Tjejen frågar
Min pappa med misstänkt asperger säger att han bryr sig mer om sin egna lillebror än mig och min syster. Detta gör mig oerhört ledsen. Jag undrar p.g.a. detta om föräldrar med asperger är oförmögna att älska sina barn?
Paula svarar
Jag förstår att du blir ledsen av det din pappa säger! Jag tycker synd om dig och din syster för det han säger är inte okej. Så som jag förstår det har inte din pappa någon officiell diagnos utan ni misstänker endast Aspergers syndrom/autism. Innan jag svarar på din fråga vill jag påpeka att autism ofta används synonymt med ”annorlunda”, ”osocial” och ”empatilös”, men det är viktigt att komma ihåg att inte alla som skiljer sig från normen eller säger märkliga saker är autistiska! Om din pappa inte har någon officiell diagnos kan han lika gärna ha något annat, t ex ett personlighetssyndrom.
Många autister älskar sina barn
För att svara på din fråga så har jag träffat väldigt många föräldrar med Aspergers syndrom/autism som älskar sina barn så svaret på din fråga är alltså nej, Aspergers syndrom innebär inte att man är oförmögen att älska sina barn. Sedan finns det säkert personer med Aspergers syndrom som inte älskar sina barn på samma sätt som det finns personer utan Aspergers syndrom som inte älskar sina barn. Men eftersom jag inte sett några vetenskapliga studier om hur vanligt det är rent statistiskt att personer med respektive utan Aspergers syndrom inte älskar sina barn kan jag inte uttala mig om några siffror.
En autist kan sakna kognitiv empati
Forskaren Nouchine Hadjikhani menar att människor med autism ofta saknar kognitiv men däremot inte affektiv empati vilket i praktiken innebär att en autistisk person kan ha svårt att förstå någon annans perspektiv men däremot känner medlidande när hen väl förstår att den andra personen mår dåligt. Jag vet inte om det kan vara så för din pappa? Han kanske är oförmögen att förstå varför det han säger är sårande? Eller så har han kanske utöver Aspergers syndrom också ett personlighetssyndrom som gör att han saknar en förmåga till medkänsla?
Ett kontroversiellt ämne
Det här med autism och empati är ett kontroversiellt ämne. Det finns autister som menar att vi autister inte alls saknar kognitiv empati utan anledningen till att vi inte förstår neurotypiska människor (=människor utan autism) är att vi fungerar annorlunda. Med det resonemanget menas att en autist har lätt att förstå en annan autist men inte en neurotypiker och omvänt förstår en neurotypiker en annan neurotypiker men inte en autist. Själv tror jag att det kan ligga något i den teorin men däremot köper jag inte den helt. Det finns autister som inte alls förstår mig, och ibland förstår neurotypiker mig än vad vissa andra autister gör. Därför tror jag att vissa autister mycket väl kan sakna kognitiv empati!
Han kanske inte förstår att han sårar
Summa summarum kan din pappa ha Aspergers syndrom vilket i sin tur kan göra att han har svårt att förstå att hans ord sårar er. Om han däremot fortsätter att såra er trots att ni förklarat för honom att ni blir ledsna tror jag att det finns något annat, t ex ett personlighetssyndrom, som ligger bakom. Och som sagt finns det väldigt många autistiska föräldrar som älskar sina barn mer än något annat i världen!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Precis, folk är tyvärr elaka mot vissa utvalda personer, och ofta är det oss som har osynliga funktionsnedsättningar och har…
Vad läskigt.
Ja precis, jag är pessimistisk så att jag kan släppa det och slippa fundera på hur det blir. Därför händer…
Det är inte lika stor risk för fysisk mobbning, nej. Absolut! Men du skulle bara veta vad även vuxna är…
Jag skrek och kunde inte andas. Blev röd som en kokt kräfta i ansiktet. Min mamma blev jätrerädd men jag…
Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…
Det låter som en skrämmande upplevelse! Vad bra att du har bokat läkartid.
Jag tror också att miljön spelar väldigt stor roll. Och för mig som sagt var miljön det ENDA som spelade…
Intressant. Förresten jag var nära att kvävas till döds förra veckan av en stor kycklingbit som fastnade i halsen. Sedan…
Det har du rätt i, säkert kan de sakerna du räknade upp spela in, det behöver inte bara handla bara…
4 svar på ”Är en person med autism oförmögen att älska sina barn?”
Att barnen vill komma först ter sig naturlig och jag vet ju inte hur det är uttalat av pappan men jag undrar om det finns en motsättning här? Kan han inte både bry sig mest om sin bror OCH älska sina barn?
Jag håller med dig! Egentligen borde det inte finnas någon motsättning här för man kan såklart både bry sig om sina syskon och älska sina barn. Jag tror att frågeställaren mest har problem med att pappan säger sig bry sig mer om sin bror än sina egna barn (tillika frågeställaren och hennes syster). Det vanliga är ju att barnen alltid kommer i första hand, och skulle någon mot förmodan älska/bry sig mer om andra människor än sina egna barn borde den personen inte säga det högt för det betraktas som tabu.
Jag fick mitt yngsta barn som 40- åring och jag skulle dö för detta barn, de första jag fick i tonåren älskar jag också, men som yngre tog jag många gånger dåliga beslut.
Vad bra att du älskar dina barn! Det är vanligt att man har en sämre omdömesförmåga i tonåren.