Är behovet av kontroll och balans typiskt för autism?

Kontroll frågar

Kan denna känsla vara typisk för Asperger? Att känna att det är viktigt med balans och kontroll. Att känna som att man går på en smal bergskam och…. om man äter sånt man inte mår bra av, umgås med folk för mycket, motionerar för mycket eller för lite, sover för mycket eller för lite osv…så riskerar man att ”ramla ner”, dvs hamna i kaos och må dåligt mentalt?

Det tar energi att vara sådan men det går samtidigt inte att vara på något annat sätt heller. Känns det igen?

Paula svarar

Jag känner igen mig i det mesta du beskriver, och enligt min erfarenhet är det typiskt för autism (jag kallar numera Aspergers syndrom för autism eftersom asperger har tagits bort från den nuvarande diagnosmanualen DSM-5). Jag har numera accepterat att jag är sådan och har anpassat mitt liv därefter. Jag håller koll på att jag gör allt ”rätt”. Exempelvis planerar jag mina sovtider och ser till att sova på hotell om jag har kvällsföreläsningar alltför långt hemifrån och jag riskerar att komma hem efter kl 21. I så fall är det bäst för mig att sova på hotell för att undvika krasch.

Klarar inte av social överdos

Vad gäller att ”umgås med folk för mycket” så klarar jag av det sämre och sämre med åren. Efter att jag började närma mig 40 märkte jag att jag började må väldigt dåligt av social överdos! Intressant i sammanhanget är att jag inte har upplevt att det finns något för mig som heter ”underskott på sociala aktiviteter” så jag behöver egentligen ingen balans här. Egentligen har jag alltid misstänkt att det är så men fick det bekräftat under covid-pandemin då jag inte träffade människor på 1,5 år och mådde hur bra som helst! Detta har jag löst genom att acceptera att man inte måste ha väninnor! Tidigare trodde jag att man behövde det och att man mådde dåligt utan en massa vänner, men en psykolog förklarade mig för att det är en myt att alla funkar på samma sätt.

Måste vara utsövd

Det kan finnas olika förklaringar till att vi autister kan vara sådana som du beskriver. Dels kan det bero på att vi inte alltid känner varningssignalerna i kroppen när utmattningen är på väg. Signalerna kan komma först efter att vi kraschat vilket kan göra att vi alltid behöver hålla koll på hur vi lever så att vi slipper krascha. Och vad gäller sömnen så upplever jag att jag som autist måste vara utsövd (=sova ordentligt) eftersom jag måste lägga energi på saker som går per automatik för de flesta andra människor. Och skulle jag sova för mycket skulle min dygnsrytm påverkas negativt vilket skulle göra att jag skulle sova dåligt under de kommande nätterna!

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Dela på Facebook, Twitter eller LinkedIn