Vissa av oss med Aspergers syndrom eller autismspektrumtillstånd är väldigt bokstavliga: det som man säger gäller. Har en värd välkomnat mig till sitt hem med orden att jag får känna mig som hemma, har jag gjort precis som värden sagt och känt mig som hemma. Utan att komma på tanken att värden egentligen inte menat det hen sagt, i alla fall inte på det sättet som jag har trott.
Tack vare detta bokstavliga tankesätt har jag också genom åren följt instruktioner slaviskt: det som man har sagt har gällt och det har man inte fått avvika ifrån. Men trots att jag som barn följde instruktioner i de allra flesta instruktioner gjorde jag ändå i vissa situationer precis tvärtom än vad jag hade blivit ombedd att göra. Detta av följande anledningar:
1. Jag hade missförstått instruktionerna men trodde att jag hade förstått. När jag hade fått instruktioner från fröken om att göra en teckning, klippa ut allt och klistra det på ett annat papper, klippte jag pappret i små bitar och förstörde därmed teckningen på kuppen. Jag förstod inte att det var meningen att jag skulle klippa längs linjerna för det hade inte fröken talat om. Det är därför väldigt viktigt att reglerna är tillräckligt tydliga för barn med Aspergers syndrom.
2. Jag var medveten om att jag inte hade förstått instruktionerna men vågade inte erkänna det. Det var ju väldigt pinsamt att vara den enda i klassen som inte hade förstått så hellre spelade jag tuff och vägrade göra den ”töntiga uppgiften”. Eller så gjorde jag fel medvetet och talade tydligt om för alla att jag medvetet hade gjort fel för att uppgiften hade varit så tråkig.
3. Jag hade förstått instruktionerna men visste inte hur man gjorde uppgiften. Vid ett tillfälle fick jag i uppgift att intervjua en äldre person om hur livet var förr i tiden och spela in intervjun. Men eftersom jag inte visste hur man gjorde för att spela in och inte vågade fråga någon, kunde jag inte göra uppgiften.
4. Jag orkade inte göra rätt. Vi som har Aspergers syndrom har ofta en betydligt mindre mängd energi än andra människor. Inte sällan var min hjärna helt överansträngd eftersom det förväntades att man skulle orka duscha, borsta tänderna, packa skolväskan, ta sig till skolan, vara social, lyssna på lektionerna, vara ute och leka på rasterna, vistas i matsalen och så vidare. Därför orkade jag helt enkelt inte göra läxorna eller så gjorde jag dem väldigt slarvigt. Min energi räckte helt enkelt inte till.
5. Jag hade glömt bort hur man gjorde. När jag arbetade som au pair i Österrike så kunde jag inte använda familjens tvättmaskin när jag skulle tvätta: varje gång det var dags att tvätta hade jag helt enkelt glömt bort hur man skulle göra för att få igång tvättmaskinen! På den tiden hade jag ännu inte fått min diagnos och visste därmed inte att skriftliga instruktioner hade kunnat göra susen för oss aspergare.
Om jag hade fått rätt anpassningar och stöd i skolan så hade jag kunnat följa instruktionerna i alla situationer. Då hade jag även kunnat ta till mig kunskap i skolan vilket jag knappt gjorde nu. Det är mycket viktigt att miljön anpassas för barn med Aspergers syndrom eller autism för då får vi chansen att utvecklas till vårt fulla potential!
6 svar på ”Därför struntar ett barn med autism i dina instruktioner ibland”
Vissa av oss med Aspergers syndrom eller autismspektrumtillstånd är väldigt bokstavliga: det som man säger gäller. är en viktig sak för oss med As
och det man säger gäller av princip för man är ju principfast eller som utrycket/ordspråket säger Walk As You Talk en sak som nog bra många behöver lära sig i dag faktist
dubbla budskap dubbla signaler dubbelmoral man säger en sak men menar något annat och sen gör agerar handlar tvärt emot sig själv sina egna ord det tycker jag är konstigt sen har jag lärt mig att tolka bokstavligt beror också mycket på omkringliggande faktorer omständigheter som hur mår man osv finns det något som skapar ett hinder för att tolka uppfatta budskapet signalerna eller missförstå misstolka missuppfatta osv
Det är väldigt lätt att missuppfatta när människor inte säger det de menar, det håller jag verkligen med om! Men jag har förstått att många inte menar att ljuga eller ser det som att de har dubbelmoral utan de uttrycker sig helt enkelt lika bokstavligt som jag gör. Men sen finns det ju såklart också de som ljuger med mening!
Och tänk att jag aldrig lär mig! Hur många gånger har det inte blivit tokigt när jag märkt på min son med Asperger att han tar det bokstavligt eller att jag missat något i instruktionerna. Många skratt har det blivit (obs vi skrattar tillsammans åt mammas missar).
Det där att vara bokstavlig gäller ju inte bara aspisar, utan alla mår vi bra av tydlighet. Jag kommer ihåg i första klass när fröken bad oss att ”fylla i” en teckning föreställande en streckad båt. Jag målade med färg i hela teckningen, medan det var meningen att jag bara skulle fylla i de streckade linjerna.
Eva
Hej Eva!
Ja, det kan verkligen bli tokigt ibland. Men vad bra att du och din son kan skratta åt missförstånden tillsammans!
Jag var tvungen att le när du berättade om incidenten med båten för jag hade kunnat göra exakt samma sak. Att ”fylla i” något tycker jag också ska betyda att man fyller i ordentligt 🙂
Det där att vara bokstavlig gäller ju inte bara aspisar, utan alla mår vi bra av tydlighet. Jag kommer ihåg i första klass när fröken bad oss att ”fylla i” en teckning föreställande en streckad båt. Jag målade med färg i hela teckningen, medan det var meningen att jag bara skulle fylla i de streckade linjerna.
Du kanske missförstod läraren för att du har Aspergers syndrom. 😉 Föräldrar till autistiska barn har inte sällan själva autistiska drag. Många föräldrar inser först när deras barn får NPF-diagnos att de själva uppfyller många av diagnoskriterierna.
Jag förstår din tanke och jag har säkert en del drag av Asperger liksom drag av en massa annat 🙂 precis som alla människor. Dock inte så att jag har problem i vardagen.