Sedan väldigt många år tillbaka är jag mycket intresserad av olika kulturer, eller egentligen närmare sagt snarare av vilka drag och beteenden som ses som normala respektive avvikande i olika kulturkretsar. Avviker man extremt mycket och på många olika plan från det statistiskt normala är man väldigt olik genomsnittsmänniskan. Tove Phillips hänvisar i sin bok Etnicitet och kulturmöten till Statistiska Centralbyråns beskrivning av Medelsvensson från år 2014.
Anna är Medelsvensson
Denna Medelsvensson heter Anna Maria Andersson och är 42 år. Hon har en gymnasieutbildning och ar anställd inom vård och omsorg. Hon är gift sedan 11 år tillbaka med sin 44-årige man och har två barn: 14-årige Filip och 11-åriga Julia. Familjen bor i ett hus i en tätort och barnen har var sitt rum. Familjen har en silvergrå Volvo, och de åker på en semesterresa om året. Anna och hennes man tjänar gemensamt 59 705 kronor före skatt (år 2014 alltså) och dricker 1 liter vin, 1,3 liter öl och 10 centiliter starksprit varje vecka (Phillips, s. 57).
De flesta är inte exakt som Anna
Är du denna Medelsvensson? Förmodligen inte exakt, men däremot är det inte helt omöjligt att någon eller några av dessa punkter stämmer in på dig. Det är också mycket möjligt att även om ingen av dessa punkter skulle stämma in på dig helt så kan de ändå komma ganska nära. Kanske är du inte gift men sambo eller skild när du är 42 år, kanske har du inte exakt 2 barn men däremot 1 eller 3 eller inga alls. Kanske äger du en bil som inte är Volvo och åker på en semesterresa 1 gång vartannat år. Kanske dricker du mindre alkohol än Anna Maria eller lite mer. Och kanske stämmer några av dessa punkter in på dig medan andra inte stämmer in alls.
Vissa avviker mer
Ni förstår nog vart jag vill komma. Inte sällan hävdar människor att autism och andra NPF-diagnoser inte borde ställas eftersom ingen är normal, och de försöker hävda sin ståndpunkt genom att hänvisa till denna Medelsvensson. Men sanningen är att det finns något som heter en normalfördelningskurva. De allra flesta svenskar är inte exakt som Anna Maria Andersson, men däremot kan man med hjälp av statistik räkna ut hur pass mycket det är normalt att avvika från henne, rent statistiskt sett alltså. Och vissa avviker betydligt mer än andra!
Är inte normal statistiskt sett
Jag gick till skolan med en ångestklump i magen varje dag från förskolan till gymnasiet. Jag fungerade aldrig på arbetsplatser och levde på aktivitetsersättning i flera år tills jag fick en ytterst anpassad arbetsplats. Jag kan inte ta hand om mitt hem utan boendestödjarens hjälp, och det är omöjligt för mig att skaffa barn eftersom jag aldrig skulle klara av att ta hand om dem, varken energimässigt eller rent praktiskt (eftersom jag har praktiska svårigheter i att pumpa min cykel, skulle jag också ha mycket svårt för att lära mig hur man tar hand om en bäbis). Och nej, det är inte normalt rent statistiskt sett! Därför har jag fått diagnosen autism.
Autism handlar inte om det
De flesta människor kan säkert ha svårt för något men de allra flesta har inte en funktionsnedsättning. När ens svårigheter avviker från normalfördelningskurvan så pass mycket att de orsakar betydande svårigheter inom flera livsområden (t.ex. hemmet, relationer, arbete), ja då kan en diagnostisk utredning komma på tal. Personligen har jag svårt att förstå diagnosmotståndarnas kommentarer i stil med: ”ingen har rätt att bedöma vad som är normalt.” Det är ju inte alls det autism handlar om. Det ligger inga moraliska värderingar i att jag har betydligt fler svårigheter än Anna Maria Andersson utan det är ren och skär fakta!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Tack för delandet av erfarenheter. Känner så väl igen mig i hur det kan bli i olika sammanhang. Erfarenheterna påminner…
Och om jag ska vara provokativ tror jag att föreställningar som en har, och har internaliserats också förändrar vem man…
Jag tycker det är bra skrivet paula, och jag håller med om det mesta, och att sannolikt är diagnosen nödvändig…
Vilka mardrömsgrannar! Tur att du slipper dem nu. Märkligt att stadsdelsförvaltningen i Stockholm inte godkänner intygen. Har du autism har…
Om du orkar promenera två mil om dagen kommer du säkert klara dig bra utan cykel. Jag är imponerad för…
Vad roligt att du hittat gratis aktiviteter i Stockholm!
För övrigt så var det samma grannar som festade över mig, ja. Det bjöds in folk som kom och gick,…
Ja… Dock cyklar jag inte, utan går. Jag brukade gå en mil ut till köpcentrat utanför Helsingborg och tillbaka igen…
Tack! Just nu och de närmaste månaderna är endast gratisaktiviteter (det exkluderar även all kollektivtrafikåkning) aktuella, men det finns ju…
Enligt min erfarenhet är det så om man behöver stöd med något annat än typ påminnelser om deadlines från en…
Ett svar på ”Jo, jag avviker visst onormalt mycket från Anna Andersson”
Det är ju svårt med, hur att möta en obekant person på rätt sätt.
Hur går det att bli förstådd och så att den andra kan ta del av, förstå.
Det används flaggor för att rikta in på rätt språk.
Det vi ser ut som, hur vi anpassat oss, hur vi speglar omgivningen.
Det kan vara svårt att förstå att det är något annat innanför, som inte fungerar, uppfattar, tänker så som andra.
Något liksom flaggorna, som kunde hjälpa att få ett bättre startläge. Att ta hänsyn till.
Det att vi är olika, att ha en ”flagga” borde inte tas som något negativt. Mer som en karta, för att hitta fram.