Hanna frågar
Jag skulle vilja läsa ett inlägg om boendestöd via LOV. Vad står LOV för? Vilka aktörer finns på marknaden? Vad skiljer sig (praktiskt) mellan boendestöd via SoL och via LOV? Jag försökte googla efter ditt svar på min senaste fråga men får inga bra träffar på Google 🙁
Paula svarar
Jag förstår att det är förvirrande med alla begrepp som LOV och socialtjänstlagen, förkortat SoL. LOV står för lag om valfrihetssystem. Man blir emellertid aldrig beviljad boendestöd enligt LOV utan med stöd av en annan lag, oftast SoL. Jag har själv boendestöd enligt SoL men bor i en LOV-kommun. När man väl har blivit beviljad boendestöd med stöd av SoL (eller någon annan lagstiftning) kan man som brukare, under förutsättning att man bor i en kommun som har infört LOV, fritt välja bland de boendestödsutförare som kommunen har slutit avtal med. Skulle man vara missnöjd med den utförare man valt kan man byta till en annan.
Finns tre olika kommuntyper
Bra att känna till är att det finns tre olika typer av kommuner vad gäller hur boendestödet är upplagt. Den första typen är en kommun som inte gör någon åtskillnad mellan en beställare och en utförare. I dessa kommuner är kommunen både en beställare och en utförare samtidigt vilket innebär att dessa kommuner endast erbjuder kommunalt boendestöd. Den andra kommuntypen är en kommun som skiljer mellan en utförare och en beställare och som har valt att lägga ut boendestödet på entreprenad vilket innebär att en av kommunen vald privat utförare utför boendestödet för alla de kommuninvånare som har insatsen. Och den tredje kommuntypen är alltså en kommun som har infört LOV där brukaren fritt får välja mellan olika utförare.
Upp till varje kommun
Det är upp till varje kommun att avgöra om de vill införa LOV vilket innebär att en kommun antingen tillämpar eller inte tillämpar LOV. Jag har inget belägg för mitt påstående, men jag misstänker att en icke-LOV-kommun där endast en privat utförare utför allt boendestöd är sämst ur brukarens synvinkel då ett riskkapitalbolag självklart vill göra stora vinster vilket gör att sådana bolag tenderar att sträva efter att effektivisera boendestödet så mycket som möjligt. Det är ekonomiskt lönsamt för dessa bolag att anställa ung och relativt outbildad personal eftersom dessa typer av anställda inte kräver en lika hög lön som erfarna och utbildade boendestödjare gör. Om brukaren skulle vara missnöjd med det stöd hen får finns det ingen möjlighet för hen i dessa kommuner att byta till ett annat bolag vilket är en nackdel. Även kommuner vill ju spara pengar, men ett privat bolag har ett särskilt vinstintresse.
Ser vissa nackdelar med LOV
Även om jag ser LOV som ett fördelaktigt alternativ ur brukarens synvinkel ser jag vissa nackdelar med systemet. För det första kan det vara svårt för biståndsbedömaren att hålla koll på alla de privata aktörer som brukarna i kommunen har som boendestödsutförare. Om inte biståndsbedömaren är uppmärksam kan det finnas en risk för att brukaren t.ex. blir beviljad 10 timmar boendestöd i månaden men cheferna hos boendestödsbolaget endast ger brukaren 6 timmar och stoppar resten av pengarna i sin egen ficka. För 3-5 år sedan minns jag att min dåvarande biståndsbedömare talade om för mig att detta hade förekommit och kollade därför upp med mig om jag hade hållit koll på att jag faktiskt hade fått boendestöd i den omfattning som hade stått i mitt biståndsbeslut.
Det tar tid att hitta rätt person
En annan nackdel som jag ser med LOV är att det kan vara svårt för brukaren att välja bland alla bolag och hitta en boendestödjare som passar. Eftersom privata bolag ofta vill utföra sina tjänster så kostnadseffektivt som möjligt och sällan kan erbjuda heltidstjänster kan de behöva anställa boendestödjare som är oerfarna och saknar kunskap om npf-diagnoser. Många av dem har ingen aning om vad svag central koherens och automatiseringssvårigheter betyder och har aldrig hört begrepp som empowerment och motiverande samtal. Somliga talar dålig svenska, och vissa har egna kognitiva funktionsnedsättningar vilket bland annat gör att de glömmer bort att komma på överenskomna dagar och tider. Varje gång en duktig boendestödjare har slutat har jag behövt träffa många boendestödjare innan jag hittat en ny boendestödjare som passat, och det har tagit energi.
Vänd dig till din biståndsbedömare
Slutligen undrar du vilka aktörer som finns på marknaden. Svaret beror helt på vilken kommun du bor i. Viktigt att känna till är att det främst är Stockholm och några av dess grannkommuner som har LOV. Här ser du en lista över verksamma boendestödsutförare i Stockholms olika stadsdelar. Bor du inte i Stockholm kan du fråga din biståndsbedömare om din kommun har infört LOV och var du i så fall hittar en lista över alla aktörer som din kommun har slutit avtal med.
Jag hoppas att du fick ett svar på din fråga!
Skriv en kommentar eller läs andras kommentarer till det här inlägget. Genom att skriva en kommentar accepterar du mina kommentarsregler.
Man kan boka mig för en föreläsning, köpa min bok, fråga mig om autism och följa min blogg.
Var inte rädd att be om hjälp om livet känns hopplöst! Här är en lista på stödlinjer och telefonjourer som du kan kontakta om du behöver stöd. Ring 112 om du har allvarliga suicidtankar.
Boka en föreläsning med mig
Kontakta mig via kontaktformuläret om du vill boka mig för en föreläsning om autism. Läs mer om mig och mina föreläsningar här.
Reklam för min bok
”Viktig bok, att höra om trötthet och svårigheter, samtidigt som stor fokusering inte behöver vara dränerande. Boendestöd är inget att skämmas för, även om man verkar välfungerande.”
-Eva, mamma till vuxen Aspergare, 5 juli 2022
Min bok Att vara vuxen med Aspergers syndrom finns att köpa på Bokus och Adlibris.
Fråga mig om autism
Använd frågeformuläret om du vill ställa en autismrelaterad fråga till mig. Här hittar du mina svar på tidigare frågor.
Följ min blogg
Följ gärna min blogg via push-aviseringar (den vita bjällran med blå bakgrund). Man kan också följa min blogg via Facebook, Instagram eller RSS. Bloggen finns också som app till Windows, Mac och Linux samt Android.
Senaste svar på alla blogginlägg
Precis, folk är tyvärr elaka mot vissa utvalda personer, och ofta är det oss som har osynliga funktionsnedsättningar och har…
Vad läskigt.
Ja precis, jag är pessimistisk så att jag kan släppa det och slippa fundera på hur det blir. Därför händer…
Det är inte lika stor risk för fysisk mobbning, nej. Absolut! Men du skulle bara veta vad även vuxna är…
Jag skrek och kunde inte andas. Blev röd som en kokt kräfta i ansiktet. Min mamma blev jätrerädd men jag…
Ja, alla präster jag träffat hittills i församlingen har känts fina! Men den här prästen alltså… extra fin och omtänksam!…
Det låter som en skrämmande upplevelse! Vad bra att du har bokat läkartid.
Jag tror också att miljön spelar väldigt stor roll. Och för mig som sagt var miljön det ENDA som spelade…
Intressant. Förresten jag var nära att kvävas till döds förra veckan av en stor kycklingbit som fastnade i halsen. Sedan…
Det har du rätt i, säkert kan de sakerna du räknade upp spela in, det behöver inte bara handla bara…
9 svar på ”Vad innebär det att ha boendestöd i en LOV-kommun?”
Hej! Hittade den här gamla frågan bland mina sökningar, men min fråga handlar ju istället om vilka kommuner där det fungerar bäst för autister med insatserna – främst då boendestöd – så det är en lite bredare fråga. Jag vet att du sagt att du inte vet det rent konkret, men kanske har du något tips på var jag kan ta reda på mer. Jag har redan ställt frågan på Facebook och fått några svar. Självklart är det högst individuellt vad man behöver, men just därför tänker jag att de kommuner som fungerar bäst generellt för autister borde vara de där det i praktiken förekommer störst individuella anpassningar för brukaren. För … Det ser väl knappast likadant ut i alla kommuner av samma slag med avseende på hur man ansöker om insatsen när det gäller hur bra och hur mycket stöd och hjälp man faktiskt får i praktiken?
Det ser definitivt inte likadant ut i alla kommuner, men det är mycket som spelar in. I storstäder som Stockholm kan det vara stora skillnader i olika stadsförvaltningar avseende hur mycket stöd man får och hur stödet ser ut. I bedömningen tar kommunerna hänsyn till autistens hela livssituation och inte bara själva diagnosen. Därför är det omöjligt att säga hur mycket stöd man kommer att få när man har autism.
Jag har träffat flera autister som fått praktiskt stöd av boendestödjarna vilket jag också får. Det innebär att brukaren slipper träna på självständighet utan boendestödjaren städar, diskar o s v. Alla dessa autister har bott i Stockholm! För mig är det därför bäst att bo i Stockholm, men jag vet att det även finns stockholmska autister som är sjukt missnöjda med boendestödet.
Även om jag är nöjd med boendestödet idag har jag fått kämpa sjukt mycket för att få det att fungera. Det kanske är 10 % av boendestödjarna som är bra eller någorlunda okej. De allra flesta har inte dykt upp när vi har bokat boendestöd, varit sjukt omotiverade för att jobba, brutit mot tystnadsplikten eller gjort något annat allvarligt fel. Skulle min nuvarande boendestödjare sluta skulle det kunna ta 1-2 år innan jag hittar en ny boendestödjare som är bra! Det är mina erfarenheter av boendestödet i Stockholm.
Av ovanstående anledningar kan jag tyvärr inte svara på din fråga. Även om du skulle flytta till Stockholm är det inte säkert att du skulle få samma stöd som jag. Mitt enda råd är därför att du med stöd av 2 kap. 8§ socialtjänstlagen ansöker om boendestöd i olika kommuner i Sverige och ser vad du får för svar. Kommunerna är skyldiga att behandla din ansökan som om du var bosatt i kommunen (se 2 kap. 9§ socialtjänstlagen).
Tack, det visste jag inte – det ska jag prova! Jag har fått höra att Uppsala är bra, men däremot är där dåligt när det gäller psykiatri och vård, enligt uppgift. Detta är ju dock inte något som har någon större betydelse för mig. Boendestöd är det allra viktigaste och efter det terapeut /psykolog, men det får jag nog undersöka efter flytt för det finns så oerhört många fler alternativ när det gäller det att även om det kan vara förbaskat segt att hitta någon som passar mig som inte är för dyr så måste det ju gå någonstans. Om jag t.ex. bor i Uppsala är det ju långt ifrån otänkbart att gå till en privat terapeut i Stockholm. God man kommer jag kunna få på plats. Kontaktperson är bra, men inte nödvändigt för mig. Örondoktor för rensning behöver jag regelbundet – särskilt på vänster öra som är opererat, men det har svårt att tro ska vara några problem att hitta. Det är ju nästan lika ”standard” som tandvård.
Jag hoppas det ska gå att byta lägenhet med någon för annars är det nog nästan omöjligt att få någonting. Det är ju relativt attraktivt här i Helsingborg för studenter och det tar inte många minuter att cykla till Campus härifrån. Men … Jag hoppas bara att de tycker att jag har ett giltigt skäl till att flytta så att inte det blir ett problem.
Vad bra att mitt svar var till hjälp, och jag hoppas att du hittar en kommun som passar dig!
Nu har jag själv ingen avsikt att byta min lägenhet i Stockholm eftersom jag trivs så bra i området där jag bor och min lägenhet har anpassats efter mina behov (ljudisolering), men av andra anledningar råkar jag faktiskt veta att det numera blivit mycket svårare att byta lägenhet jämfört med tidigare. Många hyresvärdar nekar numera byten och de har mycket snäva kriterier kring vad som anses vara ett ”beaktansvärt skäl” till lägenhetsbyte. Någonting i hyresgästen livssituation måste ofta ha förändrats för att man ska ha rätt att byta!
Jag föreslår därför att du motiverar utförligt för varför du måste byta lägenhet. Din hälsa kan ha försämrats, din intryckskänslighet kan ha blivit värre, du kan ha fått sömnsvårigheter p g a trafikbuller, du kanske har fått sämre ekonomi eller ändrade familjeförhållanden eller liknande. Försök gärna använda dessa typer av argument för jag tror att det kan vara svårt att få bytet att gå igenom enbart med argumentet att du är missnöjd med boendestödet i Helsingborg. Och skriv absolut inte att du vill testa att bo på en annan ort för numera räcker det oftast inte som ett beaktansvärt skäl!
Stockholm är ju svårt att få lägenheter i och det är inte bara området när det gäller boendet jag måste överväga utan även hur jag skulle trivas att bo där och hur långt det är till saker osv. Stockholm är vackert, men det finns tråkiga områden med fula fasader också, vissa stadsdelar kan vara lite avsides och trafiken är inte så rolig.
Men … Vad jag skulle säga är att det finns många annonser av folk som vill flytta från Stockholm också och byta lägenhet med någon även om de flesta inte har planer på att flytta såhär långt.
Även om du inte intresserad av att bo i Stockholm i dagsläget kan du ställa dig i bostadskön i Stockholm ifall du skulle ändra dig i framtiden. Med lång kötid kommer du också kunna välja mellan olika områden. Jag trivs väldigt bra i mitt bostadsområde eftersom det ligger bredvid ett stort naturreservat men ändå relativt nära stan.
Ja, jag skulle säga att detta ”Jag har träffat flera autister som fått praktiskt stöd av boendestödjarna vilket jag också får. Det innebär att brukaren slipper träna på självständighet utan boendestödjaren städar, diskar o s v. ” hade känts som om ett tryck togs ifrån mitt bröst, nästan så att jag börjar gråta. De gjorde det när jag bodde i Hässleholm, men jag ska inte flytta till mindre orter igen, eftersom det har så många andra nackdelar och jag skulle aldrig trivas. Däremot skulle jag aldrig låta dem göra saker som inte är några problem för mig och inte påverkar mitt mående till det bättre. Att diska skulle de inte t.ex. inte få göra, eftersom det är så lätt för mig och inte skapar någon extra stress. Rutinerna är visserligen ett problem, men det behöver jag ju jobba med på annat sätt också, med plankalendrar och kanske arbetsterapeuter osv. Men att låta de göra saker som inte hjälper mig är ju framför allt ett totalt slöseri med den värdefulla tiden jag får stödjaren. Jag nämner detta med bakgrunden att många – som du också nämner – tror att det mest handlar om lathet och bekvämlighet och inte förstår vilken enorm skillnad det kan röra sig om i livskvalitet och mentalt mående att få det stödet även om man rent fysiskt kan göra många av sysslorna själv. Men som sagt, mig skulle det aldrig falla in att bara låta en stödjare göra något av ren bekvämlighet – möjligen en enstaka gång – men efter det känns det bara som slöseri med värdefull tid. Saker som jag fått hjälp med när det fungerat rör sig t.ex. om att gå ner i förrådet tillsammans med saker och få hjälp med att se var och hur jag kan ställa saker.
Även om det kan ta tid att hitta rätt boendestödjare så är det skillnad på 1-2 år som du säger och på att behöva söka stödet via andra insatser som kontaktpersoner och arbetsterapeuter som normalt inte utför dessa uppgifter. Jag har bott här i tolv år och det är sammanlagt ett år det fungerat riktigt bra – ett år på tolv år! Sen har det i vissa perioder fungerat lite halvt om halvt ibland med hjälp av SOL-teamet och ibland utan och det rör sig sammanlagt om några år till. Resterande år upplever jag inte att jag över huvud taget fått det stöd jag behövt. Vissa månader har jag även mått bra och fått någorlunda pli på saker utan något stöd, eftersom dessa behov som du vet varierar lite också. Om det inte skulle fungera två månader under ett år så är det inte ett så stort problem så länge det är under en period då jag mår bra och inte är överlastad av problem, men när det inte fungerar på längre sikt så innebär det tyvärr att jag inte kan studera på Komvux och få pli musikdokument, eftersom jag mår för dåligt och tillvaron är alltför kaotisk. Detta innebär även att jag nu måste lägga min tid och energi på att söka lägenhet etc. ISTÄLLET. Det innebär inte att jag inte kan få något annat gjort alls, men det innebär att det är för kaotiskt för att få struktur och få min vardag och mitt liv att fungera.
Bara ett år av tolv år låter inte alls bra 🙁 Jag vet inte om du har möjlighet att byta boendestödjare, men i Stockholm kan det också fungera dåligt om man inte byter tillräckligt snabbt. Ibland kan man göra misstaget att behålla boendestödjaren i flera månader trots att man känner att det inte fungerar.
Jag skulle inte heller be mina boendestödjare göra saker som jag klarar av att göra själv. Någon enstaka gång har de diskat när jag inte har orkat göra det, men det har hänt typ kanske bara 1% av gångerna. Jag ber dem bara göra saker som jag verkligen inte orkar göra själv.
Vad bra att du fick den typen av stöd i Hässleholm, men tråkigt att det inte har fungerat för dig i Helsingborg 🙁
Och givetvis det där med avlastning tillfälligtvis när man mår dåligt som vi pratar om – det är ju den aspekten också att behovet varierar.