Pax frågar
Två frågor:
• Med din erfarenhet – tror du att autister har lätt att projicera saker på andra?
Rent konkret har min flickvän plötsligt brutit med mig efter att hon haft det jobbigt i sitt arbete som lärare. Hon tyckte inte att hon klarade arbetet, inte dög, gjorde fel osv. , något hon kommit tillbaka till varje dag efter en särskilt jobbig händelse. Jag försökte tala om för henne att hon visst var kompetent, klarade jobbet, gjorde mer än man kan begära och absolut inte gjort något fel. Vilket jag menade, på goda grunder. Det var såvitt jag kan bedöma eleverna i en klass som var ovanligt besvärliga.
Men min flickvän reagerade hårt och konstaterade bistert att ”du säger att jag inte duger!” Något jag förstås blev sårad över, eftersom jag sa raka motsatsen. Men det lyssnade hon inte på, utan vände på klacken. Och bröt kontakten.
Jag gjorde förmodligen fel som blev sårad, men det var ju så otroligt ”missuppfattat”. Jag förstår verkligen inte.
• OM vi nu skulle komma vidare – hur hittar man en parterapeut som förstår sig på autism? Jag har både bra och dåliga erfarenheter av terapeuter, men har inte ställts inför just något autismrelaterat innan.
Paula svarar
Det finns ingenting i diagnoskriterierna för autism som antyder att det skulle vara typiskt för en person med autism att förvränga andras uttalanden på det sätt du beskriver. Tvärtom är det typiskt för personer med autism att tolka andras uttalanden bokstavligt (läs gärna Gillbergs bok samt hans diagnoskriterier för Aspergers syndrom). Det innebär att en autist kan tolka andras uttalanden ordagrant (till exempel att ”känn dig som hemma” bokstavligt talat betyder att man som gäst i andras hem får känna sig som hemma). Sättet hur din flickvän tolkade dig är den raka motsatsen till bokstavlig tolkning!
Bristande interoception kan vara vanligt
Med detta sagt förmodas autism ibland vara förknippad med mentaliseringssvårigheter och/eller bristande interoception i vilka kan ingå svårigheter att skilja sina egna känslor från andras. Jag vet att vissa autister bestämt menar att autister varken har mentaliseringssvårigheter eller bristande interoception så det är inte alla som håller med, men det kan vara värt att nämna! Jag har dock aldrig hört att dessa svårigheter skulle yttra sig i en tendens att förvränga andras uttalanden på det sätt du beskriver utan det brukar enligt min erfarenhet snarare handla om att en autist går med på saker mot sin vilja eftersom hen inte förstår att hen egentligen inte vill delta. Men olika autister har olika svårigheter, och en autist kan också bli utbränd och därför tappa förmågan att förstå vad andra människor säger.
Vissa hamnar i tankefällor
Även om det du beskriver inte måste ha med autism att göra är det inte ovanligt att en autist lider av samtidig psykisk ohälsa, och vid psykisk ohälsa och vissa personlighetssyndrom är det inte alls ovanligt att hamna i tankefällor (för referens, läs gärna Åsa Palmkron Ragnars bok). Kognitivt inriktade KBT-terapeuter talar ibland om en tankefälla som de kallar för diskvalificering av det positiva. Det innebär att positiva erfarenheter inte räknas för personen, bara negativa! Att du sade till henne att hon var kompetent räknades därmed inte för henne utan det enda som räknades var det negativa som hon hade varit med om på jobbet.
Du har inte gjort fel
Du får absolut inte tro att du gjorde något fel för det gjorde du inte! Du låter som en jättefin person som verkligen bryr sig om henne så du ska inte lägga skulden på dig själv. Du berömde och bekräftade henne och sade allt i all välmening. Det låter dessutom som att du var extremt tydlig. Hade hon haft en förmåga att ta emot komplimanger och beröm borde hon ha förstått att du ville väl. Hon kan behöva stöd av en autismkunnig psykolog för att förändra sina tankemönster, men det är i så fall viktigt att hon själv vill prata med en psykolog!
Texten fortsätter under annonsen.
ANNONS
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Kan vara värt att testa
Vad gäller din fråga om en autismkunnig parterapeut så är det svårt att svara på den frågan för det är omöjligt att säga i förväg vilka terapeuter som är bra. Vid googling hittar man ju autismkunniga parterapeuter, men en terapeut kan påstå sig ha kunskap om autism utan att ha det. Ett annat alternativ är att ni ställer er i kö till habiliteringen för att få rådgivning förutsatt att er region har en sådan. Om det inte finns en habilitering där ni bor kan ni testa att ansöka om LSS-insatsen ”rådgivning och annat personligt stöd” så att ni får träffa en expert med autismspecifik kompetens. Det är inte alls säkert att insatsen kommer att beviljas och väldigt många kommuner hänvisar till habiliteringen när man ansöker om den här insatsen, men det kan vara värt att försöka!
Använd inte ordet ”terapi”
Om ni vänder er till habiliteringen eller kommunens LSS-handläggare är det viktigt att ni inte använder ordet terapi/parterapi när ni ansöker om stöd. Istället bör ni förklara att ni behöver råd och stöd av en autismkunnig expert som kan hjälpa er att hantera din flickväns autism i det dagliga livet. Anledningen är att varken LSS eller habiliteringen erbjuder behandling och terapi utan de erbjuder i så fall bara expertstöd så att funktionsnedsättningens konsekvenser blir lättare att hantera i vardagen.
Måste kännas okej för henne
Slutligen är det viktigt att säkerställa att det är okej för din flickvän att ni ansöker om rådgivning (OM ni nu skulle bestämma er för att göra det). Det är nämligen lätt att köra över autistens vilja. Psykologen och autismforskaren Tony Attwood har skrivit i sin bok att vissa autister beter sig aggressivt i syfte att få vara ifred. Om vissa autister inte vill vara i en relation/umgås med en viss person kan de ha svårt att hantera sina negativa känslor och blir istället verbalt aggressiva. Verbala aggressioner kan alltså, men måste inte, vara ett tecken på att autisten vantrivs i sin relation.
Måste inte vara så för henne
Ovanstående betyder inte att autisten är elak med mening! Autisten kanske inte förstår att hen inte är kär och att hen borde göra slut vilket kan resultera i aggressioner, konflikter och verbala påhopp. Nu säger jag inte att det måste vara så för din flickvän, men vad jag menar är att det är viktigt att hon också vill jobba på er relation och ge relationen en chans om ni skulle bestämma er för att vända er till en expert!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
En sak jag har märkt med de flesta människor är att när det ploppar upp en tanke i huvudet, så…
Tänk om folk bara kunde behålla sina kommentarer, ifrågasättanden, kritik, tankar och åsikter för sig själva alla gånger när de…
Hittade detta inlägg igen. Tänkte kommentera det också. Emma ska alltså inte jämföra sin situation med någon som inte har…
Ja precis, det där var ett exempel, men det handlar om mycket mer än om att äta på restauranger man…
Hur döljer man autistiska drag? Är det att tvinga sig att göra saker man inte vill för att det förväntas…
Jag håller med dig om att det är tröttsamt! Att du fick diagnosen sent indikerar att du är duktig på…
En av mina arbetskamrater ifrågasatte om jag verkligen har autism. Hon undrade om jag inte bara inbillade mig. Hon jämförde…
Intressant! Då kan du ha haft problem redan före 5 års ålder. Samtidigt är det svårt att säga om neurotypiska…
Ja precis, det borde märkts av tidigare i så fall… märkligt är det. Eller så kommer jag bara inte ihåg…
Det du beskriver låter jobbigt, och jag förstår att det blir problematiskt när man bor högst upp utan hiss. Det…
6 svar på ”Brukar personer med autism projicera sina känslor på andra?”
Vad var egentligen syftet med hennes fråga? Ville hon ha tips? Ville hon få uppmuntran? Ville hon känna sig förstådd? Behövde hon bara prata av sig utan att bli avbruten? Jag upplever själv att detta är någonting jag har stora problem med som autist. Jag tar för givet att andra ska läsa av mig ”rätt” och gör de inte det uppstår det lätt konflikter och kommunkationsproblem och jag får väldigt mycket ångest. Problemet är ju att detta varierar från situation till situation och ofta kan det vara en kombination eller att man vill ha det i en särskild ordning. Går jag till en terapeut är det självklart för mig att personen först lyssnar på mig utan att avbryta även om det kan innebära att jag behöver prata av mig i femton minuter, sedan bekräftar mig, visat att hon förstått och validerar mig så att jag känner att min verklighetsuppfattning är giltig och först därefter kommer med feedback.
Jag vet ju inte låt det låg till här, men även om jag inte brukat reagera så kraftigt som det beskrivs här så brukar jag ofta få mycket ångest när jag får beröm i situationer där jag beklagar mig för det känns som personen inte tycker att min verklighetsbeskrivning är giltig och då hjälper det ju inte med uppmuntran – jag upplever inte det som om den andra lyssnat på mig och vad jag verkligen försökt berätta och då känns det som om det bara befäster att jag värdelös på allting eller vad det nu kan vara. ”Lilla gubben, sådär ska du inte tänka!” Det är den känslan jag får. Det betyder naturligtvis inte att jag inte uppskattar uppmuntrande ord. Det betyder bara att … det inte är så lätt ibland. 🙂
Ja, det Paula skriver längst ner om att vara kär är en sak jag hört talas om; tydligen är det särskilt viktigt för kvinnor att det finns attraktion kvar i en relation för att den ska fungera. Det finns psykologer som menar att när detta saknas så är det det som är problemet och inte själva klagomålen från kvinnan i sig och då hjälper det inte vad mannan gör. Istället sägs det att det är viktigt att jobba på att bibehålla attraktionen. Hur det nu ska gå till förstår jag inte.
Men jag förstår inte sättet som folk beskriver dejting och förhållanden på ändå. Varken mäns eller kvinnors förhållningssätt och sätt att fungera förstår jag. Vadå vara kär? Och varför är attraktion så viktigt? Och varför gör folk skillnad på olika slags relationer? Förstår inte. Det betyder inte att jag är aromantisk – jag var t.ex. kär i en kvinna hela förra sommaren och halv hösten; det betyder bara att jag inte fungerar på det normativa sättet och inte har samma förhållningssätt och värderingar som så många andra. Jag är t.ex. principiellt emot giftermål och skulle därför aldrig gå på en bröllopsfest och jag menar att romantiska känslor är helt normalt i vanliga vänskapsrelationer och att det snarare handlar om en skala. Men allt detta får mig att fundera på om jag egentligen vill ha ett förhållande. Det börjar kännas som att det är för mycket i vad jag söker och i hur jag ser på saker och hur jag känner som inte stämmer med hur verkligheten ser ut och då kanske det är bättre att bara hoppa av tåget.
Om jag förstod det rätt ville frågeställaren, utöver att ha tips om parterapeut, förstå sin flickvän bättre vilket jag tycker är jättefint. Jag tror att han ville veta varför det blir som det blir. Men jag kan ha fel!
Jag håller med dig om att det är frustrerande att bli förminskad istället för validerad i sina känslor. Men samtidigt tror jag inte heller att flickvännen hade uppskattat om han hade sagt: ”Du har helt rätt, du är värdelös och inkompetent.” Men å andra sidan har du helt rätt. Kanske hade han kunnat lyssna på flickvännens känslor istället för att säga direkt att hon var kompetent, men samtidigt tycker jag att det låter som att flickvännen hade svårt att ta emot beröm plus att det var uppenbart att frågeställaren ville väl (svårt iofs för mig att säga hur allt gick till, det är bara MIN tolkning och jag kan givetvis ha fel).
Intressant det du skrev om relationer! Jag har istället uppfattningen att det ofta är viktigt för både män och kvinnor att vara kära. Skillnaderna påstås vara att män är mer benägna än kvinnor att påbörja en KK-relation med någon de inte är kära i tills de träffar den rätta, plus att kvinnor gör slut på förhållandet direkt medan män ofta väntar tills de träffar någon bättre för att sedan göra slut och bli tillsammans med den nya. Det sägs är att många män sällan gör slut förrän de redan har träffat någon ny och att de fortsätter med sitt gamla förhållande ”i väntan på någon bättre”. Men samtidigt går det såklart inte att generalisera för alla män är givetvis olika! Det går inte direkt att säga att alla män eller kvinnor är si eller så 🙂
Det kan ju också handla om att vi som individer tolkar ord annorlunda. Vad menas med ”kär”? Vad menas med ”attraktion”? Vad menas med ”känslor”? Osv. Jag blir t.ex. lite häpen när jag hör andra män prata om ”vackra kvinnor”, eftersom jag märker att många sätter likhetstecken mellan skönhet och fysisk och sexuell attraktion. Jag tycker det är helt olika saker. Jag kan tycka någon ser superbra ut och är underbar att titta på utan att vara särskilt sexuellt attraherad och jag kan omvänt titta på en kvinna som jag tycker ser alldaglig ut och vara starkt sexuellt attraherad. Osv. Men jag känner till att utseendet primärt är det viktigaste för de flesta.
Ja, kvinnor är som bekant långt mer selektiva med vem de har sex med – det kan ju vara 100 stycken män inloggade på ett län på bodycontact medan där bara är tre kvinnor inloggade och när det gäller att hitta rätt i dejtingsammanhang så finns det ju statistik på att det bara är en relativt liten andel män som de allra flesta kvinnor är potentiellt intresserade av och eftersom de männen är populära så kan de ju välja och vara kräsna, medan det resten konkurrerar med väldigt många män om väldigt få kvinnor. Så det är inte lätt för någon. Vad som däremot är väldigt tragiskt idag är att många män vägrar erkänna kvinnors situation och många kvinnor vägrar erkänna mäns situation utan känner sig kränkta som individer för att det inte passar in på dem vilket är omoget och larvigt. Du kanske tycker att du inte är som andra som individ, men det är ju hur det fungerar på gruppnivå som avgör hur verkligheten ser ut för dig när du ska träffa andra. Det är ju likadant för oss autister i sociala sammanhang. Ja, det må finnas individer som uppskattar om du är tramsig och leker med ord även om de inte känner dig, men det kommer inte att fungera för dig i de flesta sammanhang.
Men som sagt… Det är förvirrande och jag vet inte om jag skulle använda andra ord. Varför kallar folk förhållanden för kärlek trots att det egentligen inte är det som folk menar oftast i ordets verkliga betydelse? T.ex. (Att vara kär t.ex. har ju ingenting med kärlek att göra – ordbildningen till trots – och romantiska känslor behöver inte alls vara samma sak heller osv.) Jag kan må ganska dåligt när jag ser hur folk kan reagera också. T.ex. hörde jag om en kvinna som i en video undrade om hon behövde en mans medgivande för att göra någonting med honom när han sover! Förmodligen ville hon bara provocera och få uppmärksamhet, men männens reaktioner i kommentarsfälten chockar mig. Där är hur många som helst som tar det hur positivt som helst (utan medgivande alltså), men utan att skilja på att det är deras personliga upplevelse och att andra män kanske skulle känna sig väldigt kränkta och må dåligt i sådan situation. Det äcklade mig att läsa.
Du har rätt i att människor kan tolka ord som ”kärlek” och ”attraktion” olika. Men för mig har ”att vara kär” definitivt med kärlek att göra även om det finns olika typer av kärlek. Men det kan såklart vara olika för alla!
Jag håller med om att kvinnor ofta är mer kräsna än män och att det klart finns män som är mer populära än andra. Och jag tror att många kvinnor hellre vill vara singlar än med en man som inte känns 100 % rätt. Det påstås iaf att en kvinna oftare än en man kan vara lycklig som singel och att många kvinnor egentligen inte upplever ett behov av att ha en man.
För mig är det självklart att ett medgivande alltid behövs oavsett kön, men alla verkar inte se det så 🙁
Tack för att du tog dig tid att svara. Jag tyckte, lite slarvigt kanske, att hon projicerade – men det du skriver om ”diskvalificering av det positiva” känns mer träffande. Så har det varit när hon haft det pressat tidigare, och gett bilden av att hon inte vill höra något positivt. Då har det å andra sidan inte varit lika drastiskt som den här gången. (Förutom att abrupt bryta kontakten med mig , sade hon upp sig från jobbet omgående. Hon mår nog inte bra …)
Tack för boktips! Ironiskt nog beställde jag just Tony Atwoods bok som nu nämnde bara ett par dagar innan ”krisen” … för att förstå henne bättre! (Den kan f ö rekommenderas. Seriös, omfattande och begriplig.)
Mika – tack för dina reflektioner! Jag förstår vad du menar med att det känns som att din verklighetsbeskrivning inte är giltig; ”Så ska du inte tänka”. Det är nog en fälla jag kan falla i. Även om jag egentligen bara menar att min flickvän var orättvis mot sig själv. Men jag tar till mig dina tankar. 🙏
Vad bra att du har köpt Tony Attwoods bok! Det är en väldigt bra och informativ bok, tycker jag.
Eftersom din flickvän också sade upp sig från jobbet låter det som att hon inte mår bra. Jag hoppas att hon får hjälp! Jag håller med om att Mika hade bra och intressanta reflektioner. Han har helt rätt i att upplevelsen att ens känslor och upplevelser inte räknas kan upplevas som kränkande, särskilt om man redan mår psykiskt dåligt.
Jag hoppas att allt löser sig för henne och er!