Hejdå Finland

Igår var det dags att säga hejdå till mitt kära hemland Finland där jag var i ett par veckor för att hälsa på mina föräldrar! Hejdået känns alltid lika vemodigt. Det blev en färjeresa hem från Åbo hamn till Stockholm. Sverigefärjor kallar vi dem för i Finland, men för er svenskar är de ju Finlandsfärjor. Jag roade mig genom att sitta på däcket och titta på när vi passerade Åbo skärgård och Åland, och sedan blev det en del vila i hytten. Klockan ringde klockan 3:30 svensk tid i går morse så att jag skulle hinna till Åbotåget. Mina föräldrar bor nämligen ett par timmar från Åbo så det var en bit att åka. Jag hade därför bara sovit några få timmar natten till igår.

En nackdel med att bli äldre är att jag inte klarar av att sova på dagtid längre. Jag har alltid behövt betydligt mer sömn än andra människor, men som yngre kunde jag åtminstone sova ett par timmar på dagen när jag inte hade fått tillräckligt med nattsömn. Tyvärr tappade jag den förmågan helt någon gång i 35-årsåldern. Det var en förmåga jag tog för given och därför aldrig uppskattade, och det är först nu när jag tappat förmågan som jag förstår hur mycket det kan underlätta om man kan somna när man är trött. Jag hade hoppats på att jag ändå hade kunnat somna i hytten igår eftersom jag hade sovit så lite men icke..Men men, jag kom hem igår kväll och somnade som en stock nästan direkt.

Hejdå Finland, jag kommer att sakna dig! Den här gången kommer jag dock inte behöva vänta ända till jul med att besöka dig igen eftersom jag kommer att föreläsa om Aspergers syndrom i Finland nästa månad. Föreläsningen kommer dock vara i Lahtis så jag kommer inte hinna träffa mina föräldrar då, men det kommer åtminstone bli en ny Finlands- och båtresa väldigt snart för mig igen 🙂