Kan det finnas brister i min autismutredning?

Elly frågar

Jag är 26 och fick min diagnos rätt tidigt för att vara flicka med autism (jag var 15 år). Jag är först och främst så otroligt glad att det finns någon som kan sprida information om just detta.

Har du någon koll på hur utredningar ”får” gå till? Jag fick nämligen min diagnos när jag var 15, jag har efter det ändå hamnat mellan varenda stol som finns. Ingen inom BUP lyssnade, skolan lyssnade inte heller och jag utvecklade en ätstörning och självskadebeteende, samt att jag föll in i ett missbruk och jag gick in i väggen 2018 då jag arbetade, samt att jag tänkte att jag även skulle klara av att träna och plugga samtidigt. Jag har länge stört mig på min utredning som gjordes 2010/2011.

Jag fick för några veckor sedan ut utredningen av min psykolog och har upptäckt att hela utredningen endast utgår från mina föräldrars uttalanden. De har utlåtande från min lärare men de bortser helt från honom och baserar utredningen alltså endast på mina föräldrars ord. Jag är uppväxt i en familj där den ena föräldern varit oberäknelig, där den gått från 0-100, och den andra tystlåten och låtit saker ske. Jag har alltid haft en tendens att känna av energier från människor, jag vet inte om det beror på min uppväxt eller om det är vanligt hos autistiska flickor?

I denna utredning används en skala som inte längre anses pålitlig idag, enligt vad min psykolog sa. Och det finns absolut inga uttalanden från mig. De har målat ut mitt specialintresse till att vara något litet som vampyrer (jag följde strömmen något extremt en period då alla i min skola läste twilight), idag gillar jag mer att läsa på om allt inom fantasy, finns inte så mycket nytt nu för tiden så det intresset har stannat av lite och jag har alltid haft lätt för mig att skriva vilket är numera det som jag ägnar mig åt.

Jag bor på ett SoL boende då jag ALLTID fått avslag från LSS. De antyder att jag klarar mig då jag klarar av sociala kontakter. Jag har vänner, men inte många och majoriteten försvinner alltid en efter en så jag förväntar mig inte att de tänker stanna kvar de heller. Min ena förälder sa alltid att jag är för intensiv. Min utredning beskriver mig som någon jag inte ser mig själv som. Jag beskrivs som kall och känslolös, vilket även min lärare inte håller med om. Jag anser att jag är socialt awkward och vet aldrig riktigt hur jag ska uppföra mig men jag brukar kunna se i folks ansikten ifall jag gör fel eller inte så upptäcker jag ett fel så ber jag om ursäkt snabbt, utan att veta vad som exakt var fel alla gånger. Jag är väldigt känslomässig och känslostyrd. Att be mig att vara rationell i de stunderna är för mig omöjligt.

Jag frågar angående utredningen för att trots att den gjordes när jag fortfarande gick i skolan så missades jag i flera år. Jag var för normalbegåvad, jag kan laga mat, vilket också är ett intresse för mig. Jag lever med ångest nästan dagligen och jag sökte lss senast för 2 år sedan. Samma sak där, jag är normalbegåvad, jag har sociala kontakter. Men om jag nu bor på ett boende för att jag inte klarar mig helt själv, hur kan lss då ge motivation till att jag inte är berättigad det? Jag sökte under flera år hjälp för min autism men även aspergercenter nekade mig stöd.

Jag lever med svår ångest och jag kör slut på mig själv i jämna mellanrum. Samtidigt som diagnosen asperger sattes på mig så sade dem att jag inte uppfyllde kraven på adhd men idag är jag även diagnostiserad med adhd och har medicin för det. Nu blev detta väldigt rörigt, jag ber om ursäkt för det men min hjärna går just nu i 180. Jag hoppas att jag gjorde mig någorlunda förstådd. 😅

Paula svarar

Om jag förstår dig rätt vill du ha svar på tre frågor: Kan det finnas brister i din utredning med tanke på hur den gjordes? Hur kommer det sig att du blir nekad LSS-boende även om du behöver visst stöd? Är det vanligt att autistiska kvinnor känner av energier? Du får gärna rätta mig om jag har fel, men om jag försöker tolka dig mellan raderna så låter det som att du inte riktigt vet vem du är och söker svar på om dina svårigheter beror på autism eller något annat, t ex någon annan diagnos eller en dysfunktionell uppväxt. Har jag rätt?

Saknar rätt kompetens

Tyvärr kan jag inte bedöma kvaliteten på din autismutredning. Jag får ofta frågor från autister som undrar om jag ser brister i deras npf-utredningar, men jag kan tyvärr inte svara på sådana frågor då jag varken har läkar- eller psykologkompetens. Det jag kan konstatera är att det enligt autismforskare finns vissa oseriösa kliniker som utför npf-utredningar och att det p g a detta sker viss över- och underdiagnostisering av autism, men jag citerar endast autismforskare och kan inte göra egna uttalanden om ämnet eftersom jag saknar utbildning och kompetens på området.

Du bestämmer

Även om jag inte kan svara på den första frågan tycker jag att du skulle kunna fundera på om du vill ha en second opinion. I så fall kan du prata med din läkare och förklara att du vill göra en ny autismutredning. Samtidigt kan du fundera över om du verkligen vill ha en second opinion och i så fall varför. Med en autismdiagnos kan du nämligen ansöka om stöd via LSS och du kan även möjligtvis ha det lättare att vid behov få sjukersättning och vissa andra bidrag/insatser även om du fick avslag på just LSS-boende. Eftersom du uppenbarligen har svårigheter skulle jag, om jag vore du, låta autismdiagnosen vara kvar och inte be om en second opinion, men det är du som bestämmer!

Inget bevis på att du inte har autism

Viktigt att känna till är att autism ofta yttrar sig annorlunda hos kvinnor än män. Att du har svårt att bedöma hur du ska uppföra dig kan absolut vara ett tecken på autism! Specialintressen kan också skifta genom åren. Vad gäller dina föräldrar så har de kanske själva oupptäckta npf-diagnoser, och både autism och adhd kan ofta härledas till genetiska anlag. Sedan är det inte säkert att autisten uppfattar sig själv på samma sätt som hens omgivning gör. Att din lärare möjligtvis skulle haft en annan uppfattning om dig än dina föräldrar utesluter inte autism då det är vanligt att autistiska flickor beter sig på ett annat sätt i skolan än hemma. Ingenting av det du beskriver bevisar att du inte har autism!

Finns inga studier

Vad gäller förmågan att känna av energier så finns det inga studier där det undersökts om den statistiskt sett är särskilt vanlig hos autistiska kvinnor eller inte, och fenomenet skulle troligen också kunna vara svårt att studera. Många av oss autistiska kvinnor, däribland jag själv, upplever oss vara duktigare än de flesta på att känna av energier, men jag är av naturen skeptisk och skiljer alltid på vetenskaplig kunskap från subjektiva upplevelser. Enligt min subjektiva upplevelse är vi autistiska kvinnor duktiga på det, men tänk om jag bara upplever att det är så? Att det finns människor som håller med om att jag är duktig på att känna av energier bevisar inte heller något! Andra kanske säger bara så för att göra mig nöjd eller så är jag selektivt uppmärksam på just dessa människors åsikter.

Vanligt med selektiv uppmärksamhet

Vi människor har nämligen en tendens att vara selektivt uppmärksamma på information vi tror på och ignorera information som bekräftar motsatsen, ett fenomen som heter Confirmation Bias. De allra flesta människor upplever sig vara fria från bias, men psykologiska forskare har bekräftat att denna upplevelse inte stämmer överens med verkligheten! Vi kvinnliga autister kan t ex uppleva: ”Jag vet att just min känsla av att vara duktig på att känna av energier stämmer överens med verkligheten och är definitivt inte inbillning” men det bevisar alltså vetenskapligt ingenting! Observera att jag inte påstår att autistiska kvinnor inte är duktigare än andra människor på att känna av energier utan det jag påstår är att det saknas studier på området.

Ansök igen

Vad gäller kommunens beslut att neka dig LSS-boende kan det precis som du skriver vara så att kommunen anser dig ha för få svårigheter för att vara berättigad till det. I domen med mål nr 4689-14 slog kammarrätten i Stockholm fast att en autistisk man inte hade rätt till LSS-boende utan det ansågs räcka med insatser enligt SoL vilket visar på att vi autister inte alltid har rätt till LSS även om vi ansöker om det. Med detta sagt kan du absolut ansöka om LSS-boende igen och överklaga kommunens beslut ifall du skulle få avslag. Vad gäller Aspergercenter vet jag inte vad du sökte för stöd hos dem, men det de brukar erbjuda är träffar för personer med autismdiagnos där det diskuteras olika teman, och dessa aktiviteter borde du kunna delta i. Ansök igen tycker jag!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.