och göra sådana saker som barn i allmänhet brukar gilla, och detta berodde också mina svårigheter att automatisera. Jag gör ingenting i farten, utan min hjärna måste överansränga sig för att göra praktiska aktiviteter överhuvudtaget. Jag har vant mig vid att planera min energikonsumption, och jag kan inte ens tänka mig hur det skulle kunna vara att ha nästan obegränsat mycket energi, vilket de flesta människor i mina ögon har.

Det som däremot inte brukar ta någon energi av mig är mina specialintressen. Jag får energi av mina specialintressen, precis på samma sätt som andra människor blir pigga av att duscha. Många människor tror att vi med Aspergers syndrom måste bli trötta av att syssla med våra specialintressen, men det blir vi oftast inte. Om någon annan klagar över trötthet, är det ingen som säger till personen: ”det är klart att du är trött för du duschar ju varje dag”, men däremot får vi som har Aspergers syndrom ofta höra: ”om du är trött, måste du sluta syssla med dina specialintressen så där mycket”. Sanningen är att det är sällan våra specialintressen som tröttar ut oss utan tvärtom kan vi bli trötta och hängiga om vi inte får syssla med våra specialintressen!

Med detta sagt har jag i sommar inte orkat vara i skogen lika mycket som förut trots att blåbärsplockning är ett av mina specialintressen. Det är inte själva blåbärsplockningen som tröttar ut mig, utan det är andra saker runt omkring: att ta på mig skogskläderna och gummistövlarna, att ta med mig ett kärl och fylla på vattenflaska, att promenera den tre minuter långa sträckan från mitt hem till skogen och att förflytta mig i skogen när jag har plockat klart på ett ställe. Att efter skogen kontrollera att jag inte har fästingar i kroppen, att tvätta händerna och att byta om till andra kläder är också mycket tröttsamt.

Oftast brukar jag vara piggare och har kunnat lägga energi på ovannämnda aktiviteter trots att det tar energi (det har trots allt varit värt det med tanke på hur mycket jag älskar att plocka blåbär och hur mycket extraenergi jag får av det!), men i år har jag varit så extremt trött och svag att jag knappt kunnat plocka blåbär pga detta. Att jag misstänker att jag har utvecklat kroniskt trötthetssyndrom beror alltså inte på att jag inte orkar lägga havregrynspåsen i skåpet eller att lyfta upp posten från hallgolvet eftersom jag alltid tyckt att dessa saker är energikrävande. Att jag misstänker att något är fel beror på att jag inte ens orkar plocka blåbär!

54 svar på ”När en person med Asperger inte ens orkar syssla med sina specialintressen”

Jeg har det dårlig når jeg ikke orker å gjøre spesialinteressene mine. Jeg har det ikke dårlig når jeg ikke klarer å dusje. Det er jeg vant til. Men når jeg ikke klarer å fotografere, har jeg det dårlig. Men det er ikke fotograferingen som sliter meg ut, men tvert imot det å be personalet om å gi meg kameraet, løfte dukkene opp av boksene sine og bli forflyttet i beltene jeg er fastlåst i. Det er denne kommunikasjonsprosessen som virkelig sliter meg ut. Likevel er den et nødvendig onde for å få fotografere. Derfor blir det ingen nye bilder i kveld. Jeg skal redigere noen fra tidligere. Jeg må bare samle meg først. Akkurat nå er det litt for mange tanker. Jeg vil bare tenke på bildene.

Jag förstår absolut att det är vanligt för dig att inte orka duscha och att fotograferingen inte tar lika mycket energi av dig eftersom fotografering är ditt specialintresse. Och jag förstår också att kommunikationen med din vårpersonal tar energi av dig. Själv tycker jag ibland att det tar energi att ta initiativ när jag har boendestödjaren hemma hos mig, och ibland orkar jag inte be henne hjälpa mig med saker jag skulle behöva hjälp med för jag orkar inte förklara. Någon gång har det hänt att jag inte orkat be mina boendestödjare ringa något viktigt samtal, och eftersom boendestödjarna inte är tankeläsare och inte vet om att jag skulle behöva hjälp, blir ingenting gjort.

Svara

Hej Paula!
Jag är så glad att jag hittade till din blogg. Har läst väldigt många inlägg nu och du skriver så bra och lättsamt om hur det är att ha Asperger. Jag har det jag med och det är sååå ofta att folk frågar hur det är, och väntar sig en kort förklaring, liksom en sammanfattning. Men hur fasen ska det gå till utan att det bara låter som att man är gnällig eller har ”problem som vem som helst”? Jag skulle vilja hänvisa samtliga personer till din blogg och be dem läsa alla dina inlägg. Men det är ju motsatsen till en sammanfattning… Suck!

Hej Silas!

Vad roligt att du hittade till min blogg 🙂

Du har så rätt i att det är väldigt svårt att förklara för andra vad Aspergers syndrom är. Det är nästan omöjligt att ge en kortfattad förklaring! Det känns t om som att jag inte ens hinner förklara ordentligt för åhörarna på mina föreläsningar vad Asperger är om jag endast får två timmar på mig. Det känns som att jag behöver minst tre timmar för att kunna förklara någorlunda bra! Allra helst skulle jag behöva minst fem timmar 😉

Svara

Nu är det bara 181 följare till 1000 följare på din blogg , då kan ju alla följare komma och pigga upp dej och ge rikligt med energi….hahaha .

Vad tråkigt att du kanske har utvecklat kroniskt trötthetssyndrom. Går det att få någon behandling mot det?

Mysigt att du bor så nära en blåbärsskog! Kan tänka mig att det är viktigt för dig att ha så nära till blåbären? 😉

Det finns i dagsläget ingen behandling mot kroniskt trötthetssyndrom men däremot kan man få behandling mot andra besvär som är vanliga hos personer med sjukdomen, som t ex sömnsvårigheter, smärta osv. Rehabilitering går ut på att planera sitt liv bättre och att lära sig att leva med med kronisk trötthet. Om jag får diagnosen, kan jag kanske söka sjukersättning på deltid, och bara att få deltidssjukersättning för resten av livet skulle vara en behandling i sig för då skulle jag slippa stressa över min ekonomi.

Ja, det är mycket viktigt för mig att bo nära en blåbärsskog! 🙂 I början då jag var nyinflyttad i Stockholm hade jag inte råd att vara kräsen när det gällde bostadsområden för det finns en enorm bostadsbrist här, men när jag fick förstahandskontrakt var jag kräsen 🙂 Och närheten till skogen är en av de viktigaste anledningarna till att jag trivs i mitt nuvarande bostadsområde!

Svara

Aha, ok. Har du fått problem med värk eller sömnsvårigheter? Jag förstår att sjukersättning på deltid skulle vara en stor lättnad för dig. Jag har för mig att du skulle söka deltidsjukersättning förut?

Härligt! 😀

Jag har haft värk några enstaka gånger när jag mått som sämst, men om jag förstått det rätt så har vissa ME-patienter extremt mycket värk! Så har jag inte det som tur är utan mitt främsta problem är den här enorma svaghetskänslan i kroppen.

När det gäller sömnsvårigheter så hade jag faktiskt allvarliga sömnproblem för ett par år sedan. Just nu är jag inne i en period då jag har svårt att slappna av eftersom jag oroar mig så mycket, och därför har jag börjat ta sömntabletter nästan varje dag under sommaren. Jag tar propavan som inte är jättestarkt. Jag vill helst inte ta starka tabletter!

Jag sökte heltidssjukersättning 2010 men fick avslag. Just nu är jag sjukskriven på deltid. Men sedan 2008 får man inte vara sjukskriven hur länge som helst eftersom man till slut blir utförsäkrad. Därför kommer jag ansöka om deltidssjukersättning i framtiden.

För att kunna ansöka om sjukersättning behöver jag en diagnos för min trötthet. Mitt läkarintyg som min läkare skrev år 2010 att min Asperger gör att jag inte orkar ta hand om mig själv, att jag är oförmågen att arbeta för all framtid på alla arbeten på arbetsmarknaden, inklusive anpassade jobb, dög inte för Försäkringskassan. Därför behöver jag ännu fler underlag den här gången!

Svara

Men sedan 2008 får man inte vara sjukskriven hur länge som helst eftersom man till slut blir utförsäkrad. Därför kommer jag ansöka om deltidssjukersättning i framtiden.

Den är den sk ”stupstocken” infördes i sjukförsäkringen av regeringen Reinfeldt 2006-2010. Det sägs att folkets minne är kort så det kan vara på sin plats med en upprepning av vems skulden är att det ser ut som det gör i dagens samhälle. Det är samma politiker som införde den bortre gränsen i sjukförsäkringen som införde de nya sjukreglerna som har lett till så många utförsäkringar (och allt färre införsäkringar). Ett av de ansvariga partierna (KD) hade mottot ”För ett mänskligare Sverige” i valet 2010 (alltså 2 år efter förändringen i sjukförsäkringen!) och ett annat (FP) hade mottot ”Mänskligare Sverige” i valet 1998.

Regeringen Löfven lovade inför valet 2014 att de skulle avskaffa den bortre gränsen i sjukförsäkringen. Det blev av vilket Expressens ledarredation tycker är bra: http://www.expressen.se/ledare/ratt-att-regeringen-sviker-om-stupstocken/
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6121008

Haha, hann nästan undra vad du menade 😀 Men tänkte att du kanske var ironisk.

Ja, jag kommer verkligen ihåg att det var regeringen Reinfeldt som ändrade på sjukförsäkringsreglerna. Jag har funderat på om den nya regeringen kommer att ändra på reglerna alls eller inte. De har inte gjort det än så länge, men nu har de ju inte haft makt så jättelänge än. Eller kommer de kanske strunta i vallöftet istället?

Svara

Jag känner igen mig i det där med sömnproblem. Jag har alltid svårt att varva ner och kunna somna så jag har också börjat med Propvan. Den funkar bra tycker jag och ger mig inga biverkningar. Jättebra att den inte är beroendeframkallande eller särskilt stark.

Jag håller tummarna för dig när det gäller Fk och att få deltidssjukersättning. Själv har jag aktivitetsersättning fram till januari 2018 så jag kan slappna av när det gäller det området i livet.

Vad bra att du fått hjälp av Propavan! Jag får faktiskt lite biverkningar, oftast är jag ganska groggy dagen efter och även på kvällen efter att jag tagit dem, men det har ändå varit värt det! Mitt mål är att minska på användandet och börja använda dem endast i samband med föreläsningar, men just nu behöver jag dem. De är verkligen inte speciellt starka, precis som du skriver!

Åh vad skönt att du har aktivitetsersättning fram till 2018. Skönt att kunna slappna av 🙂

Svara

Har ni testat grogg eller starköl? Jag tycker man somnar lättare om man tar en öl eller två på kvällen. Rekommenderad dos för vuxna är 1-3 gånger/vecka.

Nu vet jag inte om det var en seriös menad fråga, men jag vill helst inte dricka alkohol för att somna. Jag har faktiskt hört att vissa amerikaner röker marijuana, och tydligen fungerar det jättebra som sömnmedicin. Det låter läskigt, men å andra sidan tycker jag att vanliga, lagliga mediciner är också läskiga.

Jag vill varken ta marijuana eller sömntabletter, men anledningen till att jag valt att ta just sömntabletter och inte marijuana är att de är lagliga i Sverige. Men jag är alltid skeptisk mot allt och är inte alls övertygad om att sömntabletter är så ofarliga som läkarna påstår. Vem vet hur världen kommer att se ut om 100 år? Då kommer kanske kommer de allmänna rekommendationerna vara helt annorlunda, och forskarna kanske har kommit fram till att marijuana är ofarligare än sömntabletter. Men som sagt kommer jag aldrig testa marijuana så länge det är olagligt! 😉

Det är en halvt om halvt seriöst menad fråga. Alltså jag talar ju om en normal alkoholkonsumtion på 1-2 33 cl starköl 2-3 gånger i veckan. Den konsumtionen är inte ens hälften av vad som klassas som riskbruk för män:

Riskbruk anses föreligga vid en konsumtion som överstiger 14 glas alkohol per vecka för män och 9 glas per vecka för kvinnor (1 glas = 33 cl starköl, 1 glas vin eller 4 cl sprit). http://www.lakartidningen.se/Functions/OldArticleView.aspx?articleId=18764

Vill man vara nyttig så kan man utan problem dricka ett glas vin 3-4 dagar i veckan innan man går och lägger sig istället för det sägs dessutom vara nyttigt: http://www.affarsvarlden.se/hem/vintipset/article2554690.ece

Tar ni en lite popcorn till ölen varje kväll också så har ni chans att bli 100 år gamla: http://www.svd.se/popcorn-ar-nyttigare-an-gronsaker

Vem vet, alkoholen kanske gör så att ni överlever både socialtjänsten, Försäkringskassan och sjukvården. Och även om ni inte överlever dem så har ni några decennier av idiotiskt tjafsande med myndigheter att se fram emot om ni lever hälsosamt. Skål, ta mig fan som Jacob Dahlin* sa!

*Jacob Dahlin är ungefär som Freddie Mercury i Queen men ändå inte.

Vill man vara nyttig så kan man utan problem dricka ett glas vin 3-4 dagar i veckan innan man går och lägger sig istället för det sägs dessutom vara nyttigt.

Jag har alltid ifrågasatt om rött vin verkligen är så nyttigt som påstås. Jag minns att jag hörde det för första gången i tonåren och tyckte att det lät konstigt.

Sen undrar jag om det är så att det faktiskt är bra för hjärtat precis som det påstås men att det samtidigt orsakar andra sjukdomar som t ex bröstcancer (nu vet jag inte om rött vin orsakar just bröstcancer, det var bara ett exempel). Jag har alltid undrat varför man inte kan dricka druvsaft istället för om jag förstått det rätt så innehåller det exakt samma ämnen som rött vin men att det inte har gått igenom en jäsningsprocess. Och jag tvivlar starkt på att det händer något under jäsningsprocessen och röttvin får nyttiga ämnen som inte druvsaft innehåller.

När jag läste hälsokunskap på gymnasiet, frågade jag min lärare om rött vin var nyttigt. Hon svarade att det var nyttigt för hjärtat men att man fick exakt samma effekt för hjärtat om man tog en promenad i en halvtimme i rask takt. Och därför tyckte hon att man skulle promenera istället för att dricka rött vin. Men det var på 90-talet, tankesättet kan ha ändrats sen dess.

Sen kan det ju vara så att jag har fel och sanningen är att det är hälsosamt att dricka all slags alkohol. Jag ifrågasätter allt och går efter känsla men jag kan ju inte veta vad sanningen är.

Jag har alltid undrat varför man inte kan dricka druvsaft istället för om jag förstått det rätt så innehåller det exakt samma ämnen som rött vin men att det inte har gått igenom en jäsningsprocess.

Det är väl inte omöjligt att druvsaft är lika nyttigt. Jag vet inte. Men man går miste om alkoholen om man dricker druvsaft. Att det är nyttigt är ju bara en liten del av det roliga.

När jag läste hälsokunskap på gymnasiet, frågade jag min lärare om rött vin var nyttigt. Hon svarade att det var nyttigt för hjärtat men att man fick exakt samma effekt för hjärtat om man tog en promenad i en halvtimme i rask takt. Och därför tyckte hon att man skulle promenera istället för att dricka rött vin.

Det låter som ett typiskt svar från en lärare. Varför inte både dricka ett glas vin och gå en promenad en halvtimme i rask takt? Det borde ge större effekt än att bara göra en av sakerna.

Jag vet bara att jag behärskar finska genom Google Tanslate. Jag tror inte jag har någon finländare i släken.
Men om man ska ta ett glas för att varva ner innan man ska sova så duger det inte att dricka druvsaft. Då behöver man både alkoholen och druvsaften.

*Jacob Dahlin är ungefär som Freddie Mercury i Queen men ändå inte.

Hahahaha, älskar dina förklaringar! Men nu hänger jag inte med alls 😉 Så det blev någon annan kändis den här gången som jämförelse och inte Lady Gaga och Madonna 🙂

Jag trodde du visste vem Freddie Mercury var. Låt mig vara lite tydligare:

*Jacob Dahlin är ungefär som Freddie Mercury i Queen som i sin tur är ungefär som Madonna och Lady Gaga men ändå inte.

Jacob Dahlin var en programledare i TV som dog av AIDS. Freddie Mercury dog också av AIDS. Freddie Mercury var sångare i rockbandet Queen. Madonna och Lady Gaga är artister. Jacob Dahlin är Madonna. Ungefär.

Men jag är alltid skeptisk mot allt och är inte alls övertygad om att sömntabletter är så ofarliga som läkarna påstår.

Nej det ska man inte vara så säker på även om det här är ett extremt exempel:

Läkemedlet utvecklades och lanserades 1957 i Tyskland som ett ”säkert och effektivt” sömnmedel av det tyska företaget Grünenthal. Det lanserades efterhand i ett stort antal länder. I Sverige marknadsfördes det av AB Astra under varumärket Neurosedyn. https://sv.wikipedia.org/wiki/Neurosedynskandalen

Hur påverkas barns hjärnor av långvarig medicinering av tex Ritalin? Enligt Statens beredning för medicinsk och social utvärdering så saknas det studier på området. Era barn är försökskaniner. Jag håller tummarna för dem. Sedan är det på sin plats att säga att det inte är hälsosamt med långvarig stress heller så även en omedicinerad ADHD-hjärna riskerar kanske att ta skada just för att den inte medicineras.

Jag tror för övrigt att min stressnivå ökar av att jag ofta multitaskar framför datorn: http://www.theguardian.com/science/2015/jan/18/modern-world-bad-for-brain-daniel-j-levitin-organized-mind-information-overload
Det här håller inte. Jag får ersätta multitaskingen med en sup.

Vad synd att du får biverkningar av den. Jag blir faktiskt inte alls groggy (inte mer än vanligt iaf, haha) av dem även om jag skulle ta två stycken. När jag har ätit Theralen och Atarax har jag däremot varit helt drogad dagen efter, men det är ju andra sorters mediciner.

Ja, det känns himla skönt att slippa fundera på och oroa mig över det!

Haha, jag är också alltid lite virrig oavsett om jag tagit en tablett eller inte 😀

Ja, det är lite synd att jag har biverkningar, men jag är hellre lite groggy än helt utmattad. Och så illa är det faktiskt inte, och jag har lärt mig att leva med att jag är lite mer groggy än vanligt 😉 Min läkare säger att Propavan är en av de mildaste tabletterna, och därför vill jag äta dem och inte andra tabletter.

Min läkare säger att Propavan är en av de mildaste tabletterna, och därför vill jag äta dem och inte andra tabletter.

Jag föredrar mediciner som har använts av många människor under lång tid så att riskerna är väl belagda. Nya mediciner får gärna andra experimentera med. Jag har inte Kanins syndrom. Jag experimenterar ogärna med min kropp.

Jag vet inte om Propavan är nytt eller inte. Men jag vill inte äta något som är beroendeframkallande, vilket Propavan inte ska vara. Men jag litar inte på det alls och skulle helst inte äta något! Det känns som att läkemedelsverket tjänar stora pengar, så det är klart att de och läkare vill att vi ska äta mediciner. Förut övertygade ju cigarettillverkare konsumenterna om att det inte var farligt att röka och kom t om med forskning som visade att det var ofarligt.

Det här håller inte. Jag får ersätta multitaskingen med en sup.

Hahaha! 😀 Bara det blir 1-2 öl och inte sju!

Heroinet och amfetaminet har båda varit lagliga och marknadsförts som dunderkurer. Heroinet användes bla för att medicinera bort alkoholbegäret hos alkoholister. Det lyckades men med den nackdelen att alkoholisterna blev heroinmissbrukare istället. :S

Vad säger ni om det här då?

Ett vanligt läkemedel för att behandla social fobi är så kallade SSRI-preparat som förändrar mängden av signalämnet serotonin i hjärnan. Utifrån tidigare studier har man trott att SSRI ökar mängden tillgängligt serotonin, och att mängden serotonin hos personer med social fobi därför är för låg. I en ny studie, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften JAMA Psychiatry, visar forskare från institutionen för psykologi vid Uppsala universitet tvärtemot tidigare uppfattning att personer med social fobi tillverkar för mycket serotonin. https://www.uu.se/nyheter/nyhet-visning/?id=4916&area=2,6,10,16,25&typ=artikel&lang=sv

Jag blev erbjuden Lyrica när jag var diagnosticerad med social fobi. Vårdpersonalen propsade på att jag skulle ta medicinen som de sa var så bra så. Nu kommer alltså forskarrön som säger att de som har social fobi har för mycket serotonin och inte för lite! Dessutom hade jag ju inte social fobi utan Aspergers syndrom och ADD enligt det neuropsykiatriska utredningsteamet. Så även om medicinen hade fungerat mot social fobi, vilket det alltså är tveksamt om den gör, så hade den ändå varit fel för mig. Tacka fan för att man är skeptisk till dessa helare i vita rockar. När skjuvården skjuter från höften så gäller det att ta skydd så man inte blir träffad i hjärnan.

Jag läste tidigare om det här med social fobi. Jag blir bara trött och mörkrädd när det gäller sådana här forskningar! Förut var man helt säker på att de med social fobi har för lite serotonin och tydligen är det helt tvärtom nu! Om 100 år kommer de säkert komma fram till att det inte var serotoninet utan något annat. Jag vet inte ens om jag tror på att deprimerade människor har för lite serotonin. Det kanske de har, men jag har väldigt svårt att lita på läkare överhuvudtaget. Jag litar mer på akupunktörer, men inte ens på de till 100% för deras verksamhet handlar också om att marknadsföra och sälja.

Det är med amfetamin och metylfenidat som med Madonna och Lady Gaga. Det är ungefär samma sak:

Metylfenidat beskrivs emellanåt som en amfetaminliknande substans, vilket är en beskrivning som inte är helt tillfredsställande. En mer passande benämning är snarast centralstimulerande preparat. Metylfenidat och amfetamin påverkar primärt samma signalsubstanser i hjärnan och ger i viss grad likartade effekter, men det finns stora skillnader i substansernas potens, verkningsmekanism, och kemiska struktur. I själva verket har metylfenidat mer likheter med kokain än amfetamin, men trots det är inte kokainliknande substans heller en vidare givande beskrivning då det även mellan metylfenidat och kokain finns betydande skillnader på många punkter.

Jag litar mer på akupunktörer, men inte ens på de till 100% för deras verksamhet handlar också om att marknadsföra och sälja.

Jag litar inte på akupunktörer. Jag litar på läkarna men jag tror att de ibland lovar mer än de kan hålla. Det är mycket de inte vet. Därför kan man inte ta det läkarna säger som en sanning utan endast som en trovärdig gissning. Åtminstone om man jämför med alla spåkäringar, currygubbar, kristallkuleläsare, slagrutegängare, tarotkortstolkare och helare av olika slag som går lösa i samhället.

Ja, det man hör från läkare är verkligen en gissning! Hur trovärdig gissningen är beror nog på om läkaren har specialiserat sig eller inte och vilken sjukdom man har. Har man kroniskt trötthetssyndrom och går till en allmänläkare, är det nog inte speciellt troligt att läkaren kommer på tanken att det kan vara kronisk trötthet man har. Men har man någon ”vanligare” sjukdom är det en annan sak och då har man en större chans att få en korrekt diagnos. Men även om man skulle få en korrekt diagnos litar jag inte riktigt på läkare när de säger att det inte är farligt att äta läkemedel.

Bara det blir 1-2 öl och inte sju!

Jag dricker till det tar slut. Det är samma sak med godis. Har jag varorna hemma så slutar jag inte förrän lagret är slut. Så hemligheten är att aldrig köpa hem mer än 1-2 öl åt gången och sedan korka upp första ölen sent på kvällen inte långt innan man ska gå och lägga sig. Köper jag hem ett flak öl så kommer jag att komma inranglandes med ett halvt lock öl under armen på Vuxenhabiliteringen dagen efter. Det ser inte bra ut. Men jävlar vad kul vi hade haft på Vuxenhabiliteringen.

Jag dricker till det tar slut.

Avslutningssvårigheter ni vet. Det är diagnoskriteriet som Gillberg och hans vänner glömde:

G. Signifikant uppsatt förmåga att supa till sista droppen.

Du får skriva det till Gillberg och be honom att lägga till det i positiva Aspie-ökriterier 😉

Köper jag hem ett flak öl så kommer jag att komma inranglandes med ett halvt lock öl under armen på Vuxenhabiliteringen dagen efter. Det ser inte bra ut. Men jävlar vad kul vi hade haft på Vuxenhabiliteringen.

Du får överväga att köpa hem ett flak precis innan du har möten med socialtjänsten för att ni ska få det roligt. Du får passa på att bjuda din socialsekreterare också, då blir hon kanske snällare och beviljar dig pengar utan krångel.

Du får överväga att köpa hem ett flak precis innan du har möten med socialtjänsten för att ni ska få det roligt. Du får passa på att bjuda din socialsekreterare också, då blir hon kanske snällare och beviljar dig pengar utan krångel.

Ja. Strategin är:

1. Ansöka om socialbidrag till köp av ett flak öl.
2. Supa socialsekreteraren under bordet.
3. Bli bevilja socialbidrag till mat och hyra.
4. Fira socialbidraget med ölen som är kvar.

Jag blir faktiskt inte alls groggy (inte mer än vanligt iaf, haha) av dem även om jag skulle ta två stycken.

Tänk om alla neurotypiker visste att ha Aspergers syndrom är som att befinna sig i ett ständigt alkoholrus. Då hade de blivit ännu mer avundsjuka på oss än de redan är. 😉

Men allvarligt talat så tycker jag att det blir lugnt och tyst i hjärnan om jag tar tex en öl. Jag vet inte om det är AD(H)D-torktumlaren som stänger av eller vad det är som händer men jag kan känna en enorm lättnad om jag dricker lite alkohol. Det är som om alla tankar i huvudet sätts på paus. Någon som känner igen sig i detta?

Jag gör det! Nu slutade jag iofs dricka 2003, men jag kände mig alltid lugn i kroppen när jag hade druckit och oron försvann helt. Tyvärr försvann även mitt omdöme och jag kunde t ex ringa alla möjliga människor mitt i natten och blev ofta osams med mina vänner (vilket kanske säger emot det faktum att jag kände mig lugn, men jag kände mig faktiskt lugn i kroppen trots att jag bråkade med människor). För att inte tala om den hemska baksmällan dagen efter!

Nu drack jag iofs alldeles för mycket på den tiden och detta kan inte jämföras med 1-2 öl men ändå har jag aldrig ångrat mitt beslut att sluta!

Min pappa hade aspergers och var alkoholist. han blev aldrig diagnostiserad, men alltför mycket stämmer. Min privata hypotes är att han började dricka för att självmedicinera, och till slut kom han aldrig upp till ytan igen. Som jag minns min barndom hade han alltid ett glas öl eller vin om det var efter middagen en vardag eller när som helst om det var helg. Han tyckte att det underlättade, men för oss andra blev det bra mycket svårare att nå honom, och när han dog hade jag inte ens pratat med honom på flera år för att han isolerat sig så. Så den typen av självmedicinering skulle jag vara väldigt försiktig med.

Vad tråkigt att höra att din pappa var alkoholist! 🙁 Jag förstår att det var svårt för dig och din familj. Du har helt rätt i att man måste vara försiktig med den typen av självmedicinering. Själv självmedicinerade jag också förut med alkohol men slutade dricka när jag fick min Asperger-diagnos. Anledningen till att jag drack var att jag kände att jag inte hade något annat val, men sen fick jag diagnosen och mitt liv förändrades till det bättre. Och därför behövde jag ingen självmedicinering mer. Att sluta dricka är det bästa beslutet jag någonsin tagit!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *