Ibland saknas handlingsutrymme

Handlingsutrymme är en term som brukar åsyfta de professionellas möjligheter att fatta självständiga beslut och välja mellan olika alternativ. En biståndsbedömare kan ibland ha ett ytterst begränsat handlingsutrymme. Säg att någon med autism ansöker om kontaktperson enligt LSS och biståndsbedömaren jättegärna bevilja autisten insatsen trots att vederbörande redan har daglig verksamhet. Men möjligheten att bevilja insatsen kan saknas om biståndsbedömarens chef har gett order om att kontaktpersoner endast ska beviljas i mycket begränsad omfattning till personer som redan har daglig verksamhet. Chefen är i sin tur begränsad av socialnämnden, det vill säga kommunpolitikerna som fattar beslut om riktlinjerna och fastslår en budget. Därmed kan den enskilde biståndsbedömaren sakna handlingsutrymme.

LOV ger mig makt

Det är på det ovanstående sättet benämningen handlingsutrymme tenderar att användas, men själv gillar jag att använda den även i motsatta situationer, det vill säga när jag åsyftar mitt eget handlingsutrymme. När jag hamnar i ett dilemma brukar jag numera fundera på vad jag har för handlingsutrymme. Har jag makt nog att förändra situationen? Säg att jag är missnöjd med en boendestödjare. Vad kan jag göra då? Jo, då kan jag be om att få en ny boendestödjare. Om bolaget säger nej, vad är mitt handlingsutrymme då? Jo, tack vare att jag har turen att bo i en storstad med LOV kan jag meddela min biståndsbedömare att jag vill byta till en annan utförare. Hade jag däremot bott i en kommun utan LOV är det däremot inte alls omöjligt att jag endast hade haft två alternativ: antingen säga upp boendestödet helt eller försöka stå ut med boendestödjaren jag är missnöjd med.

Vissa tvingas säga upp boendestödet

Det som ofta missas är att läkare, LSS-personal och biståndsbedömare kan dra förhastade slutsatser utifrån hur autisten agerar och bortse ifrån att autisten kan sakna allt handlingsutrymme. Har en autist haft boendestöd i många år kan de dra slutsatsen att boendestödet fungerar. Men om autisten saknar handlingsutrymme för att kunna byta till en annan utförare är det inte alls omöjligt att stödet fungerar katastrofalt dåligt men att autisten saknar alternativ. Alternativt kan det också vara tvärtom: autisten bor i ett katastrofalt stökigt hem men eftersom boendestödet inte fungerar och möjligheten att byta till en annan utförare saknas kan autisten ha varit tvungen att säga upp stödet. Det är såklart inte samma som att autisten inte behöver boendestöd eller att situationen är hållbar, men möjlighet att få fungerade boendestöd saknas!

Blev tvingad att gå till skolan

Själv har jag ibland reagerat på att det dragits slutsatsen att min skolgång inte kan ha varit helt katastrofalt dålig eftersom jag gick till skolan istället för att skolvägra. Men sanningen var att jag blev tvingad att gå till skolan! Jag bönade och bad om att få plugga hemifrån och berättade att jag mådde dåligt, men då fick jag veta att det är bäst för mig att gå till skolan eftersom socialarbetare annars skulle komma och placera mig hos en fosterfamilj. Och denna fosterfamilj skulle i sin tur tvinga mig att gå till skolan! Självklart föredrog jag att tvingas gå till skolan och bo hos min egen familj än att bo hos en fosterfamilj och vara tvingad att gå till skolan ändå. Mitt begränsade handlingsutrymme möjliggjorde inte skolvägran som ett alternativ utan de enda alternativen som återstod var att gå till skolan eller att ta mitt liv (och jo, jag funderade på det sistnämnda!)

Kunde inte skolvägra

På grund av ovanstående saknade jag all möjlighet att skolvägra. Hade jag däremot vuxit upp i Sverige och gått i dagens skola här är det inte alls omöjligt att jag hade kunnat skolvägra utan att bli placerad hos en fosterfamilj med tanke på att det finns hur många skolvägrande barn som helst här som inte tilldelats fosterfamiljer. I Finland har vi läroplikt till skillnad från Sveriges skolplikt, men till skillnad från vad många tror är det inte bara att låta sina barn stanna hemma från skolan utan ödesdigra konsekvenser i Finland, iaf inte på 1980- och 1990-talen då jag gick i skolan. Att jag vistades fysiskt i skolan betyder inte att jag inte tog skada. Att jag hade godkända betyg betyder inte att min skolgång var framgångsrik och att jag lärde mig något. Det går inte ens att beskriva hur dåligt jag mådde, och så här flera decennier efteråt drömmer jag fortfarande mardrömmar om skolan!

Ibland saknas alternativ

Du som arbetar med autister ska hålla i minnet att bara för att en autist handlar på ett visst sätt är det inte samma som att allt är som det ska och att autisten kommer att orka göra på samma sätt för resten av sitt liv. Att en autist går på fester på helgerna måste inte betyda att autisten klarar av socialt samspel eller överhuvudtaget trivs på festerna, det kan lika gärna betyda att hen inte vågar avböja inbjudningar men mår jättedåligt. Att en autist jobbar måste inte betyda att hen har arbetsförmåga, det kan lika gärna betyda att hen blivit utförsäkrad, är helt utmattad men tvingas försörja sig och brottas med suicidtankar p.g.a. den ohållbara situationen. Ibland saknar den enskilde allt handlingsutrymme!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn