Kategorier
Läsarfrågor i bloggen

Vilka krav kan skolan ställa på min son med autism?

Emma frågar

Så här skriver klassmentorn om min son. Den han kallar mentor är en stödperson. Är detta rimliga krav att ställa på en autist?

”Det du kan göra är att, precis som mig, ständigt påminna din son om att diskutera sådana här saker med sin mentor kontinuerligt genom kursen. Tolkning av uppgifter, strategi, vad behöver göras, vad ska man fokusera på inför provet osv. Det är både min och mentorns uppfattning att din son sitter för mycket själv utan att rådfråga. När de har pluggmöten kommer din son ibland rätt så mycket försent. Det är värdefull tid med input hur andra resonerar.

Han har inte heller varit på all undervisning trots att både jag och mentorn försöker uppmuntra till det. Jag förstår att detta inte faller naturligt för din son men det är nödvändigt för att lyckas med studierna. Glädjande nog har det varit ljusglimtar när din son gjort som jag sagt och rådfrågat mentorn om några instruktioner och sedan löst uppgiften ganska snabbt. Mycket mer av det så kommer det att gå bättre.”

Paula svarar

Oj oj oj! Egentligen finns det ingenting som heter ”rimliga krav på en autist” för alla vi med autism är olika och har en unik kapacitet att hantera olika utmaningar. Men rent generellt skulle jag säga att nej, det där är definitivt inga rimliga krav att ställa på en genomsnittlig autist!

Skolan lägger skulden på din son

Det är uppenbart att mentorn har anammat det medicinska perspektivet på funktionsnedsättning (istället för det sociala). Han verkar inte fundera ett dugg på dessa frågor: ”Vad skulle vi från skolans håll kunna göra bättre för att din son skulle kunna lyckas med sina studier? Vad gör vi för fel som gör att han misslyckas med att uppnå önskade studieresultat? Vilka ytterligare stödåtgärder skulle han kunna behöva för att klara av det vi förväntar oss av honom?”. Istället verkar han utgå från att felet ligger hos din son.

Handlar inte om motivation

Mentorn verkar sakna kunskap om autism. Det finns liksom en anledning till att din son har fått en autismdiagnos! Autism handlar inte om bristande motivation. En autist kan inte ”bara ta sig i kragen och jobba på sin motivation”. Att din son klarar av att leva upp till skolans krav ibland betyder det inte att han klarar av detsamma kontinuerligt. Det tar väldigt mycket energi av en autist av att klara av vardagliga aktiviteter, och det är inte alltid energin räcker till. Autistens kapacitet beror på dagsformen, hur autisten mår, vilka andra krav som har ställts på autisten, hur autisten har sovit och mycket annat.

Många autister gör inte det

Mentorn tycker att det bara är för din son att rådfråga sin stödperson när han behöver stöd eller behöver bolla något. Men väldigt många autister gör inte det! Vi autister låter ofta bli att be om hjälp vilket kan ha många anledningar: vi vågar inte, vi orkar inte, vi vet inte vad vi ska fråga, vi har tidigare fått kritik för att vi ställt för många frågor tidigare och vi vill inte vara ”jobbiga”, vi vet inte hur vi ska formulera oss eller så är vi rädda för att bli missförstådda eftersom vi ofta blivit det tidigare. Eller så känner vi inte oss trygga med stödpersonen. Kanske mår vi också psykiskt dåligt för att vi blir tvingade att göra uppgifter vi mår dåligt av.

Många har svårt med tidspassning

Vad gäller din sons tidspassning så har många barn ungdomar och vuxna med npf-diagnoser extremt svårt att hålla tider. Själv har jag väldigt lätt att passa tider, men många andra npf:are saknar en inre klocka. Det tar väldigt mycket energi av dem att planera sin tid, och kanske orkar de inte gå upp i tid på morgnarna eftersom de har sovit dåligt (och nu menar jag VERKLIGEN dåligt, och vi med kognitiva funktionsnedsättningar är för övrigt extremt beroende av sömn eftersom vi ofta har automatiseringssvårigheter).

Är inte värdefullt på mig

Och ”värdefull tid med input om hur andra resonerar”?! Okej, det är säkert värdefullt för vissa, men det är inte värdefullt för alla och definitivt inte för mig. Jag orkar inte diskutera med mina kollegor/studiekamrater och fråga dem hur de resonerar. Det dränerar mig bara på energi att samarbeta och lyssna. Jag orkar inte ens titta på TV eller lyssna på radio så hur i hela världen skulle jag kunna jobba i grupp och resonera kring olika frågor? Jag har alltid lyckats lära mig bäst och fått bäst betyg när jag har fått slippa sådana moment. Om jag ska lära mig något nytt måste jag läsa till mig informationen på egen hand. Jag lär mig definitivt inte genom att diskutera, men det är ju det nya normala med sociokulturella lärometoder.

Slutade inte bra

Din son har inte varit på all undervisning, skriver mentorn. Och uppenbarligen har det inte fallit honom in att det kan finnas en anledning till det. Kan det bero på att din son är utbränd (eller behöver skydda sig från utbrändhet genom att ge sig själv lite återhämtning ibland), att undervisningsmetoderna får honom att må dåligt, att han inte trivs med kamraterna och han känner sig missförstådd och utanför? Mentorn verkar inte ha funderat på vad som skulle kunna hända om din son tvingades delta i undervisning trots att hans kropp säger emot. Jag blev tvingad till det i skolan och det slutade inte bra! Jag lärde mig nästan ingenting i skolan och jag drömmer fortfarande mardrömmar om skolan trots att jag är 46 år.

Så nej, bara nej säger jag bara!

Hjälp mig informera om NPF genom att dela det här inlägget på exv. Facebook, X, WhatsApp m.fl.:

Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.

Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.

Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.

Boka en föreläsning med mig

Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.

Reklam för min bok

”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022

Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.

Fråga mig om autism

Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.

Följ min blogg

Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.

Senaste svar på alla blogginlägg

4 svar på ”Vilka krav kan skolan ställa på min son med autism?”

”Glädjande nog har det varit ljusglimtar när din son har gjort vad jag har sagt” lol. Låter verkligen som en oreflekterad egotrippad där personen sätter sig i en slags messiahroll, där han ska frälsa det autiska barnet.

Det verkar ju som att din son är smart, och som paula säger är det väl bättre att låta honom vara och göra sin grej än att försöka tvinga på honom saker 🙂

Ja! Hela poängen med mänskliga relationer är väl krocken mellan två ”fysiska objekt”, en massa hos den andra som en inte kan eller borde röra på.

En sådan här föreställning om allt ska följa ens egna vilja framstår för mig som höjden av ensamhet.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *