Jo, jag behöver visst boendestöd

Det är inte alltid lätt att ha boendestöd. Förra året (eller var det förrförra?) hade jag en period då jag inte tog emot boendestöd alls. När denna period var över hade jag endast ytterst lite boendestöd och jag ville alltid avsluta boendestödet minst en timme tidigare än planerat. Jag hade inte hittat någon engagerad boendestödjare, och jag upplevde det som tröttsamt att behöva motivera boendestödjarna för att jobba istället för att sitta, pilla med sina mobiltelefoner och fika. Och eftersom jag mådde dåligt av att ha boendestöd på dessa premisser ville jag inte ha boendestöd mer än nödvändigt. Så fort dammsugningen var gjord ville jag därför att boendestödjarna skulle gå hem. Jag levde hellre med oordningen hemma än tog emot boendestöd som inte fungerade.

Brevet borde räcka

Faktum är att jag är väldigt dålig på att motivera en oengagerad boendestödjare för det är jag som skulle behöva inspiration och motivation! Men när jag frågar oengagerade boendestödjare om de har läst brevet där jag förklarat vad jag behöver hjälp med så brukar de omotiverade boendestödjarna vara duktiga på att skoja bort det och säga: ”Ojoj, vilka krav” eller ”Jag har läst det men kommer inte ihåg för brevet var väldigt långt och jag orkar inte läsa igen det idag.” Jag blir frustrerad när chefer och biståndsbedömare anser att det är jag som borde motivera boendestödjarna och komma med förslag. Då jag har mycket svårt att motivera mig själv och ta tag i viktiga saker blir det dubbelt så mycket jobb för mig att utöver mig själv även behöva motivera en annan oengagerad person. Jag har varken förmågan eller orken! Om inte brevet som jag redan skrivit räcker och boendestödjaren inte visar något intresse för att diskutera dess innehåll så får det vara. Så känner jag.

Annars stjälper boendestödet

Samtidigt vet jag att det inte är bra för mig att tacka nej till mina beviljade boendestödstimmar. Detta riskerar nämligen att tolkas av biståndsbedömarna som att jag inte behöver boendestöd i den omfattning jag ansökt om. Har jag visat att jag ”överlever” utan boendestödet anses det ju vara ett bevis på att boendestödet egentligen inte behövs. Men sanningen är att jag är i stort behov av boendestöd men endast under förutsättning att boendestödjaren visar engagemang. Om så inte är fallet stjälper boendestödet mer än det hjälper. Samtidigt har jag alltid velat behålla alla mina beviljade timmar eftersom jag alltid resonerat att jag kanske i framtiden kommer att hitta en bra och engagerad boendestödjare som faktiskt kommer att hjälpa mig med det jag behöver hjälp med. Jag vill inte att mina timmar dras ner bara för att jag under vissa perioder inte har tillgång till bra boendestöd.

Inte lönsamt för boendestödjaren

Ett annat problem med omotiverade boendestödjare är att jag inte kan lita på att en oengagerad boendestödjare talar om för mig vad som behöver göras. En oengagerad boendestödjare som vantrivs med sitt jobb hoppas ju på att jag kommer att vilja avsluta boendestödet i förtid, och därför är det ”lönsamt” för hen att säga att allt ser bra ut och att det inte finns något mer som behöver göras. På det sättet får hen ju gå hem tidigare med bibehållen lön! Och på grund av min funktionsnedsättning har jag svårt att säga emot då jag inte alltid kommer på vad som behöver göras. Jag kanske inte heller förstår att ugnen är så smutsig att den utgör en säkerhetsrisk. Av denna anledning är jag alltså ytterst beroende av att boendestödjaren är engagerad och inte håller tyst om viktiga saker.

Stödet kan vara av usel kvalitet

Det ironiska är att jag på grund av min autism behöver boendestöd men att autismen samtidigt gör att jag inte klarar av oengagerad boendestödspersonal. Som autist klarar jag inte heller av att vara tillräckligt ”tuff” och ställa krav på att boendestödjaren intresserar sig för innehållet i brevet. På grund av min autism har jag endast väldigt lite energi, och det känns mycket obekvämt för mig att se en boendestödjare städa när jag samtidigt upplever att hen avskyr städning. Som autist påverkas jag nämligen väldigt mycket av andras känslor och sinnesstämningar. Du som arbetar som biståndsbedömare ska därför tänka på att om en autist tackar nej till boendestödet så måste det inte betyda att boendestödet är överflödigt. Det kan istället betyda att det boendestöd som står till buds är av usel kvalitet!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.