Hur hantera en konflikt mellan LSS och arbetsmiljölagen?

Mamma katt frågar

PERSONALENS ARBETSMILJÖ vs BRUKARENS VÄLMÅENDE/HÄLSA.

Min autistiska dotter är väldigt ljudkänslig vilket personalen vet om. Dottern blir väldigt stressad när de kommer till henne och klampar och stampar med sina skor som hon upplever det. Hon har sagt till personalen att hon inte orkar med det men personalen säger att ”vi måste tänka på vår arbetsmiljö.” Och att de använder skor i ”basen” också. Hur ska man se på detta?

Dottern avbokar ofta pga detta. Jag frågade en i personalen om vad hon trodde skulle hända om hon gick i strumplästen hos dottern. Hon funderade en lång stund sedan sa hon med ett suckande: ”Jag vet inte.” Visst, det är väldigt smutsigt på golven (vilket bla beror på alla avbokningar eftersom det då aldrig blir städat) men det ligger iaf inga kanyler eller annat ”farligt” på golvet. Och pga detta med skorna så blir det bara jobbigt med kontakter med personalen. Men en vikarie, en stor kille på 2 meter hörs ALDRIG när han kommer. Rätt som det är så står han bara där. Han är toppen!!

Samtidigt inser jag att en säker arbetsmiljö är mycket viktigt. Arbetstagare ska känna sig säkra och trygga på sin arbetsplats men i detta fall blir det kontraproduktivt. Man får lite känsla av att det är prestige från personalen inblandad här. Kommunen kunde ju dessutom bidra med sockar till personalen att använda hos min dotter.

Paula svarar

Faktum är att arbetsmiljölagen ibland krockar med lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, förkortat LSS. Å ena sidan stadgas det i LSS att brukaren som åtnjuter LSS-insatser ska genom insatserna få god livskvalitet, ges möjlighet att leva som andra samt ha inflytande över de insatser som ges. Arbetsmiljölagen tillförsäkrar däremot en tillfredsställande arbetsmiljö för arbetstagare med hänsyn till arbetets natur. Ibland kan det därför bli svårt för LSS-personal att avväga vad som är rätt: brukaren ska självklart kunna leva det liv hen önskar, men samtidigt kan brukarens vanor ibland göra att hemmet blir en sanitär olägenhet vilket i sin tur drabbar personalens arbetsmiljö.

Lagarna är jämbördiga

Din dotters hem är boendestödjarnas arbetsplats varför bestämmelserna i arbetsmiljölagen ska följas när personalen arbetar i hennes hem. Samtidigt ska din dotter få det stöd hon behöver och uppnå god livskvalitet vilket i detta fall kan bli en intressekrock med tanke på att din dotter är ljudkänslig. Arbetsmiljöverket konstaterar att SoL/LSS och arbetsmiljölagen är jämbördiga och att dessa lagar gäller parallellt i situationer då intressekonflikter mellan brukare och personal uppstår. I dessa situationer bör arbetsgivaren hitta en lösning så att allas intressen tillgodoses, skriver Arbetsmiljöverket.

Kan krocka med LAS

I den här situationen undrar jag verkligen varför kommunen inte har hittat en lösning. Detta borde ju definitivt inte vara ett olösligt problem! Kanske skulle de kunna erbjuda vikarien en tillsvidareanställning alternativt erbjuda honom fler timmar så att det i fortsättningen bara blir han som går hem till din dotter? När jag har hållit föreläsningar om autism för LSS-personal har jag faktiskt stött på boenden som har anställt personal enligt brukarnas önskemål, och i ett fall arbetade personalen endast med en specifik brukare! Dock förstår jag att denna lösning möjligtvis kan krocka med bestämmelserna i lagen om anställningsskydd, förkortat LAS, om arrangemanget innebär att boendets tillsvidareanställda får färre timmar. Men det skadar inte att fråga chefen på boendet hur hen ser på saken!

Din dotter kan gå ut under tiden

Ett annat alternativ är att boendestödjarna går hem till din dotter när hon inte är hemma och våttorkar golven. Detta förutsätter givetvis att arrangemanget passar både personalen och din dotter. När boendestödjarna är klara är golven förhoppningsvis rena, och därmed borde de kunna gå i strumpor igen. Då kan din dotter komma in igen och personalen kan börja röja och rensa i lägenheten tillsammans med henne.

Ni kan kontakta kommunen

En tredje möjlighet är ditt eget förslag, det vill säga att kommunen köper sockar eller tofflor till personalen som de kan använda när de går hem till din dotter. Jag förstår faktiskt inte varför de redan inte har gjort det. Om jag vore du skulle jag kontakta biståndsbedömaren i kommunen och även biståndsbedömarens chef och lyfta problemet. Om ni är medlemmar i intresseföreningar så som Autism Sverige kan du också kolla med dem om de kan bistå med råd. Om inget annat funkar kan du och din dotter fundera på om ni skulle kunna köpa sockar eller tofflor till personalen!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.