Hur lär man sig att acceptera sin diagnos?

Alias frågar

En fråga, när man har fått en ny diagnos som t.e.x autism, hur lär man sig acceptera den och inte skjuter bort den?!

Paula svarar

Majoriteten av autister blir lättade och glada över att få en autismdiagnos, skriver Tony Attwood i sin bok. Väldigt många behöver alltså inte lära sig att acceptera sin diagnos alls eftersom acceptansen kommer vid diagnostillfället. Men samtidigt tillägger Attwood att det finns en minoritet som inte alls blir glada över diagnosen och som har svårt att ta till sig den. Speciellt vissa som får en autismdiagnos i tonåren kan ha svårt att acceptera att de har autism eftersom det är en ålder då många vill vara som alla andra och absolut inte sticka ut.

Kan vara en process

Viktigt att veta är att acceptansen ibland kan vara en process. Vissa som får en autismdiagnos accepterar inte diagnosen till en början, men när det gått några år och vederbörande hunnit mogna lite kan acceptansen komma naturligt med tiden. Att en autist inte accepterar sin diagnos idag måste alltså inte betyda att hen inte kommer att göra det imorgon. Ibland krävs det bara tid och inget särskilt behöver göras annat än att låta tiden gå.

Bra att jobba med självkänslan

Något som också kan hjälpa är att hjälpa autisten att jobba med sin självkänsla. Varför är det så farligt att ha en autismdiagnos egentligen? En diagnos betyder inget annat än att en autismutredning har visat att man har vissa egenskaper, d v s uppfyller diagnoskriterierna för autism. Man skiljer sig från normen mer än vad genomsnittsmänniskan gör, men varför skulle alla människor behöva vara likadana egentligen? Annorlundaskap är inget att skämmas för och man är inte en sämre människa för det. En person med god självkänsla vet att hen duger som hen är oavsett vilka svårigheter hen har och att han inte behöver jämföra sig med andra människor. Autism kan dessutom innebära styrkor!

KBT kan hjälpa

Om problemet istället ligger i att autisten har svårt att acceptera att det liv hen alltid drömt om inte passar hen kan KBT hjälpa. Viktigt att känna till är att autism inte måste vara ett hinder men att det kan vara det. Om autism är ett hinder eller ej beror på hur omfattande svårigheter autisten har, om det finns strategier/stödinsatser för att avhjälpa dessa svårigheter, vilka alternativ det finns och framför allt hur autisten skulle vilja leva. Om autism är ett hinder för att leva det liv man alltid drömt om (vilket det var i mitt fall även om jag blev glad över diagnosen) tyckte jag att det hjälpte att acceptera sorgen, men om sorgen är stor rekommenderar jag som sagt KBT! Förutsättningen är dock att KBT-terapeuten har kunskap om autism.

Viktigt med individuell bedömning

Ibland kan det hjälpa att besöka träffgrupper för autister samt att läsa böcker och bloggar skrivna av personer med egen diagnos, men om det hjälper eller ej beror på i vilken fas autisten är i sin utveckling och acceptans. Jag vet vissa som mår så dåligt över diagnosen att de mått ännu sämre av att t.ex. läsa min blogg och besöka träffgrupper. Sorgen har bara blivit värre och värre varje gång personen läst mina blogginlägg eller träffat andra autister, och till slut har deras psykologer gett dem rådet att låta bli att läsa bloggen/besöka träffgruppen vilket har hjälpt. Därför är det viktigt att göra en individuell bedömning om huruvida det hjälper att t.ex. läsa min blogg och träffa andra autister.

Avdiagnostisering kan vara lösningen

Slutligen kan det finnas en helt annan anledning till att någon har svårt att ta till sig sin diagnos, nämligen att vederbörande inte har autism. Numera vet man att överdiagnostisering förekommer vilket bland annat Christopher Gillberg och Lena Nylander pratat/skrivit om. Dessutom har det också blivit känt att autism i vissa fall kan ”försvinna” med åren i den bemärkelsen att personen inte längre uppfyller diagnoskriterierna. Många vill gärna tro att alla som skjuter bort sin diagnos bara har dålig självkänsla, men det är inte alltid fallet! Om någon har fått fel diagnos alternativt inte känner igen sig i autism längre är det helt naturligt att det kan kännas olustigt att ha kvar diagnosen. I så fall rekommenderar jag avdiagnostisering!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.