Hur stödjer jag min son med autism och ångest?

Sommar kommer frågar

Tack för att du delar med dig här i frågorna. Man känner att man inte är ensam..

Min son är över 20 och har sedan barn diagnos autism och Add. Bor hemma.  Han är snäll, brottats med blyghet/social fobi och annat. Efter att ha provat ssri kort och slutat så fick han efter en tid ångest eller stresspåslag, han säger det är utsättningssymptom men jag tror det blivit till hälsoångest och låst sig vid läsa på symptom om utsättningssymptom, om alla möjliga andra diagnoser och säger han förstört sitt liv med detta, att han inte kan sova, tänka, plugga osv. 

Han blir väldigt ledsen och orolig. Han vill inte ta några mediciner överhuvudtaget. Nu har det går mer än en månad och han mår så dåligt. Han har kontaktat psykolog och gör internet kurs om ångest. Men det påverkar sömn och mående mycket. Han är väldigt påläst om kroppen och läkemedel osv men också påverkad av diverse diskussionsforum på nätet, får höra många skräckexempel om hur man aldrig blir frisk.

Hur kan jag bemöta hans tankar och påståenden på respektfullt sätt men ändå försöka stoppa det stora fokuset på sina symptom? Jag försöker vara lugn och säga det blir bättre, göra avslappningsövningar mm. Han gillar inte vara ensam och då börjar han googla och skriva på forum för att bli lugnad men sen mår han sämre.

När det blir panik vet jag inte vart jag ska vända mig, han litar inte längre på läkare säger han. Men det här behöver mer insatser. Och jag sover också sämre och svårt klara mitt jobb. Han får dåligt samvete och försöker inte oroa mig men det vill jag inte heller.

Paula svarar

Det låter som att ni befinner er i en utmanande situation! För den som lider av allvarlig psykisk ohälsa kan framtiden kännas mörk och hopplös. Personen kan på fullaste allvar tro att hen aldrig någonsin kommer att kunna må bra! Det är viktigt att han förstår att oron bara är en känsla.

Han behöver kunskap

Han kan behöva skaffa kunskap om psykisk ohälsa och läsa om människor som lidit av psykisk ohälsa men som har blivit friska. Internetkursen kan vara en bra början! Däremot är den stora frågan om han mår bra av att hänga på olika internetforum och läsa om andras skräckupplevelser. Människor som skriver i sådana forum kan tillhöra de som INTE lyckats bli friska från psykisk ohälsa. Påminn honom om att han inte kan veta om hans situation är likadan som forumisternas. Skulle det vara okej för honom om du hjälper honom att hitta andra kunskapskällor om ämnet, exempelvis 1177? Om han inte är beredd att sluta hänga på internetforum helt skulle han kunna dra ner på tiden han spenderar där? Fråga honom vad han tycker.

Stärk hans självkänsla

Det är också viktigt att komma ihåg att psykisk ohälsa också kan vara ett symptom på något annat. Lever han ett liv som passar honom och får han tillräckligt mycket stöd? Om han försöker sig leva som en neurotypiker utan att ta hänsyn till sin autism kan det orsaka ångest. När jag var ung levde jag på ett sätt som inte passade mig och mådde mycket dåligt. Det är viktigt att du stärker hans självkänsla så att han vågar vara sig själv och leva på ett sätt som passar honom.

Texten fortsätter under annonsen.

ANNONS

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Bekräfta hans känslor

Vid bemötandet av honom tycker jag att du ska bekräfta hans känslor istället för att vifta bort dem. Istället för att säga: ”Det där är ingenting att må dåligt över” kan du säga att du vet att han mår jättedåligt just nu och att han känner sig rädd och orolig, men att detta är helt normalt eftersom känslor av hopplöshet ofta ingår i psykisk ohälsa. Och samtidigt påminner du honom om att många har blivit friska från psykisk ohälsa och att det inte är troligt att hans värsta skräckscenarier kommer att infrias.

Byt läkare

Vad gäller mediciner så vill han inte äta dem just nu vilket du måste respektera. Samtidigt kan du berätta för honom att det kan finnas andra mediciner om han skulle vilja testa det någon gång i framtiden ifall terapi inte skulle hjälpa. Kanske kan du föreslå för honom att han först kan testa livsstilsförändringar (t.ex. daglig motion, nyttig kost, sömn, anpassade krav o s v ) men att om det inte hjälper så kan han, om han känner för det, testa andra mediciner. Kanske kan ni tillsammans diskutera med en läkare om olika alternativ? Jag vet att han inte litar på läkare, men kanske har han dåliga erfarenheter av sin nuvarande läkare? Kanske skulle ni kunna testa att byta läkare? Och kanske skulle det vara lättare för honom att prata med en läkare om du följer med som stöd?

Ta hand om dig själv

Slutligen får du inte heller glömma bort dig själv. Sök gärna stöd hos kommunens anhörigstöd om situationen skulle börja kännas hopplös! Det är inte alls ovanligt att föräldrar blir utbrända när de försöker hjälpa sina barn som mår psykiskt dåligt, men om du själv blir utbränd kommer du inte orka hjälpa honom. Glöm alltså inte bort att också tänka på ditt eget välmående!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.