Kategorier
Okategoriserade

Därför har full tillit till vetenskap förstört mycket för mig

Det finns många olika vetenskaper. Naturvetenskaper ger oss kunskap om världen och naturlagar, samhällsvetenskaplig forskning intresserar sig för hur samhället är uppbyggt och beteendevetenskaplig forskning ger oss kunskap om människans psyke och beteende. En stor del av vår kunskap kommer från vetenskap och vetenskaplig kunskap har följaktligen hög status i vårt samhälle. Det är stor skillnad mot förr då religiösa förklaringsmodeller ansågs förklara alla världens fenomen.

Vetenskap avspeglar samhälleliga intressen

Vetenskap avspeglar det samtida samhället. Det ges inte forskningsbidrag till vad som helst utan forskning förväntas bidra till det samtida samhällets utveckling oavsett om det handlar om en bättre samhällsekonomi eller något annat. Det var inte alls länge sen vetenskapen stödde rashygien, och vi hade till och med en statlig institut för rasbiologi. Rashygien tjänade ett ekonomiskt syfte då det ansågs öka produktiviteten på jordbruket. Rashygieniska idéer var därmed fullt vetenskapliga och den som ifrågasatte rashygienen gick alltså emot vetenskap! Och observera att det inte alls var länge sen. Förr ansågs det också vetenskapligt belagt att barnet mådde bäst hos modern, men sen när arbetsmarknaden förändrades och kvinnorna började behövas i yrkeslivet kom det plötsligt forskning som visade att förskolan var nödvändig för barnens utveckling. Ja, ni fattar säkert poängen!

Litar inte på all vetenskap

Som yngre litade jag blint på forskning och det tog mig tid innan jag förstod hur otroligt mycket vetenskapliga, politiska och ekonomiska intressen växelverkar med varandra. Jag påstår inte att vetenskap bör avfärdas bara för att det är vetenskap, men jag litar bara på vetenskaplig forskning som jag själv känner är vettig. Jag litar alltså inte ett dugg på forskare som säger: “Det här är bäst för människan” om jag inte känner att det stämmer. Dessutom är det viktigt att hålla i minnet att resultaten på beteendevetenskaplig kvantitativ forskning redovisas med hjälp av statistik: ingen forskare kan således uttala sig om att deras fynd gällande vad människan mår psykiskt bäst av gäller för alla människor i hela världen utan resultaten gäller med viss statistisk sannolikhet.

Vi är färgade av vetenskap

Vi är mer färgade av vetenskap än vad man kan tro. Jag har fått höra många historier om autistiska barn som mått dåligt i förskolan men föräldrarna har inte vågat stanna hemma med barnet även om möjligheten skulle finnas då forskarna säger att förskolan är nödvändig för barnens utveckling. Ett autistiskt barn som inte mår bra i skolan, inte ens i autismklass, men mår jättebra av att plugga på distans hemifrån har inte sällan oroliga föräldrar som tror att barnet behöver social samvaro trots att barnet säger sig vara fullt nöjt med samvaron det får från sina föräldrar. En vuxen sjukpensionerad autist som trivs för sig själv hemma kan vara orolig för att leva isolerad, inte för att hen själv vantrivs med situationen utan för att hen har läst forskning som har påvisat att det är farligt att sitta hemma alltför mycket utan att ha daglig sysselsättning. Ja, ni fattar!

Gör inte samma misstag

När åhörare på mina föreläsningar ber mig om råd gällande ovanstående typer av dilemman ger jag alltid samma svar: Lyssna på din magkänsla! Mår autisten bra och har god psykisk och fysisk hälsa gör autisten alldeles rätt oavsett vad forskarna påstår om behovet av sociala kontakter, variation i aktiviteter mm. Mår autisten psykiskt dåligt eller utvecklar fysiska symptom i form av t.ex. huvudvärk p.g.a. för mycket datasittande så lever autisten fel. Men gör för guds skull inte samma misstag som jag gjorde år efter år: jag tvingade mig själv till sociala sammanhang mot min vilja trots att jag mådde dåligt av det. Det var när jag slutade leva efter vad forskare menade var bra för människan och började lyssna på vad jag ville som jag kunde förändra min situation. Tänk om mina föräldrar hade vågat hålla mig hemma från skolan, vad bra jag hade mått då!

Autismforskning har räddat mig

Observera att jag inte påstår att all vetenskap har varit dålig för mig. Autismforskning är också vetenskap, och tack vare att forskare som Lorna Wing och Svenny Kopp har forskat om autism har mitt liv underlättats väldigt mycket. Attwood har t.ex. kommit fram till mycket kloka saker om t.ex. diagnosens betydelse, och Svenny Kopps forskning har visat att autism kan ta sig annorlunda uttryck hos tjejer. Jag har alltså vetenskaplig forskning att tacka för att jag fått ett bra liv, men samtidigt är det viktigt att behålla sitt sunda förnuft. Har man autism är det fullt möjligt att man avviker så pass mycket från normen att det som enligt forskarna är bra för genomsnittsmänniskan inte behöver vara bra för oss autister!

Klicka här för att kommentera blogginlägget! Jag kommer att radera kommentarer som innehåller personangrepp, hat, hot e.t.c.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig på min hemsida.

Mina böcker

Mina senaste bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.
Min första bok På ett annat sätt finns att låna på biblioteken i bland annat Stockholm, Göteborg, Malmö, Västerås, Örebro, Linköping och Helsingborg.

2 svar på ”Därför har full tillit till vetenskap förstört mycket för mig”

Det hade absolut varit det allra bästa för mig också om jag bara fått vara hemma, sluppit förskolan, skolan och allt. Det var det enda jag ville när jag grinandes gick iväg på morgnarna till det ställe jag hatade, ensam eftersom de andra barnen ur klassen på samma gata inte ville gå med mig och undrade hur mycket kränkningar jag skulle få utstå den dagen.

Det är jättebra att alltid ifrågasätta allt! Särskilt när det gäller en själv. Inte bara lita blint på andra, utan känna av vad som känns bäst, då man själv är den ende som kan avgöra det.

Min vän sa en annan sak som jag kan relatera till…”I yngre år försökte jag ändå anpassa mig efter andra, tvinga mig iväg på saker de ville göra och försöka gilla samma saker som dem för att bli mer accepterad och inte utanför. Nu gör jag inte ens någon ansats längre. Folk får gilla och acceptera mig för den jag är, annars är jag mycket hellre ensam.”

Vad bra att du inte försöker anpassa dig efter andra människor längre. Det har jag också slutat med. Man ska duga som man är, annars får det vara precis som du skriver!

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *