Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Kan autism ge svårigheter med att köra bil?

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Julia frågar

Jag funderar lite kring körkort och att köra bil när man har autism. Vet att vissa klarar det jättebra. Jag lyckades ta körkort men sedan körde jag inte på länge. Nu kan jag inte köra på ställen jag inte känner till eller tex köra en annan bil än den jag är van vid. Känns inte som att det blir lättare ju mer jag kör. Jag hittar inte heller, knappt i mitt eget närområde. Jag har känt mig väldigt ledsen för detta men sedan tänkte jag att det kanske kan hänga ihop med mina autistiska svårigheter, som svårt med automatisering etc. Vad tänker du kring detta?

Paula svarar

De flesta förknippar autism med svårigheter med social interaktion samt med begränsningar i intressen och beteenden, och det är också dessa särdrag som nämns i diagnoskriterierna för autism. Det som däremot är mindre känt är att även kognitiva svårigheter kan ingå i autism. Och de kognitiva svårigheterna kan i sin tur göra det svårt för en autist att exempelvis planera och organisera sin vardag, passa tider, känna igen ansikten, hitta i sin omgivning och att just köra bil. Överläkaren och autismforskaren Lena Nylander beskriver de kognitiva svårigheterna i sin bok.

Vissa har ännu svårare för bilkörning

Med andra ord är svaret på din fråga ja, svårigheter i att klara av att ta körkort och köra bil kan ha med autism att göra. Vi autister är olika och många är utmärkta bilkörare, men sedan finns det också många som har de svårigheter som du beskriver. Jag kan trösta dig med att du åtminstone har klarat av att ta körkort, men många autister som jag träffat har inte ens klarat av uppkörningen. Det finns alltså många autister som har ännu svårare för att köra bil än vad du har! Å andra sidan tycker ju även många neurotypiker att det känns svårt att köra bil efter en lång paus. Nu vet jag inte hur lång paus du haft och om du hade dessa svårigheter med bilkörning tidigare eller om de uppkommit först nu. Det kan nämligen också vara så att du är ovan, men samtidigt får jag intrycket att det inte blir bättre för dig med tiden vilket är en indikation på att problemet kan ha med din autism att göra.

Blir sällan lättare med tiden

Anledningarna till att autism kan göra det svårt att köra bil är många. För det första har många av oss autister precis som du nämner en bristande automatiseringsförmåga (källa: exempelvis Gillbergs bok!) vilket innebär att vi har svårt att automatisera handlingar och rörelser. För en person som har svårt att automatisera blir aktiviteter, handlingar och sysslor sällan lättare med tiden eftersom processen aldrig sparas i automatiserade minnen. Personen måste istället lägga medveten energi på det hen gör, och bilkörning och dammsugning blir då lika svårt för personen som när hen utförde dessa aktiviteter för allra första gången i sitt liv. En person som inte har svårt att automatisera tycker däremot ofta att det tar mycket energi att köra bil när hen nyligen fått ett körkort men att det blir lättare och lättare med tiden eftersom processen snart blir automatiserad.

Svag central koherens vanligt vid autism

Vid autism är det även vanligt med svag central koherens, det vill säga en tendens att vara detaljfokuserad men samtidigt ha stora svårigheter med helhetsuppfattningen. Svag central koherens kan vara en styrka i vissa situationer men ge stora svårigheter i andra. Socialstyrelsen nämner i sin publikation Barn som tänker annorlunda att svag central koherens bland annat kan ge nedsatt generaliseringsförmåga, det vill säga svårigheter i att föra över information, kunskaper och erfarenheter från en situation till en annan. Som ett exempel kan nämnas att vissa autister kan laga mat och diska hemma men ha stora svårigheter i att utföra dessa aktiviteter i andras kök. Att du har svårt att köra en annan bil än den du är van vid kan också vara ett exempel på svag central koherens!

Vanligt med dåligt lokalsinne vid autism

Vad gäller lokalsinnet, det vill säga svårigheter i att hitta, så är det en relativt vanlig svårighet vid autism. Liane Holliday Willey fick en autismdiagnos som vuxen, och hon beskriver i sin bok att hon ofta missade föreläsningar på universitetet eftersom hon aldrig hittade till rätt sal! Bristerna i lokalsinnet beror troligen på hjärnavvikelser: hjärnbarken består av två hemisfärer som är bundna med varandra, och den högra hjärnhalvan aktiveras bland annat vid uppgifter som kräver rumslig förståelse. Det är känt att den högra hjärnhalvan ofta har en nedsatt funktion hos autister vilket alltså skulle kunna förklara svårigheterna med lokalsinnet. Ett bristande lokalsinne kan givetvis även bero på automatiseringssvårigheter (=vägen fästs inte i minnet automatiskt eftersom autisten måste fokusera på bilkörningen) och svag central koherens (=autisten kanske hittar från hemmet till butiken men misslyckas med att hitta tillbaka hem då hen har svårt att tänka ”tvärtom”)!

Vissa knep kan hjälpa

Du kan, om du vill, testa att använda GPS/Google Maps och se om det hjälper dig att hitta (mig hjälper det inte särskilt mycket då jag har svårt med visuell perception). Du kan också försöka memorisera vägen ”manuellt”, exempelvis så här: ”Först ska jag vända till vänster och sedan köra rakt fram, och när jag ser ICA ska jag köra till vänster igen o s v”. Om du har en cykel kan du ta cykelturer i ditt närområde och försöka skriva ner riktmärken som skulle kunna hjälpa dig att navigera när du kör bil nästa gång. Du kan också fundera på om du ska ha det knäpptyst i bilen när du kör eller om det är okej att lyssna på musik samtidigt. Vissa autister blir nämligen distraherade av bakgrundsljud och tycker därför lättare att det är lättare att koncentrera sig när det är knäpptyst.

Försök se det positivt

Om inget annat hjälper trots att du har testat flera gånger tycker jag att du ska fundera på om det är värt för dig att fortsätta köra bil eller om du vill lägga bilkörningen på hyllan och fokusera på andra saker i ditt liv. Om du skulle komma fram till att bilkörning inte är något för dig kan du först ge dig själv lite tid att sörja och sedan försöka se det positivt: det är mer miljövänligt att gå/cykla/åka kollektivtrafik än att köra bil och du får förmodligen också mer motion då. Dessutom är en bil relativt dyr i drift. Men jag förstår samtidigt att du gärna vill köra bil så jag föreslår att du ska ge det en chans till innan du ger upp!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

  1. ”Jag kommer ofta på först efteråt vad jag borde ha sagt/gjort, och då är det redan försent.” Exakt samma för…

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

25 svar på ”Kan autism ge svårigheter med att köra bil?”

Det är många skäl till att jag inte har körkort t ex
frånvaro av simultankapacitet samt
frånvaro av arbete/arbetsförmåga för lönearbete
och därmed frånvaro av tillräcklig ekonomi till att ha bil eller hyra en regelbundet.

När jag väl behöver bil är det billigast att betala för tjänsten t ex om jag vill få en möbel hemkörd eller lämna avfall på återvinningsstationen (därifrån kan man åka buss). Det sker väldigt sällan. Först brukar jag oftast höra med bekanta.

Jag tycker det känns bra att klara mig utan det samt att jag bor där jag bor med nära till mycket. Kan gå eller cykla.

Jag klarar mig också utan och har ofta betalat för hemkörningen av möbler! När jag ska någonstans och det inte ligger is och snö på marken cyklar jag oftast så länge avståndet är mindre än 10 km. Annars åker jag kommunalt! Hade jag däremot bott i landsbygden hade jag kanske drömt om ett körkort, men här i Stockholm har jag aldrig tänkt att jag skulle behöva det. Jag tycker faktiskt att det är fullt tillräckligt att behöva hålla koll på trafiken när jag cyklar så det är nog bra att jag inte har ett körkort 🙂

Svara

Det stämmer att jag ofta föreläser på andra orter. Ibland är tågen försenade, men å andra sidan går det oftast ändå mycket snabbare att åka tåg än vad det skulle ta att köra bil till föreläsningsorterna! Trots förseningarna alltså. Jag anländer aldrig i sista minuten utan övernattar på föreläsningsorterna och har aldrig varit försenad till föreläsningarna.

När jag föreläser på ställen dit det går dåligt med kollektivtrafik så får jag antingen en skjuts av kunderna eller så åker jag taxi! När jag tar en taxi betalar arbetsgivaren.

Svara

Det är vad jag själv ångrar och önskar mest av allt i detta läge, just att jag hade haft bil och körkort. Skulle ge mig hela livet tillbaka igen då det mesta handlar just om transportproblemet, att jag inte kommer någonstans då jag inte kan åka något kollektivmedel längre p.g.a. covid, som har förstört livet helt.

Vad synd! Om du inte har råd med ett körkort skulle du kunna kolla om du skulle kunna ansöka om pengar från en fond för att ta körlektioner. Det är tråkigt att du känner sig inlåst i ditt hem p.g.a covid 🙁

Svara

Min syn har blivit sämre så jag får inte köra bil. Så jag har två handikapp: Asperger och synen. Men det har kommit några nya linser som jag ska prova i höst, de ska ligga still mera så att skärpan inte blir dålig. För jag har haft astigmatism ett tag nu, ovanpå min keratokonus.

Efter 40 år med körkort är jag fortfarande lika obekväm med bilkörning men måste pga nuvarande arbete!(arborist sthlm) Saknar lokalsinne och blir ytterligt distraherad av allt som rör sig i trafiken. Så jag kör på natten, mycket lättare, kan köra sakta, läsa vägskyltar, titta på kartan(har inte kunnat ladda ner nån gps) Kör trailer, stegar avspärrningskoner osv mellan 01-03 och gömmer/låser fast på lämpligt ställe, sedan tillbaka med bilen. Åker kommunalt till stället på morgonen, ibland väntar jag i bilen om det passar med pakering(kan vara dyrt) . Jobbar hela dagen (måste vara ljust, och det LÅTER) är bilen på plats väntar jag där till trafiken är borta, annars kommunalt fram och tillbaka! Tidsödande och omständigt men enda sättet! Skräpet(trädet) gör jag om till ved!

Det låter som att det tar väldigt mycket energi av dig att köra bil. Det låter logiskt att du har lättare att köra på natten! Precis som du har jag dåligt lokalsinne. Jag skulle också köra vilse om jag hade haft körkort!

Svara

Jag inget körkort och har aldrig haft de.
Har dels tunnelseende, dels otroligt stresskänslighet.många har försökt peppa mig att ta körkort . Men de handlar inte om självförtroende som vissa säger, blir mycket ledsen när de säger så. Kan inte längre cykla ens pga balansen är sämre. Är nu i övre medelåldern

Vad tråkigt att höra att du blir missförstådd! Jag förstår att det inte handlar om självförtroende. Har man en funktionsnedsättning kan man ha svårigheter som kan göra det svårt att köra bil.

Svara

Hej Mona
Låter som du har självinsikt och förstår vad dina nedsättningar gör för dig. Sunt att hoppa bilkörning och cykling, Kanske kan du istället göra saker du gillar och klarar? Eller så gör du redan det:) Kram

Ja de gör jag. Reser jag flyger jag och tar tåget om de är i Sverige. Åker taxi till flygplatsen för känner de är jobbigt att åka buss, promenerar ofta. Många säger jämt som ett mantra, ta bussen, men eftersom jag har övervikt och diabetes så är de viktigt att röra på sig. De är likaså när förståsigpåare säger jag ej är överviktig, fast jag väger tresiffrigt. För mig är de jobbigt att folk ljuger, förutom mitt 12- åriga barnbarn som har autism. Men de är just denna ärlighet vi har.

Här är vi nog väldigt olika.

Det tog i och för sig lång tid för mig att få mitt körkort, men när jag väl hade fått det och körde regelbundet blev jag en bra bilförare. Till stor del handlar det om att jag upplever att jag sitter i en egen bubbla inne i bilen, och bara har att titta ut på omgivningen. Jag känner ett lugn. Då klarar jag att fokusera på vad jag gör *och* hantera varierande trafiksituationer.

Däremot har jag dåligt lokalsinne i städer. Om en gata jag har planerat att köra visar sig vara avstängd blir det väldigt knepigt att hitta alternativ väg dit jag ska. Jag får nog försöka lära mig att använda GPS.

Jag har för övrigt inte bil längre, utan går eller cyklar (eller tar i nödfall buss) för det mesta. Men jag känner mig fortfarande hemma i bilen de gånger jag hyr från bilpool för att t.ex åka och handla något som är för stort att ta på cykel/buss, och som inte kan levereras hem. Den där ”hemmakänslan” är jag glad för, att den fortsätter finnas.

Jag hade nog aldrig kunnat bli en bra bilkörare! Jag har väldigt svårt att fokusera på flera saker samtidigt, och jag måste även hålla fokus när jag cyklar 🙂

Jag har svårt att använda GPS och har samtidigt dåligt lokalsinne. Ingen bra kombination! 🙂 Jag får alltid se till att jag har god tid på mig när jag ska någonstans för det brukar ta tid innan jag hittar.

Svara

Själv är jag mycket ledsen att jag inte klarar av att köra bil. Jag lyckades ta körkort, men jag hatade det och mådde riktigt dåligt av hela processen. Jag blev mer eller mindre tvingad av min omgivning, att det var så viktigt att ha. Men inte blev jag mer självständig efteråt, för jag klarar inte av det, det tar alldeles för mycket energi och jag måste planera varje bilkörning nog hela dagen innan det är dags att köra. Jag hade älskat att kunna köra iväg på egna utflykter närsom, eller dra till en annan del av Sverige när det är någon rolig aktivitet som jag gärna hade deltagit i med mina hundar (mitt största intresse). Men realistiskt så kommer det aldrig bli så, utan där är jag i en beroendeställning till maken (eller någon kompis eller så med körkort).

Vad tråkigt att du känner dig ledsen över det! Jag förstår varför många vill köra bil. Det är såklart en frihet att kunna ta sig vart man vill dygnet runt. Jag drömmer själv inte om ett körkort för jag har liksom accepterat att jag skulle vara en usel bilförare. Tack och lov bor jag i en storstad där kollektivtrafiken funkar hyfsat!

Svara

Svärmor hade roligt förra året när jag skulle köra till ett ställe och det tog 40 minuter. Ska ta 10 minuter. Körde fel för jag misstolkade GPS och trodde ibland att GPSs visade fel, och var fokuserad på fel saker (som att prata med sonen) då svärmor sa att där skulle jag svängt 🙂 Frun kör alltid annars förutom när jag kör till jobbet.

Har körkort och bil men använder sällan bilen, cyklar hellre eftersom jag gillar att motionera. Nu bor jag liksom i storstad och de har bra kollektivtrafik. Möjligen åka på bilsemester i sommar får se eller om jag tar tåget.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *