Saga frågar
Min brorsdotter har Aspergers och hon äter så dåligt just nu att hon inte klarar av sin älskade badminton. Vad kan jag göra för henne? Hur kan jag få henne att äta mer så hon får i sig det hon verkligen behöver? Hon älskar kyckling, så något smakneutralt?
Paula svarar
Frågan är vad det är som gjort att din brorsdotter börjat äta dåligt. Är det hennes dåliga ätande som gjort att hon inte längre orkar spela badminton, eller kan hennes avsaknad av ork och dåliga aptit bero på en bakomliggande odiagnostiserad fysisk sjukdom? Eller mår hon psykiskt dåligt vilket i sin tur gjort att hon både har svårt att äta och spela badminton? Har hon utsatts för något obehagligt i samband med badmintonspelandet? Har hon ätstörningar? För att utesluta att det är något allvarligt som ligger bakom är det viktigt att ni tar reda på vad det är som gör att hon har svårt att äta. Jag rekommenderar att ni kontaktar vården!
Stress kan ställa till det för oss
Om det visar sig att hennes dåliga ätande har ett samband med hennes autism finns det strategier ni kan använda för att hjälpa henne. Vissa autister har svårt att äta när de har mycket stress eller mycket att tänka på i sitt liv. Vi autister har ofta svårt att fokusera på flera saker åt gången, och är vi uppslukade av ett specialintresse eller helt utmattade av skolan eller jobbet finns det inte alltid energi kvar för att äta.
Minska hennes stress
Om hennes dåliga ätande beror på stressrelaterade faktorer kan ni underlätta för henne genom att försöka minska hennes stress. Kräv ingenting av henne som absolut inte är nödvändigt! Orkar hon inte skala potatis eller skära sin mat, gör det åt henne! Orkar hon inte äta vid matbordet, tillåt henne att äta ensam i sitt sovrum (det sistnämnda kan dock bli fel om hon har en ätstörning och vill dölja för er att hon knappt äter något).
Sensoriska svårigheter är ett probem
En annan vanlig orsak till att någon med autism har svårt att äta är sensoriska avvikelser. Vi med autism kan nämligen vara känsliga för olika smaker och konsistenser. Observera att vår perception kan förändras från dag till dag, och har vi mycket stress klarar vi inte alltid av att hantera sensoriska upplevelser som vi tidigare stått ut med. Om hon tidigare klarat av att äta viss typ av mat betyder det alltså inte automatiskt att hon klarar av att göra det idag.
Fråga vad hon gillar
Då olika autister har svårt för olika sensoriska upplevelser finns det inga speciella maträtter jag kan rekommendera för henne. Ta reda på vad mer hon gillar än kyckling! Gör en lista på olika maträtter och ingredienser, och be henne skatta dem. Om hon gillar kyckling, vilken typ av kyckling föredrar hon? Kycklingbröstfilé, kycklingvingar eller något annat? Vill hon att kycklingen ska vara kryddad på något särskilt sätt, eller ska den vara helt utan kryddor? Vad vill hon helst kombinera kycklingen med? Ris, potatis, grönsaker eller något annat? Föredrar hon enkel mat? Vissa autister, däribland jag själv, har svårt för t.ex. grytor för det är alldeles för blandat för mig. Ta reda på om det är så för henne! Kanske föredrar hon att plocka maten själv?
Inte nödvändigt att äta allt
Äter hon väldigt ensidigt kan det vara bra att kontakta en dietist. I bästa fall går det att skapa ett kostschema för henne som helt täcker hennes näringsbehov. Är det sistnämnda absolut inte möjligt kan det vara aktuellt med tillskott och/eller näringsdrycker. Observera att det ibland kan vara nödvändigt att vara kreativ när man skapar ett kostschema för en autist! Man behöver inte heller äta alla möjliga maträtter för att få sitt näringsbehov täckt. Själv äter jag inga tillagade grönsaker, ingen ost i någon form (inte ens i pizza eller lasagne), inga grytor och inga oliver men det är ingen fara för jag kan alltid täcka mitt näringsbehov med råa grönsaker, frukt, olivolja, smör, kött, kyckling och fisk och annat jag klarar av att äta!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
Hur döljer man autistiska drag? Är det att tvinga sig att göra saker man inte vill för att det förväntas…
Jag håller med dig om att det är tröttsamt! Att du fick diagnosen sent indikerar att du är duktig på…
En av mina arbetskamrater ifrågasatte om jag verkligen har autism. Hon undrade om jag inte bara inbillade mig. Hon jämförde…
Intressant! Då kan du ha haft problem redan före 5 års ålder. Samtidigt är det svårt att säga om neurotypiska…
Ja precis, det borde märkts av tidigare i så fall… märkligt är det. Eller så kommer jag bara inte ihåg…
Känner verkligen igen det du räknar upp i första stycket. Gjorde allt det när diagnosen fortfarande var ny och sedan…