En person med automatiseringssvårigheter brukar uppleva en vanlig vardag som otroligt utmattande. Neurotypiker, dvs personer som inte har en diagnos inom autismspektrat, har i de flesta fall en mycket god automatiseringsförmåga och slipper lägga energi på färdigheter som vi med Aspergers syndrom/autism måste lägga otroligt mycket kraft på. Vad vi autister har svårt att automatisera varierar från autist till autist och långt ifrån alla autister har automatiseringssvårigheter, men själv har jag svårt med bland annat följande saker:
1. Simultankapacitet
Det vill säga en förmåga att tänka på flera saker samtidigt. Själv blir jag otroligt störd om någon pratar med mig i tvättstugan för då riskerar jag att göra helt fel. Vid ett tillfälle glömde jag min nyckelknippa i tvättstugan efter att en granne tilltalat mig i tvättstugan eftersom jag hade blivit totalt förvirrad av att prata samtidigt som jag hade hållit på att tvätta. Jag saknar förmågan att koncentrera mig på flera saker samtidigt! Att jag glömde nyckelknippan inne i tvättstugan var ett problem för tvättrummet blev låst och jag fick vänta i 45 minuter tills grannen som tvättade där samtidigt (dvs personen som hade tilltalat mig) äntligen kom tillbaka för att hämta sin tvätt.
2. Förmågan att komma ihåg vägen
Och nu menar jag inte exakt samma som lokalsinne utan jag syftar på en förmåga att komma ihåg vägen efter att man besökt ett ställe vid några tillfällen. Själv kommer jag ihåg vägen endast om jag medvetet koncentrerar mig och lägger mycket energi på att lägga på minnet vilken väg jag tagit. Om jag går tillsammans med någon annan är det omöjligt för mig att hitta tillbaka till samma ställe efteråt för då har jag förmodligen lagt min energi på att prata med mitt sällskap! För mig är det totalt omöjligt att koncentrera sig på vägen samtidigt som jag pratar med någon och kommer inte ihåg vägen även om jag skulle besökt stället 10 gånger tillsammans med personen.
3. Förmågan att lägga märke till omgivningen
Om jag är på väg någonstans brukar jag vara i mina egna tankar. Det har hänt vid ett flertal tillfällen att det blivit någon förändring som t.ex. att det har börjat byggas nya hus utan att jag har märkt någonting. Jag kan få konstiga blickar om min samtalspartner frågar: ”Har du varit på stället X nyligen?” och jag svarar: ”Ja, jag är där minst 5 gånger i veckan.” Då kan min samtalspartner t.ex. säga: ”Du vet den där byggnadsarbetsplatsen där..” och jag undrar: ”Vilken byggnadsarbetsplats?” Och nästa gång när jag går till stället lägger jag medvetet energi på att se mig omkring och upptäcker då den stora byggnadsarbetsplatsen som jag har passerat nästan dagligen utan att tänka på det!
4. Orken att utföra praktiska göromål
Alla praktiska göromål tar mental energi av mig och känns som att jag ska lösa en svår matteuppgift. Jag gör ingenting i förbifarten utan måste koncentrera mig fullt på det jag gör. Jag tycker att det är mentalt energikrävande att hålla upp dörren för andra människor för då måste jag koncentrera mig på det jag gör. Vidare tycker jag att det är mentalt mycket tröttsamt och energikrävande att dammsuga, duscha och plocka upp posten från hallgolvet. Tack och lov dammsuger min boendestödjare min lägenhet och hjälper mig med posten för jag skulle aldrig ha energi till att göra sånt själv, men duschandet slipper jag ju inte undan!
Finns en fördel
Jag kan inte låta bli att avundas människor som inte har automatiseringssvårigheter. Människor utan autism och andra funktionsvariationer som kan ge en dålig automatiseringsförmåga har fått så otroligt mycket gratis! Inte undra på att de orkar jobba heltid och till råga på det ta hand om familj och barn. De har det i mina ögon otroligt lätt. Dock ser jag en fördel med mina automatiseringssvårigheter: jag har aldrig tråkigt! Eftersom jag blir trött av att duscha och diska känner jag mig ständigt överstimulerad vilket gör att jag aldrig har haft tråkigt hemma i hela mitt liv, inte ens nu under Covid-19 då jag suttit hemma i över ett halvår.
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Det behövs nog mer rättsfall angående detta, det finns inget i lagtext eller praxis som säger att en aktivitet ska…
Tack Paula! Ja det stämmer att jag fyllde år igår 😊
Tack! 🙂
Vad tråkigt att din läkare också kommer att sluta! 🙁 Jag håller med dig om att många läkare kan vara…
Jag tänkte faktiskt skriva ett blogginlägg om ämnet någon gång! Jag fick diagnosen ifrågasatt nyligen och då sade jag inte…
Bra sagt, Paula.
Jag har inte sagt emot dig. Ja visst är det bra att det finns många kvinnor på sådana utbildningar eller…
..”för att psykiatriker (ej psykologer) i vissa fall inte klarar läsa och bedöma personerna rätt” skulle det stå:)
Tack Paula! Nu slutar min läkare också i januari, självklart! Visst, hon är ju ”bara” underläkare och hoppat in för…
Hur brukar du bemöta det om någon påstår att vissa autister kanske är feldiagnostiserade som autister ”bara” eftersom vissa psykologer…
4 svar på ”Detta har neurotypikerna fått gratis”
Som det är, försöker man ju göra rätt, märka, komma ihåg. Det är just det, att man märker så mycket, tänker så mycket, att allt klistrar fast i en.
Sedan där med allt klistrat fast, är det allt svårare att få det, det allt började från utfört. För mycket, tar tid och kraft att sedan en efter en annan få klart och bort ur tankarna.
Det är ju inte att man inte kommer ihåg. Man kommer ju ihåg för mycket, fel saker. Det tar kraft att komma tillbaks till lugnet, ordningen där man förstår och känner av hur allt är.
Hur är det då när man gör något man tycker om att göra. Det är ju ett annat tillstånd, man är i då.
Det är det osäkra, de många valmöjligheterna, och att samtidigt tolka omvärlden, den som inte följer sina egna regler. Det gör det svårt, och att man inte kommer ihåg, kopplar ihop rätt sak.
Att i sitt lugn, då komma ihåg, rätt saker.
Ja, intryckskänsligheten är också en anledning till att man har svårt att koncentrera sig på det man gör. Själv lägger jag dock inte ens märke till intryck när jag promenerar ute med sällskap utan jag koncentrerar mig helt på samtalet med mitt sällskap utan att lägga märke till vad som händer runt omkring.
Hej Paula!
Jag har tänkt länge att jag ska skriva här i kommentarsfältet. Jag började läsa din blogg nu i somras och jag läste även ut dina två böcker i somras. Jag funderar mycket på om jag själv har autism. Känner igen mig väldigt mycket när du skriver om automatiseringssvårigheter. Det är som att du beskriver mig. Jag har väldigt svårt att lägga märke till saker i min omgivning när jag går och pratar med någon annan. Det är lättare när jag är själv, men även då måste jag aktivt tänka på vad jag ser. Det har hänt t.ex. på mitt tidigare jobb att kollegor har pratat om tavlor som hänger på väggarna i korridoren på arbetsplatsen och jag inte ens lagt märke att det hänger tavlor. Det har även hänt att min man eller någon annan har pratat om något i vår trädgård (t.ex. något träd eller buske) och jag inte ens vetat att det finns eller om den brukar blomma m.m.
Hej Ingrid!
Vad roligt att du har hittat till bloggen och att du har läst mina böcker!
Jag känner igen mig i det du berättar om tavlor. Jag lägger aldrig märke till tavlor. Det roligaste är att min exman hängde upp några tavlor hemma hos mig innan han flyttade ut efter vår skilsmässa 2008, och en gång när jag var och handlade med min boendestödjare så kommenterade hon i butiken någon tavla som enligt henne liknade en som jag hade i mitt kök. Jag blev förvånad för jag hade totalt glömt bort att det hängde tavlor i mitt kök! Självklart hade jag inte någon aning om hur dessa såg ut men min boendestödjare hade koll 🙂