I gårdagens blogginlägg beskrev jag hur vissa av oss med Aspergers syndrom eller autism kan vara sociala kameleonter. Ibland sägs det att alla kvinnor är sociala kameleonter som är alldeles för snälla, men det är stor skillnad på att vara en social kameleont för att man är sådan till naturen och att vara det för att man har mentaliseringssvårigheter och varken förstår sina egna känslor eller kan reglerna i det sociala samspelet.
Många för snälla personer är medvetna om problemet
En person som är alldeles för snäll är ofta medveten om problemet själv. En kvinna i ett sunt förhållande som upplever sig som för snäll vet förmodligen själv att hon gör extremt mycket för sin man om hon gör alla hemsysslorna, tar ensam hand om barnen och till och med gör frukost till mannen trots att båda arbetar på heltid. Hon tänker kanske för sig själv att mannen skulle ha svårt för att hitta en annan fru som är lika snäll som hon.
En fru som upplever sig som alldeles för snäll tar kanske upp problemet med sin man men varken vågar eller orkar bråka när det inte leder till någon förändring. Har hon en låg självkänsla märker hon nödvändigtvis inte först hur mycket hon egentligen gör, men när en väninna uppmärksammar henne om det orimliga i hennes förhållande säger hon kanske: ”Åh, tack för att du öppnar mina ögon. Du har rätt i att jag är alldeles för snäll.”
Kan göra att man inte förstår
En person som har mentaliseringssvårigheter på grund av Aspergers syndrom eller autism förstår däremot nödvändigtvis inte alls vad man kan förvänta sig av andra människor även om autism kan te sig olika hos olika individer. Jag har hört talas om fall då autisten blivit totalt utnyttjad och ständigt städat sina vänners hem och fått utskällningar om de städat dåligt. Eller försörjt sina vänner och gett dem ett par tusen kronor varje månad.
Har fått sociala samspelsregler förklarade
Det är en helt annan sak att hamna i den situationen för att man inte vågar säga ifrån än för att man inte förstår att man borde det! När andra människor förut har utnyttjat mig, har jag inte förstått att jag borde sagt ifrån. Om någon utomstående har sagt till mig att jag varit alldeles för snäll har jag inte hållit med. Därför har psykologerna fått jobba med mig för att förklara sociala samspelsregler för mig medan någon som inte vågar säga ifrån på grund av låg självkänsla måste däremot få hjälp med sin självkänsla.
Många skulle vägra trippa på tårna
Som jag skrev i förra blogginlägget har jag dessutom en tendens att anpassa min personlighet beroende på vem jag umgås med, men till skillnad från andra människor har jag inte förstått att jag borde söka mig till likasinnade. Många andra människor anpassar sig säkert efter sina arbetskamrater på jobbet, men till skillnad från mig skulle de förmodligen inte gå med på att låta dessa personer bo gratis i sina hem i flera månader och trippa på tårna i sina egna hem.
Man behöver inte ha autism för att bli manipulerad
Sammanfattningsvis är det en stor skillnad på att ha Aspergers syndrom och att ”bara” vara för snäll. Observera dock att mina exempel inte är huggna i sten. Det finns misshandlade neurotypiska personer som har normaliserat misshandeln och det finns män som är för snälla så man behöver inte ha autism för att bli unyttjad och man behöver inte vara en kvinna för att vara för snäll. Men min poäng är att det är totalt olika saker att inte våga och att inte förstå!