Kan autism och adhd ge problem med yrsel?

Solrosen frågar

Jag är 49 år och har adhd och misstänker att jag även har autism. Inväntar utredning. Jag har levt med yrsel hela mitt liv. Viss perioder lite mindre och vissa perioder så illa att jag varit sängliggande längre perioder. Även som barn var jag känslig för bil, båt,karusell etc. Jag har blivit noggrant utredd på sjukhus utan att finna någon fysisk orsak. Kan min yrselproblematik bero på adhd eller autism? Och finns det då något som funkar mot det?

Paula svarar

Det är svårt att säga om din yrsel beror på adhd och autism. Generellt sett är inte balanssvårigheter helt ovanliga hos oss med npf, och dålig balans kan i sin tur ge yrsel även om det låter ganska extremt att du behövt vara sängliggande längre perioder. Detta talar för att din problematik skulle kunna bero på något annat än autism och adhd, men det är bara vad jag tror! Ärligt talat har jag ingen aning.

Npf kan ge balansproblem

Men som sagt förekommer balansproblematik hos npf:are: Christopher Gillberg skriver i sin bok Barn, ungdomar och vuxna med Asperger syndrom att vissa autister har så dålig balans att de lider av höjdskräck och måste hålla i ett räcke när de går i trappor. Och vissa barn med adhd har så stora balansproblem att de upplever svindel när de sitter på stolar utan armstöd, skriver han i boken Ett barn i varje klass. Tony Attwood skriver i sin bok Den kompletta guiden till Aspergers syndrom att vissa med autism kan bli illamående av att enbart titta på en karusell! Därmed är det kanske inte helt omöjligt att adhd och autism har orsakat din yrselproblematik, men jag har ingen aning om autism och adhd kan ge så kraftiga problem som du beskriver.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Hoppas läkarna övervägt detta

Du skriver att du har blivit utredd på ett sjukhus, men däremot nämner du inte vilka specialister du har träffat. Jag antar att kristallsjukan är uteslutet i ditt fall? Jag har iofs aldrig träffat någon vars kristallsjuka redan debuterat i barndomen (om jag förstår dig rätt har du haft stora problem med yrseln hela livet) så det är möjligt att du inte har kristallsjuka. Jag vet inte om du äter mediciner som har yrsel som biverkning, men jag hoppas att läkarna har övervägt detta alternativ. Hur är det med öronsjukdomar, är de uteslutna?

Har en medfödd öronsjukdom

Jag har själv en medfödd och ärftlig öronsjukdom som successivt försämras med åren: ju äldre jag blir desto mer kommer min hörsel att försämras (jag bär diskreta hörapparater som sitter inne i öronen!). Sjukdomen ger även yrsel- och balansproblem med successiv symtomförsämring. När jag var liten älskade jag att gunga och åka karuseller, men sjukdomen har gjort att jag sedan 15-årsåldern inte kunnat göra det längre. Med åren har jag också drabbats av åksjuka som är ett stort problem när jag åker snabbtåg.

Hörapparat kan hjälpa

Jag vet inte hur det är med din hörsel, men om du upplever svårigheter att uppfatta vad andra människor säger rekommenderar jag att du testar din hörsel och ber om en remiss till en öronspecialist som kan utreda om du har en öronsjukdom. En hörapparat kan i vissa fall hjälpa mot yrsel, men jag vet av egen erfarenhet att det inte tar bort problemet helt.

Har tränat sensomotorik

Det finns även ovetenskapliga tips. Egentligen vet jag att jag inte borde tipsa mina bloggläsare om pseudovetenskapliga behandlingar, men det finns teorier om att många med npf har kvar spädbarnsreflexer som borde ha försvunnit efter spädbarnsåldern (fick för första gången höra det från en autismforskare). Jag tränade förut sensomotorik som går ut på att man tränar bort de kvarstående spädbarnsreflexerna, och att träna bort nackreflexerna hjälpte faktiskt lite mot åksjukan! Numera kan jag åka bakåt vilket jag inte kunde göra innan jag började med träningen. Det är alltså troligen inte bara min öronsjukdom som har orsakat åksjukan utan även annat kan ha spelat in.

Är dyrt och tidskrävande

Är man intresserad av sensomotorik bokar man tid hos en sensomotorisk tränare som testar vilka eventuella spädbarnsreflexer man har kvar (vill inte skriva vilka tränare jag har träffat då jag inte bör göra reklam på bloggen). Sedan skapar tränaren ett individuellt anpassat träningsprogram och ger klienten nya övningar varje månad. Själv gillade jag sensormotorisk träning och blev hjälpt av det, men samtidigt tycker jag att man ska vara försiktig när det gäller pseudovetenskapliga metoder! Tyvärr är det dyrt att träna sensomotorik (och också tidskrävande för man gör övningarna varje dag!) vilket var anledningen till att jag slutade efter cirka ett år. Men jag tyckte ändå att det var värt det!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.