Kategorier
Föreläsningar om Aspergers syndrom och autism

Föreläsning för blivande arbetsterapeuter

Igår föreläste jag om Aspergers syndrom för studenter på arbetsterapeututbildningen. Föreläsningen var lite speciell eftersom jag körde den tillsammans med min kollega Mimmi. Hon är en erfaren arbetsterapeut med 25 års erfarenhet och har även arbetat som arbetscoach hos Misa AB, så hon vet verkligen vad hon pratar om.

Ett brett yrke

Arbetsterapeut är ett brett yrke. Arbetsterapeuter kan arbeta på många olika ställen såsom skolan, vuxenutbildningen, habiliteringen, vårdcentralen, psykiatrin, andra vårdenheter och ja, på alla möjliga ställen där det kan tänkas finnas människor som behöver lösningar för att få vardagen att fungera. Därför är det väsentligt att arbetsterapeuter har kunskap om Aspergers syndrom, autism och andra kognitiva funktionsvariationer.

Mimmi var först i tur

Mimmi stod först i tur, och hon berättade för studenterna hur det är att arbeta som arbetsterapeut och vilka slags utmaningar kognitiva svårigheter såsom dåligt arbetsminne kan medföra i vardagen. Hon gav studenterna praktiska övningar och det blev även en del diskussioner. Hon körde i en timme och sedan blev det min tur.

Min föreläsning

Jag skulle egentligen ha två timmar på mig, men det jag inte hade tagit med i beräkningen var att studenterna skulle behöva rast efter Mimmis del. Därför började vi min föreläsning 10 minuter senare än vad jag hade planerat. Jag hade inte heller tänkt på att Mimmi skulle behöva gå igenom några saker i slutet, vilket gjorde att min föreläsning blev 20 minuter kortare än planerat. Därför hade jag 1 timme och 40 minuter på mig för att gå igenom det viktigaste jag ansåg att arbetsterapeuter borde känna till om Aspergers syndrom och autism. Det var rätt så kort tid så jag försökte vara koncis men samtidigt pedagogisk och tydlig.

Osäkerhet om klädsel

Ni som följt min blogg ett tag vet om att jag har svårt för sociala koder. När min boendestödjare för flera år sedan sa till mig att det var viktigt att vara fint klädd när jag skulle föreläsa, tyckte jag att korta tajta lädershorts och spetsstrumpbyxor skulle vara mycket fint och passande. Min boendestödjare fick förklara för mig att ”fint” betydde olika saker i olika sammanhang och att lädershorts och spetsstrumpbyxor definitivt inte skulle vara lämplig klädsel i föreläsningssammanhang! Själv skulle jag aldrig vetat det om inte min boendestödjare hade talat om det för mig.

Min kompensationsstrategi

Jag har en mycket fungerande strategi för att vara lämpligt klädd i föreläsningssammanhang, och det är att rådfråga min boendestödjare! Varje gång jag har köpt nya kläder frågar jag henne om plaggen passar för föreläsningssammanhang eller inte. Jag vill ju inte riskera att dyka upp på föreläsningar så olämpligt klädd att åhörarna skulle haka upp sig på min klädsel och se mig som en oseriös föreläsare.

Klädseln var för varm

Den här gången hade min boendestödjare lagt fram en röd klänning och en grå kofta åt mig som hon hade tyckt att jag skulle ha på mig för det här föreläsningstillfället. Koftan var för att täcka armarna, hade hon förklarat. Men igår hände något oväntat: det visade sig vara väldigt varmt i föreläsningslokalen och jag svettades extremt. Dock vågade jag inte ta av mig koftan under föreläsningen för jag visste inte om min boendestödjare hade menat att det skulle vara extremt olämpligt att föreläsa med bara armar eller inte. Så jag härdade ut.

Lättnad efter rasten

Under rasten skyndade jag mig fram till Mimmi och frågade henne om det skulle vara okej om jag tog av mig koftan och körde resten av eftermiddagen utan. Eller skulle det vara lika olämpligt som att föreläsa i lädershorts och spetsstrumpbyxor? Mimmi försäkrade mig om att det var helt okej. Vilken lättnad!

Paula Tilli föreläser om Aspergers syndrom

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *