När det uppstår felaktiga misstankar om relationsvåld

Regeringen konstaterar i sitt slutbetänkande Våld i nära relationer – en folkhälsofråga (SOU 2014:49) att det finns särskilt sårbara grupper i fråga om våld i nära relationer. Dessa inkluderar kvinnor med funktionsvariationer, kvinnor med missbruksproblem, äldre kvinnor, HBTQ-personer och utländska kvinnor. Regeringen menar att partnern, dvs förövaren, ibland kan vara den funktionsvarierades god man vilket gör situationen särskilt problematisk. Våldet kan avse fysiskt och/eller psykiskt våld.

Vissa situationer kan missförstås

Själv tycker jag att det är mycket bra att våld i nära relationer och de särskilt sårbara grupperna uppmärksammas, men samtidigt har jag upplevt att utomstående ibland kan ha misstänkt att jag blivit nedtryckt av mina partners när sanningen har varit att dessa bara hjälpt mig i situationer där jag på grund av min autism behövt hjälp. Jag kan tänka mig att det är mycket knepigt för yrkesverksamma och utomstående att veta vem som är våldsutsatt och vem som inte är det.

Araber misstänkliggörs

De kraftigaste reaktionerna fick jag när jag var tillsammans med min algeriske exman. Han var en mycket troende och praktiserande muslim som aldrig missade sina dagliga böner. Det kändes som att jag fick bevisa gång på gång att han var jättesnäll, dock var det inte jätteenkelt då vissa hade bestämt sig i förväg att alla araber var kvinnoförtryckare. Ibland ville jag att han skulle föra min talan och fatta beslut åt mig. Sådana situationer kunde t.ex. inträffa i butiker när jag behövde köpa någon produkt men inte visste vad som var rätt modell, färg och storlek.

Valde att spendera semestern på hotellrummet

Vid ett tillfälle var jag i Paris på semester med min exman och hans kompis. Jag valde att spendera hela semestern på hotellrummet för jag älskar hotellrum samtidigt samtidigt som jag med ytterst få undantag inte är speciellt intresserad av att se sevärdheter. Jag låg i sängen och läste hela dagarna på hotellrummet från morgon till kväll. Den autist jag är njuter jag totalt av sådana här ensamaktiviteter.

Receptionisten trodde inte på sanningen

Min exman köpte hämtmat till mig några gånger om dagen som han levererade till hotellrummet. Detta för att jag ville slippa lämna hotellrummet för att äta. Jag var tacksam för att han var så här omtänksam! Dock tyckte hotellreceptionisten att det var konstigt att jag som skandinavisk kvinna var i Paris med två arabmän när de roade sig i stan på dagarna och lämnade mig ensam på hotellrummet. Hon uttryckte flera gånger för min man att hon var orolig för mig vilket min man tyckte var obehagligt. Hon ville nämligen inte tro på sanningen, dvs att jag ville stanna på hotellrummet!

Försäljaren insisterade på att prata med mig

Vid ett tillfälle förra året behövde jag köpa en cykelhjälm, och min pojkvän hjälpte mig med inköpet. Jag har ofta mycket svårt att bedöma vilken storlek och modell som känns bra och vilken färg jag borde välja. Därför bad jag min kille föra min talan till försäljaren. Tyvärr insisterade försäljaren på att prata med mig istället. Han ville bland annat veta om jag tyckte att storleken jag höll på att prova på kändes bra, en fråga jag omöjligen kunde svara på då jag brukar tycka att alla storlekar känns bra! Därför ville jag att min kille skulle svara när försäljaren frågade vilken storlek som kändes bra men den envise försäljaren insisterade på att ställa alla frågor direkt till mig istället.

Upplevde situationerna som obehagliga

Självklart förstår jag att både försäljaren och hotellreceptionisten menade väl och att de omöjligen kunde veta att jag har autism. Samtidigt blir sådana här typer av situationer mycket obehagliga för mig. Jag vill inte alltid prata med försäljare och jag vill att någon annan för min talan när jag ska prova på kläder eller hjälmar vilket jag vill att försäljarna respekterar. Det känns dessutom som att omgivningen reagerar ännu kraftigare när det är en man som för min talan! Om det däremot är min kvinnliga boendestödjare som gör det blir det inte alls lika kraftiga reaktioner.

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.