Anna-mamma och lärare frågar
Jag jobbar som lärare och min uppfattning är att antalet elever med autismdiagnoser ökar. Cirka 1-2 % av befolkningen anses ha autism men bland de elever jag undervisar i en vanlig kommunal är det cirka 10 % av eleverna som har en autismdiagnos. För varje år jag jobbar så upplever jag att det finns fler elever med diagnoser inom NPF, alltså både autism och ADHD. Är det också din uppfattning? Och vad är orsaken i så fall enligt dig?
Paula svarar
Det är korrekt att antalet elever med autismdiagnoser har ökat under de senaste decennierna, och en bidragande orsak till detta är ökad kunskap om autism. Förut blev vi autister felaktigt diagnostiserade med personlighetssyndrom och psykiska sjukdomar. Andra autister förblev istället utan diagnos och sågs som ouppfostrade och otryggt anknutna till sina föräldrar. Dessutom såg både samhället och skolan annorlunda ut förr vilket gjorde att autism inte alltid blev ett funktionshinder.
Vissa har autistiska drag
Med ovanstående sagt låter 10% väldigt mycket. Professor Christopher Gillberg skriver i sin bok Essence att cirka 1 procent av barn och vuxna har autism, och vad gäller ADHD hos skolbarn är siffran enligt honom 3-7%. Många har dessutom båda autism och ADHD samtidigt. Min första fundering är om 10% av dina elever verkligen har autism och inte bara autistiska drag. Gillberg skriver i boken Barn- och ungdomspsykiatri att autistiska drag är mycket vanligt förekommande i befolkningen, men det betyder inte att alla dessa personer har autism eftersom autistiska drag inte är funktionshindrande. Kanske påstår sig vissa ha autism när läkaren har skrivit ”adhd med autistiska drag” i intyget?
Omsorgsbrist kan orsaka ADHD
Min andra fundering är om denna skola ligger i ett bostadsområde där ovanligt många familjer med npf-diagnoser valt att bosätta sig. Kan området av någon anledning vara tilltalande för denna grupp? Eller finns det ovanligt många barn i området som utsatts för grav omsorgsbrist? Mycket grav omsorgsbrist och brist på stimulans kan nämligen orsaka ADHD, skriver psykiatern och psykoterapeuten Gunilla Thernlund i sin bok. Forskarna har påvisat en signifikant högre förekomst av ADHD bland adoptivbarn som adopterats till engelska familjer från fruktansvärda förhållanden, och dessa barn jämfördes med inhemskt adopterade barn. Mycket grav omsorgsbrist och brist på stimulans kan alltså orsaka ADHD även om de flesta med ADHD inte har utsatts för omsorgsbrist!
Överdiagnostik är ett problem
Överdiagnostik kan också vara en förklaring. Kanske sker det ovanligt omfattande överdiagnostik i detta bostadsområde? Gillberg skriver i den ovan länkade boken Barn- och ungdomspsykiatri att det sker en betydande överdiagnostik idag. Problemet är, menar han, att det finns en övertro på diagnosinstrumenten ADIS och ADO som används vid diagnostisering av autism trots att dessa har stora begränsningar. När jag deltog i habiliteringens kvalitetskonferens var autismforskaren Lena Nylander inne på samma spår och menade att överdiagnostik sker när oerfarna psykologer använder dessa instrument utan att göra en samlad klinisk bedömning (och det är för övrigt svårt att göra en klinisk bedömning när man saknar adekvat kunskap om autism). Det är ett stort problem!
Finns alternativa teorier
Slutligen kan det finnas andra förklaringar. Lorna Wing nämner i sin bok teorin att ökningen av autismfall beror på miljögifter och felaktig kost. Jag har själv träffat vissa som bestämt hävdat att deras barns npf-diagnoser försvann när de flyttade ut från mögelhus, när de slutade äta gluten och konsumera mejeriprodukter, slutade använda smartphones o s v. Men Wing varken bekräftar eller dementerar dessa teorier utan konstaterar bara att det i dagsläget inte finns vetenskapliga belägg som styrker teorierna. Viktigt att komma ihåg är alltså att dessa teorier bara är spekulationer även om vissa forskare som Paul Shattock är inne i att mjölk orsakar autism! Här kan jag tillägga att min autism definitivt inte försvann när jag ändrade kosten, men däremot mår jag bättre av att äta på ett sätt som passar mig.
Diagnoser ska aldrig ifrågasättas
Slutligen är det viktigt att komma ihåg att skolan är skyldig att ge alla elever stöd vid behov oavsett om det finns en fastställd diagnos eller ej. När det gäller anpassningar är det alltså helt ointressant vad barnet har för diagnos. Sedan är det också viktigt att komma ihåg att det finns många autistiska elever, inte minst flickor, som vänder sina problem inåt. Lärarna tycker ofta att flickan bara är ”lite blyg” och ”skulle klara mer än vad hon tror” för de ser inte hur flickan egentligen mår. Många föräldrar till autistiska flickor vittnar om att flickan avreagerar sig hemma och pratar om suicid men sköter sig utmärkt i skolan. Därför är det mycket viktigt att ta barn med npf-diagnoser på allvar och aldrig ifrågasätta deras diagnoser!
Jag vore tacksam om mina läsare hjälpte mig att informera om autism och ADHD genom att dela det här inlägget på exv. Facebook:
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Jag kommer inte publicera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.
Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via Facebook, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker
Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.
Senaste svar på alla blogginlägg
Jag skulle vilja kalla mig ”Autist” oftare. Men ibland känns det som jag inte vill sätta igång ifrågasättanden eller nyfikenhet…
”Och om man väl inte orkar med skådespeleriet någon dag finns det en risk för att bli tolkad som oartig…
Det har funnits människor som misstagit mitt kamouflerande som personlighetsstörning tyvärr. Det avspeglade sig sedan i deras ”stöd” till mig.
Vad roligt att du gillar bloggen! 🙂 Vi alla gråter i olika situationer. Du kanske var så ledsen på din…
Ja, det är mycket att tänka på vid val av bostadsort! Men för mig är boendestödet en viktig del. Hoppas…
Tack för en bra blogg! Vet inte om jag själv har någon störning. Har aldrig testat det. Men gällande detta…
Bra tips där! Sen är det ju en väldig massa annat än just samhällsstöd att tänka på när man ska…
Vad roligt att du såg det! Jag var osäker in i det sista på om inslaget skulle visas igår eller…
Jag såg det! Men jag förstår att det var mycket som inte kom med i inslaget. Verkar ha varit en…
Tack Nina, roligt att du gillar blogginlägget!
Tack Paula att du skriver så klokt och lite så som jag tänker och är, det ger mig kraft!
Jag med!
Jag är kvinna.
Mycket bra skrivet! Det känns så svårt för mig att få folk runtomkring mig att förstå att mina diagnoser inte…
Tack Mikael! Roligt att du känner igen dig! 🙂
5 svar på ”Har antalet barn med autism ökat?”
Hej . Vad är skillnaden mellan autism och atypisk autism?
Förut fick personer som hade ett tillstånd som bedömdes likna autism utan att fullt ut uppfylla diagnoskriterierna för t.ex. Aspergers syndrom diagnosen ”atypisk autism”. Det var alltså enligt den tidigare diagnosmanualen. Samtidigt fanns det mycket oklarheter kring vad de olika autistiska tillstånden egentligen innebar, och olika forskare tyckte olika kring vad som egentligen var atypisk autism/Aspergers syndrom/autistiskt syndrom. Atypisk autism är alltså en gammal diagnos som inte längre används i vår nuvarande diagnosmanual DSM-5.
Vad e skillnad mellan atypisk autism l autism ? Kan du göra ett inlägg om det. Tacksam
Forskarna brukar säga att 1–2 procent av befolkningen har autism.
Gillberg säger att man har sett en brant ökning av NPF-diagnoser sedan den nya läroplanen och de nya kunskapskraven framställdes 2011. Även Sven Bölte är inne på samma linje. Den nya läroplanen ställer krav på egenskaper som barn med NPF-diagnoser har svårt för, t ex planera och organisera sitt eget arbete, tänka abstrakt och ha social kommunikationsförmåga. Gillberg går till och med så långt att han påstår att skolsystemet mobbar barn med NPF. Dessutom inkluderar skolan barn med NPF-diagnoser i vanliga klasser när många barn med NPF har behov av små klasser. Se 2:25, 3:11 och 23:41 i TV-avsnittet nedan.
https://www.svtplay.se/video/82aonEE/uppdrag-granskning-bokstavsbarnen/2-skolmisslyckandet
Tack för länken, dr. Blom! Jag har faktiskt ett minne av att ha läst/hört Gillberg säga så. Jag vet att den nya läroplanen är väldigt kritiserad.