Kategorier
Arbete och sjukersättning

Därför dyker inte npf:aren upp på praktikplatsen

Du kan hjälpa mig att informera om NPF genom att dela inlägget i sociala medier. Tillsammans gör vi skillnad.

Ibland deltar vi med autism och/eller adhd i arbetsprövningar vilket ibland går bra, ibland mindre bra. Vissa npf:are slutar dyka upp på sina praktik- och arbetsplatser, vissa direkt och andra efter ett tag. När jag föreläser får jag ibland frågor om anledningarna till att en npf:are slutar gå till praktikplatsen. Anledningarna kan såklart variera, men här är några vanliga sådana:

1. Rutinerna bryts

Många av oss med autism behöver rutiner för att fungera i vardagen. Vissa av oss kan ha gått hemma i många år och har skapat fungerande rutiner som vi följer till punkt och pricka. När vi plötsligt tvingas delta i arbetsprövning bryts våra rutiner vilket i sin tur kan leda till att vår vardag vänds upp och ner. Att många av oss behöver rutiner förklaras ofta med svag central koherens, det vill säga en tendens att fastna i detaljer med samtidiga stora svårigheter med att bearbeta helheten. När en detalj i vardagen (=sysselsättning) blir annorlunda blir helheten (= hela vardagen) ett kaos. En person med svag central koherens kan bli så lamslagen av förändringar (= arbetsprövningar) att hen blir tvungen att stanna hemma.

2. Dålig tidsuppfattning

Många med npf, särskilt de med adhd, har bristande tidsuppfattning. Detta i sin tur kan leda till mycket stora svårigheter med att passa tider, en svårighet som ofta förklaras med bristande exekutiva funktioner. Vissa har så dålig tidsuppfattning att de helt saknar en inre klocka och inte har någon aning om det har gått fem minuter eller två timmar! En sådan person kan bli flera timmar sen från jobbet på grund av dålig tidspassning, och när hen äntligen kommit dit kan arbetsdagen redan vara slut!

3. Dålig planeringsförmåga

Dålig planeringsförmåga kan, men måste inte, hänga ihop med bristande tidsuppfattning. En npf:are med dålig planeringsförmåga kan ha svårt att planera vilken tid hen ska gå upp på morgonen, vilken tid hen ska äta frukost och framför allt vad hen ska äta. Kanske upptäcker personen plötsligt att hen saknar rena kläder, och hen vill inte dyka upp på praktikplatsen med smutsiga kläder. Ibland är planeringsförmågan så dålig att npf:aren blir glömsk och helt glömmer att åka till praktikplatsen. Om npf:aren får stöd med planering kan hens vardag fungera mycket bra, men när stödet uteblir klarar hen kanske inte av att planera alls och klarar följaktligen inte heller av att åka till praktikplatsen.

4. Uppskjutarsjuka

Vanan att skjuta upp allt till sista minuten kallas ibland med glimten i ögat för uppskjutarsjuka som faktiskt också hänger ihop med svaga exekutiva funktioner. Personen vill gå till praktikplatsen och planerar att börja göra sig i ordning på morgonen men skjuter upp det. ”Äsch, jag gör det om 5 minuter”, tänker npf:aren. När hen skjutit upp allt i flera timmer kan hen till slut tvingas inse att hen inte alls kommer att komma iväg innan arbetsdagen är slut.

5. Bristande ork

Att leva med autism och adhd tar energi. För många av oss känns det som ett heltidsjobb att byta om på morgonen, duscha, kamma håret, äta, diska, tvätta och kasta soporna. En person utan diagnoser har ofta mycket energi, och en sådan person känner sig ofta rastlös och ostimulerad om hen tvingas stanna hemma många dagar i sträck. Däremot är vissa av oss med npf, däribland jag själv, aldrig ostimulerade eftersom det är en utmaning för oss att bara duscha. Många kan därför känna att de saknar energi för ytterligare utmaningar så som arbetsprövningar. Den enda anledningen till att en person utan ork deltar i arbetsprövning är ofta Försäkringskassans krav.

6. Npf:aren mår dåligt på praktikplatsen

Att en npf:are mår dåligt på praktikplatsen kan ha många anledningar. Hen kanske inte orkar med arbetsuppgifterna eftersom de kräver så mycket uppmärksamhet att det känns som att hjärnan håller på att explodera. Kanske upplever hen sig utanför eftersom kollegorna inte förstår hens funktionsnedsättning. Kanske är arbetsuppgifterna för jobbiga för hen och anpassningarna har uteblivit. Eller kanske har hen autism och specialintressen, och arbetsuppgifterna faller helt utanför ramen för specialintressena. Nu kanske du tänker att ett jobb inte borde behöva ha något med ens specialintressen att göra, men en autists specialintressen kan vara så starka att hen verkligen HATAR allt som inte har med dessa att göra. Då vi npf:are ofta har begränsad mängd energi (se punkt 5) är det ofta avgörande för oss att vårt jobb också är vårt specialintresse. Inte sällan är det faktiskt helt avgörande för att vi överhuvudtaget ska klara av att delta i arbetslivet!

Glöm inte att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Köp min bok

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Gothia Kompetens.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via Facebook, Instagram, mejl eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn

15 svar på ”Därför dyker inte npf:aren upp på praktikplatsen”

Det finns inga anpassningar av miljö överhuvudtaget. Den mesta information som sprids om asperger och högfungerande autism är falsk då man inte tar hänsyn till miljö.

Om man enbart har asperger och något av punkt 1-6. Då är det fel på miljön.

Vissa har turen att få anpassningar, men det är tyvärr inte alla förunnat. Sedan finns det de som får vissa anpassningar men inte tillräckligt.

Svara

Kan du ge exempel på några anpassningar som någon har fått i förhållande till asperger och inte psykisk ohälsa som kommer som tillägg.

Möjligheter att gå ifrån och inte behöva närvara lika ofta är inte anpassningar.

lönebidrag och möjligheten att arbeta utan betalt är inte heller anpassningar.

anpassningar är sånt som gör arbetet lättare.

Möjligheten att gå ifrån och inte behöva närvara lika ofta är anpassningar för mig då mina kollegor inte har denna möjlighet! Det är nämligen obligatorisk närvaro på olika möten och evenemang på min arbetsplats. Dessa anpassningar har Arbetsförmedlingen beslutat om i samråd med min arbetsgivare. Och dessa anpassningar gör mitt arbete enklare. Jag arbetar inte heller utan att få betalt utan har bara lägre arbetstempo (också en anpassning). Jag håller inte med dig om att dessa saker inte skulle vara anpassningar då de är en förutsättning för mig för att jag ska kunna delta i arbetslivet.

En person med psykisk ohälsa och en person med asperger kan ibland behöva samma typer av anpassningar. Jag har fått dessa anpassningar p.g.a. asperger (då jag tycker att det sociala är jobbigt), men någon annan kan ha exakt samma anpassning av andra anledningar.

Svara

okej dåligt formulerat av mig.

Självklart är det du beskriver anpassningar för dig. Men det låter mer som du beskriver ett anpassat arbete än anpassningar på en arbetsplats.

kan man jobba som läkare, lärare, brevbärare, polis, kontorist, Osv. göra jobbet i lägre tempo, mindre Närvaro socialt och ändå få samma betalt på ordinarie arbetsmarknaden?

Anpassningar syftar till att någon ska göra samma ”riktiga” arbete. Och de finns inte. När vi pratar om hjälpmedel och miljöanpassningar tex.

Jag har ingen aning om någon aspergare har ett anpassat jobb som läkare. Har träffat vissa aspergare under de senaste åren som jobbat som lärare men jag har ingen aning om hur de eventuella anpassningarna sett ut eller om de ens haft några. När jag för drygt 10 år sedan pluggade på Ågesta Folkhögskola hade skolan några anställda lärare med egen Asperger-diagnos och anpassningar. Vad jag vet var dessa lärare nöjda med de anpassningar de fick, men jag vet såklart inte.

En autistisk kvinna berättade däremot för mig nyligen att hon hade ett anpassat lönebidragsarbete som biståndsbedömare i kommunen med lägre arbetstempo, men jag har ingen aning om hur upplägget och anpassningarna såg ut. Därför kan jag inte uttala mig om saken!

Jag har själv blivit erbjuden vidareutbildning på mitt jobb. Jag har till skillnad från dem ingen utbildning om metoden Supported Employment så jag kan inte ha samma arbetsuppgifter som mina neurotypiska kollegor har. Men jag har tackat nej till erbjudandet. Jag skulle alltså kunna få andra arbetsuppgifter om jag ville det och göra samma ”riktiga” arbete som de, men jag är inte intresserad.

Vårt systerbolag Left is Right anställer för övrigt aspergare, och de som jag pratat med stormtrivs. Jag vet att du ”med anpassningar på arbetsplatsen!” inte syftar på företag som Left is Right, men det är en möjlighet för aspergare att delta i arbetsmarknaden och samtidigt ha kollegor med samma diagnos. De som vill alltså.

Svara

Du har fortfarande inte beskrivit någon anpassning på en arbetsplats utan enbart anpassade arbetsplatser.

Kan du nämna en anpassning man kan få på en vanlig arbetsplats vid en vanlig anställning? detta pga asperger.

Det finns inga anpassningar och det är skälet till att aspergare uteblir.

Jag frågar alls inte om det finns anpassat jobb för läkare med asperger utan om det finns anpassningar på en arbetsplats för läkare med asperger.

left is right. Att sätta aspergare tillsammans är ju motsatsen till att anpassa. det kommer ju dock skapa en viss kategori av aspergare som är nöjda för de som det inte är kompatibelt med försvinner. det är en idiotisk idé som sammanfaller väl med den övriga lögnen som myndigheter, autism, attention och liknande försöker printar in.

Jag tror att du och jag har olika idéer om vad som är en anpassning. Ett anpassat jobb för läkare för mig är att en läkare får anpassningar på sin arbetsplats, t.ex. på en vårdcentral eller på ett sjukhus. En anpassning på en arbetsplats är att jag slipper delta i fysiska möten varje vecka vilket mina kollegor måste göra. Jag har också träffat autister på mina föreläsningar som berättat att de har lägre arbetstempo eller jobbat på distans till skillnad från kollegorna som inte har denna rättighet, men då jag inte känner de flesta av dessa autister vet jag inte vad de jobbar med. En vet jag får anpassningar på Systembolaget, men vet inte exakt hur dessa anpassningar ser ut. Men jag vet att Misa hjälpte denna person att få ett jobb (alltså ej praktik) på Systembolaget och denna autist nu jobbar där sedan flera år tillbaka och stormtrivs.

Så sammanfattat kan man säga att lägre arbetstempo eller möjlighet att slippa vissa uppgifter/evenemang kan vara en anpassning som en autist kan få. Jag skulle inte säga att det inte finns några anpassningar utan jag säger istället att vissa har tur och får anpassningar och andra inte. Vissa får också vissa anpassningar men inte tillräckligt mycket.

Ingen är förhoppningsvis tvingad att jobba på Left is Right. Jag tycker att det är en bra idé att låta autister jobba tillsammans för alla autister vill inte jobba med neurotypiker. Det hade inte passat mig att jobba på Left is Right, men de som vill brukar vara nöjda.

Svara

Ett anpassat jobb för läkare för mig är att en läkare får anpassningar på sin arbetsplats, t.ex. på en vårdcentral eller på ett sjukhus.

enligt ovan har vi exakt samma åsikt och vilken är då anpassningen?

vilken är anpassningen för att läkaren med asperger ska kunna fungera precis som alla andra läkare på den arbetsplatsen? vilka miljöförändringar görs?

om läkaren istället börjar blogga, jobba på systemet eller dylikt och då får ha lägre arbetstempo eller färre möten då är det en anpassad arbetsplats.

Jag vet inte vilka eventuella miljöanpassningar en autistisk läkare kan få på sin arbetsplats då jag aldrig arbetat som läkare och inte känner någon som gör det. Jag kan tänka mig att det dels beror på autistens behov och dels väldigt mycket på arbetsgivarens vilja och möjlighet att anpassa arbetsplatsen. Vissa arbetsgivare saknar möjlighet och andra saknar motivation.

För dig verkar det vara viktigt att skilja på att få miljöanpassningar på sin arbetsplats och att få anpassade arbetsuppgifter eller lägre arbetstempo (=anpassad arbetsplats), men för mig kvittar det vilka anpassningar det handlar om. Vissa autister behöver miljöanpassningar, andra helt anpassade uppgifter och några behöver både och.

Svara

Miljö är hundra procent det som avgör om asperger blir ett problem eller inte.

Det innebär att du behöver inte lägre tempo tex. pga asperger utan pga. att anpassningarna inte finns.

Har man tex asperger och add blir frågan en helt annan. Därför det är kanske inte asperger och miljön som gör att man behöver lägre tempo.

Anpassningar för asperger finns inte att få… alltså anpassningar har att göra med förutsättningar. om man dras ner av miljön och därför behöver lägre tempo då är det inte anpassat.

Helt underbart! Det gläder mig att det finns autistiska läkare som fått anpassningar.

Svara

Intressant, tack!
Och vilka är anpassningarna?
Hon klarar inte av att ha stressig jour så hon slipper ha jour. En anpassning hade väl varit så att hon skulle klara av att ha jour som alla andra. Hon klarar inte av tidspress så hon slipper tidspress. Om hon alltid läser på extremt noggrant och tar extra lång tid med allting kan hon omöjligt göra samma jobb som alla andra. och hon klarar inte av oplanerad mottagning så hon har bara planerad mottagning. Hur kan man ha planerad mottagning om jobbet samtidigt sker utan tidspress?

OT. Hon har ju fel i sitt holistiska synsätt. Så hon är nog inte rätt person. att lyssna på.

Så som jag förstår det anser du att enbart miljöanpassningar är riktiga anpassningar och att denna kvinna inte får riktiga anpassningar. Men man får beviljad arbetsanpassningar kan dessa anpassningar faktiskt antingen vara miljöanpassningar eller anpassade arbetsuppgifter (och det senaste verkar du kalla för ”anpassat arbete”). Någon som arbetar i lägre tempo än sina kollegor bör få samma lön som sina kollegor med liknande utbildning och erfarenhet.

Kvinnan arbetar som läkare precis som sina kollegor men slipper jouren vilket gör att hennes arbetsuppgifter ser lite annorlunda ut, men hon utför ändå ett arbete som läkare. Det kanske är omöjligt att anpassa miljön på så sätt att hon skulle klara av att ha jour? Det kanske skulle drabba patienterna alltför hårt? Jag tycker att det är underbart att hon har möjlighet att arbeta som läkare, och jag anser att hon får anpassningar även om du troligen inte håller med!

Jag har inte sett några belägg för att en person med autism nödvändigtvis endast skulle behöva miljöanpassningar. Den samlade forskningen tyder på att autism är mycket mer än diagnoskriterierna och att autism t.ex. kan innebära exekutiva funktionsbrister (även om dessa svårigheter ofta förknippas med adhd). Både Christopher Gillberg och Tony Attwood har skrivit om detta. Jag ser inte att alla kognitiva avvikelser som autism kan innebära alltid kan avhjälpas med enbart miljöanpassningar. Men det kommer ny kunskap hela tiden, och skulle den samlade forskningen i framtiden peka på att en person med ren autism enbart behöver miljöanpassningar på jobbet kommer jag givetvis ändra min ståndpunkt!

Vad gäller det holistiska synsättet så antar jag att hon syftar på svag central koherens. T.ex. Gillberg har skrivit i sina böcker om forskningen som visat att autister har lätt att se detaljer och svårt att se helheten (jämfört med neurotypiker alltså, och på gruppnivå). Men forskningen går alltid framåt hela tiden, och det är fortfarande mycket som vi inte vet! Kanske har det till och med kommit någon ny vetenskaplig kunskap som jag missat, och kanske är det så att autisternas detaljfokus egentligen beror på något annat!

Jag vill inte uttala mig om den centrala koherensen alltför mycket då jag inte läst ursprungsartiklarna. Men eftersom denna kvinna är psykiater och autist antar jag att hon bör vara ganska insatt i forskningen kring kognition och kognitiva avvikelser vid autism.

Svara

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *