Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

En fråga om goda och skäliga levnadsvillkor

Snälla, hjälp mig att sprida budskapet genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Carina frågar

Jag är lite extraintresserad av den exakta skillnaden mellan goda och skäliga levnadsvillkor. Jag arbetar som personlig assistent och har gjort i många år, och är nu inte riktigt överens med organisationen i en fråga om inskolad och oinskolad personal hos brukare. Det handlar om sk resurspass där chefer kan anse att det går bra att skicka ut oinskolad personal till vissa brukare. Med argument att brukaren säger det är okej. Jag menar att de är i beroendeställning och mer eller mindre tvingas att acceptera detta. Det skulle vara betydelsefullt att höra din tolkning.

Paula svarar

Du ställer en mycket viktig fråga, och det finns många intressanta aspekter jag skulle vilja diskutera här. Monica Larsson och Lars Larsson skriver i sin bok LSS 2023 att LSS grundar sig på den enskildes inflytande och medbestämmande vilket bland annat innebär att den enskilde ska kunna vara med och bestämma hur LSS-insatsen ska utformas, enligt Larsson och Larsson. Om den enskilde ger uttryck för en önskan att en viss person ska anställas som hens personliga assistent ska detta önskemål i möjligaste mån tillgodoses, skriver Larsson och Larsson. Om hen delvis eller helt saknar en förmåga att uttrycka sin vilja kan en ställföreträdare, exempelvis en god man, utses. Detta alltså enligt Larsson och Larsson.

Vissa vågar inte säga nej

Det intressanta i sammanhanget är vad dessa brukare har för svårigheter. Vissa med personlig assistans är inte rädda för att ge uttryck för sin vilja även om de skulle använda AKK istället för talat språk. Andra brukare går däremot med på allt och visar aldrig att de mår dåligt. Du kan fundera på om dessa brukare brukar tala om vad de vill. Och vad skulle hända om de sade nej? Säger de bara ja i brist på andra alternativ? Vissa med personlig assistans vet att de kan få en annan assistent om de säger nej medan andra är rädda för att förbli helt utan assistans om de börjar ställa krav. Du kan fundera på om du har en särskild anledning till att misstänka att dessa brukare inte vågar ge uttryck för sin vilja (tyvärr inte alltför ovanligt hos personer med funktionsnedsättning).

Måste inte betyda dålig personal

Jag måste samtidigt tillägga att oinskolad personal ofta betyder dålig personal men MÅSTE inte betyda det. Själv har jag under alla dessa år haft två riktiga guldkorn till boendestödjare som varit fantastiskt bra på att läsa av mig mellan raderna, skapa ordning och förstå vad jag behöver. Den ena tjejen jobbade hos den förra utförare jag hade, och denna fantastiska tjej var en utbildad barnskötare och teckenspråkstolk. Jag gillade henne från första stund! Hon var fantastisk på alla sätt, och jobbet som min boendestödjare passade henne som handen i handsken.

Oinskolad personal kan vara duktig

Det andra guldkornet till boendestödjare är en av mina nuvarande boendestödjare, och hon är utbildad frisör. Hon saknar utbildning i vård och omsorg/autism men är en riktig stjärna precis som teckenspråkstolken var. Det enda ”negativa” med henne är att hon inte har möjlighet att ta alla boendestödspass eftersom hon redan har ett annat heltidsjobb vid sidan av, men jag förstår ju henne såklart 100% för hon måste självklart ha tid till återhämtning! Sedan har jag också tidigare haft en ganska duktig boendestödjare hos min nuvarande utförare som saknade erfarenhet av vård och omsorg men var advokat (ja, du läste rätt!) Advokaten har dock sagt upp sig nu för hon jobbade bara extra med mig på lördagar. Så oinskolad personal KAN vara duktig och bra även om de ofta inte är det.

Personlig lämplighet är avgörande

Anledningen till att oinskolad personal i vissa fall kan vara okej inom boendestöd (jag har ju inga erfarenheter av personliga assistans) är att den personliga lämpligheten oftast är det som spelar störst roll. Detta enligt min erfarenhet i alla fall! Vissa boendestödjare förstår mig redan från första gången de ser mig även om de saknar utbildning och erfarenhet av autism. Även min nuvarande boendestödjare (=frisören) förstod mig från första stund, och jag har aldrig behövt förklara något för henne. Jag är så otroligt nöjd med henne på alla sätt! Vissa är bara så himla duktiga att de inte behöver inskolas, men de flesta boendestödjare är tyvärr inte så här duktiga varför de flesta behöver höja sin kompetens.

Många med utbildning har varit sämre

Jag vill tillägga att jag även haft vissa utbildade boendestödjare som har varit allt från beteendevetare med kandidatexamen i psykologi till undersköterskor med inriktning psykiatri, och många har haft svårt att förstå mig först. Vissa av dem har kunnat bli en aning bättre med tiden (dock aldrig riktiga guldkorn om de inte varit det från början!) när de lärt känna mig och mina behov närmare. Men de riktiga guldkornen har aldrig behövt lära känna mig för att ge mig bra stöd. Kan det vara så att er chef har bedömt att vissa personliga assistenter trots avsaknad av utbildning och inskolning har särskild personlig lämplighet för att arbeta hos dessa personer?

Brukarens åsikt är avgörande

Vad slutligen gäller god livskvalitet så finns det mycket att skriva om ämnet, men sammanfattningsvis ska brukaren uppnå goda levnadsvillkor genom de beviljade LSS-insatserna. Goda levnadsvillkor syftar på kvaliteten i de beviljade insatserna vilket innebär en högre kvalitetsnivå på insatserna jämfört med insatser som beviljas enligt SoL, enligt Larsson och Larsson. Om en brukare anser sig ha goda levnadsvillkor och åsikten verkligen är hens egen (d v s hen skulle både våga och kunna säga nej vid behov) så betyder det att det är så. Om hen genuint önskar att få dessa oinskolade personer som sina personliga assistenter är det detta som avgör om hen har goda levnadsvillkor eller inte, inte personalens utbildning (dock är utbildning och inskolning såklart viktigt i de allra flesta fall!)

Brukaren ska vara nöjd

Sammanfattningsvis tillförsäkrar LSS större valfrihet och inflytande än SoL. Samtidigt är det inte givet att kommunen och den enskilde delar uppfattning om vad goda levnadsvillkor är när det gäller tvister om ifall den enskilde har rätt till en viss LSS-insats eller inte. Det är ytterst domstolen som avgör om den enskilde har goda levnadsvillkor, men generellt sett är alltså förväntningen att den som åtnjuter LSS-insatser ska kunna utöva inflytande och vara nöjd med de insatser hen får!

Tycker du att inlägget är bra? Dela då det på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl. är du snäll:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, fråga mig om autism, följa min blogg och låna mina böcker.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Mina böcker

Mina böcker På ett annat sätt och Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Västerås, Örebro, Linköping, Helsingborg, Norrköping, Jönköping, Umeå, Lund, Borås, Huddinge och Eskilstuna.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

2 svar på ”En fråga om goda och skäliga levnadsvillkor”

Goda levnadsvillkor är bara ett uttryck som egentligen inte betyder något alls i praktiken. De används bara och saknar mening. I praktiken är ofta goda levnadsvillkor mycket sämre än skälig levnadsvillkor trots all lagtext och allt annat uttrycker det motsatta.

Domstolar utreder inte heller om goda levnadsvillkor de facto uppnås. De utreder enbart själva rätten till en insats men inte insatsen utformning och genomförande.

Det säger sig ju självt att det inte finna boenden och sysselsättningar som på riktigt når upp till goda levnadsvillkor.

Jag har inte erfarenheten att goda levnadsvillkor skulle vara sämre än skäliga levnadsvillkor, men det kan säkert vara så i vissa kommuner! Enligt min erfarenhet konstaterar domstolen ofta att personen redan har goda levnadsvillkor trots att vederbörande inte håller med.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *