Spontanföreläsning i Göteborg

Igår blev det något av en spontanföreläsning i Angered i Göteborg. Eller spontan och spontan, min kollega Mimmi hade frågat mig ett par dagar tidigare om jag kunde ta föreläsningen så lite framförhållning hade jag ju fått! Men den kom ändå på ganska kort varsel.

Befann mig redan i Göteborg

Jag befann mig faktiskt redan i Göteborg när förfrågan kom. Jag hade bland annat föreläst där tillsammans med min kollega Amir några dagar tidigare. Eftersom jag redan var på plats, behövde jag inte resa någonstans för föreläsningens skull. Däremot var det egentligen meningen att jag skulle åkt hem till Stockholm igår morse, men på grund av föreläsningen fick jag köpa en helt ny hemresa. Hemfärden var därför flera timmar senare än ursprungsresan.

Verksamheten kommer att läggas ner

Mimmi brukar handleda personal i en verksamhet som hjälper utsatta människor ut i arbetslivet. Men nu kommer den här verksamheten läggas ner och Mimmis uppdrag kommer därmed att avslutas. Därför hade Mimmi tänkt att det skulle bli en perfekt avslutning för gruppen i Angered om jag skulle komma och föreläsa om Aspergers syndrom för dem. Och föreläsningen blev lyckad och uppskattad!

Åhörargruppen var mycket liten

Gruppen var ovanligt liten, den bestod av 12 personer om jag räknade rätt. Det är helt annorlunda att föreläsa för mindre grupper än för grupper bestående av flera hundra åhörare. Man får en helt annan kontakt med publiken när gruppen är mindre och det uppstår också mycket mer utrymme för diskussion.

Klockan gick på sommartid

När jag anlände till lokalen, såg jag att lokalens klockan gick på sommartid. När jag påpekade detta, försökte en av åhörarna ändra den till vintertid. Problemet var bara att klockan råkade stanna i samband med det! När jag hade pratat om Aspergers syndrom och socialt samspel ett tag, tyckte jag att det var konstigt att klockan fortfarande var kvart i elva. Tiden verkade liksom inte gå framåt trots att jag kände att jag hade pratat om socialt samspel hur länge som helst.

Försökte fylla ut tiden

Jag hade inte så många bilder kvar på min Powerpoint, men eftersom klockan visade att jag fortfarande hade 45 minuter kvar, fyllde jag ut varje punkt med saker jag inte hade tänkt ta upp från början. Jag undrade varför jag hade planerat tidåtgången så dåligt tills polletten föll ner: det var inte jag som hade planerat föreläsningen dåligt utan det var lokalens klocka som hade stannat! Klockan var inte alls kvart i elva vilket jag hade trott och hade inte varit det på ett tag!

Fick bråttom istället

Nu började jag istället få bråttom så att jag skulle bli klar på utsatt tid. Jag behövde ju hinna gå igenom de sista punkterna. När man har bokat en föreläsning, kan man ju liksom inte bli klar en halvtimme senare eller tidigare än det man har kommit överens om utan man ska hålla tiden. Jag hann gå igenom alla bilderna i powerpointen men hann såklart inte gå in på djupet.