Hur förändrar jag min man med autistiska drag?

Adnil frågar

Min partner kommer från en familj där de tyvärr är emot diagnoser. Min man har stora svårigheter i vardagen och jag har försökt vägleda till att prata med en psykolog. Han är rädd att få diagnosen asperger för hans familj har sagt att han kan bli utfryst av samhället, inte ha rätt till försäkring och få indraget körkort samt svårigheter att få jobb mm. Jag försöker förklara och visa information men det är så svårt. Hur gör man för att nå ut och vilja hjälpa.

Det påverkar mig och våra barn när han kraschar. Innan barnen kom var det hanterligt men idag är det väldigt tufft att även för mig hantera den frustration och ilska han har över att vardagen inte riktigt fungerar. Hur hjälper man någon som inte vill? Jag har själv varit och pratat med psykolog som kallt säger att jag ska lämna honom. Kärleken finns ju och barnen älskar ju också sin pappa. Han vill ingen något illa, han har bara väldigt svårt att fungera i vardagen.

Paula svarar

Det låter onekligen som att ni har det besvärligt! Dock är det tyvärr omöjligt att hjälpa någon som inte vill bli hjälpt. Däremot vet jag med säkerhet vad som inte funkar, och det är övertalning och tjat. Psykologerna William Miller och Stephen Rollnick insåg ovanstående redan på 1980-talet då de utvecklade en samtalsmetodik som heter Motiverande samtal, förkortat MI. Ursprungligen utvecklades metoden i syfte att behandla missbrukare då den dåvarande behandlingsjargongen gick ut på att skambelägga missbrukarna istället för att lyfta upp dem vilket alltså Miller och Rollnick var kritiska till. Dock kan MI även användas i andra sammanhang än vid missbruk!

MI går ut på acceptans

MI går ut på att acceptera och lyssna på klienten och ställa öppna frågor om hur hen önskar att hens liv skulle se ut i hopp om att klienten ska upptäcka behovet av en förändring och utveckla en vilja och motivation till att genomföra förändringen. Vid MI ska man aldrig tillrättavisa klienten, liksom inte heller tala om för hen hur hen borde göra. Detta för att det annars finns en överhängande risk att klienten känner ett ännu större motstånd mot en förändring och håller fast vid att hen är nöjd som det är. Nu menar jag inte att du ska utföra MI på din man då du är närstående och inblandad i ”konflikten”, men min poäng är att om du tjatar på honom kommer han troligen uppleva att alla är emot honom. Detta riskerar i sin tur att göra honom ännu mer fast i sin övertygelse om att han inte vill genomgå en autismutredning.

Diagnosen bidrar till självacceptans

Sedan funderar jag på om det verkligen är viktigt att han gör en autismutredning. En autismutredning brukar man göra av två orsaker: antingen för att ha rätt till stöd och insatser så som daglig verksamhet eller kontaktperson enligt LSS eller för att få verktyg för att utveckla självacceptans. Är han i behov av LSS-insatser, och skulle han ens vara intresserad av att ansöka om sådana? Boendestöd kan man ju ansöka om även utan en autismdiagnos då insatsen går under socialtjänstlagen. Om han verkligen är helt emot diagnoser känner jag mig tveksam till att en utredning skulle kunna hjälpa er. Så som jag förstår det önskar du att han ska förändras, och söka hjälp till förändring kan man, om man vill, även göra utan en diagnos! Dessutom bör inte en autismdiagnos skaffas i syfte att övertala någon till förändring utan för att hjälpa vederbörande till självacceptans.

Hur är han när han kraschar?

Det framgår inte av ditt meddelande hur din man är när han kraschar. Drar han sig undan i flera dagar för att vila? Eller blir han verbalt aggressiv eller rent av fysiskt våldsam? Är fallet det sistnämnda håller jag med din psykolog. I så fall skulle jag, om jag var i ett sådant förhållande, tala om för honom att förhållandet är slut och kräva att han söker hjälp för beteendet och ser till att bli behandlad om han vill att jag eventuellt någon gång i framtiden kommer tillbaka till honom. Jag tycker absolut inte att man ska stanna i ett våldsamt förhållande!

Vi autister behöver återhämtning

Om din man däremot bara drar sig undan när han inte orkar med vardagen och uttrycker ett behov för ensamtid tycker jag att du ska ta dig en funderare över hur mycket det stör dig! Det är viktigt för oss autister att få den återhämtning vi behöver varför det är av yttersta vikt att vår omgivning accepterar våra specialbehov istället för att kräva att vi ska förändras. Däremot förstår jag såklart att omgivningen varken kan eller bör acceptera vad som helst och absolut inte verbalt eller fysiskt våld!

Kompromisser är ibland omöjliga

I ett förhållande är det jätteviktigt att båda parterna kompromissar, men när behoven krockar alldeles för mycket kan kompromisser i vissa fall vara omöjliga. För min del finns det många saker jag absolut inte skulle kunna kompromissa om! Mår du dåligt i relationen och absolut inte klarar av hans beteende och personlighet gör du därför kanske bäst i att skilja dig från honom om han håller fast vid att han inte vill förändras. Observera att ovanstående bara är min åsikt. Du gör såklart som du vill!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.